med anledning av prop. 1999/2000:73 Jaktens villkor
Regeringens proposition 1999/2000:73 Jaktens villkor innehåller bl a
förslag om att nuvarande lag om jaktvårdsområden ska ersättas med en
ny lag om viltvårdsområden. Lagförslaget har fått en utformning som,
enligt vår mening, inte kommer att gynna vare sig jägarna, jakten eller
viltet.
Det nuvarande jaktvårdsområdesinstitutet har fungerat väl både i avseende
på att vårda viltet och tillgången härpå samt att garantera ett bra utbud av
jakttillfällen. Många är de marklösa jägare som kunnat delta i jakt och
viltvård på grund av att jaktvårdsområden har kunnat bildas och fortbestå
med den huvudsakliga inriktningen att vårda viltstammarna, och då inte
minst småviltet, och främja ett stort utbud av jakttillfällen genom att erbjuda
marklösa jägare jakt mot lösen av jakträttsbevis.
Enligt direktiven till utredaren skulle blivande förslag bidra till att öka
möjligheterna att jaga till rimliga priser vara vägledande. Den ordning som
nu föreslås kommer att innebära att jakttillfällena istället kommer att minska
påtagligt då möjligheterna att erbjuda småviltjakt över större områden
kommer att begränsas avsevärt. De positiva erfarenheter som vunnits under
den period som nuvarande jaktvårdsområdesbestämmelser gällt har inte
tillräckligt utvärderats och lagts till grund för nuvarande förslag. Det bör
poängteras att utredaren överhuvudtaget inte alls brytt sig om att inhämta
någon som helst information från de många jaktvårdsområdesföreningar som
f n finns framför allt i Norrland och att därav kunnat dra andra slutsatser än
vad som blev fallet i utredningens förslag. På den punkten har regeringen
haft ett alltför bristfälligt underlag att grunda sitt förslag på angående
regler
för det nya viltvårdsområdesinstitutet.
De röstningsregler som nu föreslås kommer att ytterligare försvåra
bildandet av viltvårdsområden. Den nu gällande ordningen är att föredra
framför den som nu föreslås. Det förstärkta egendomsskyddet som åberopas
för den föreslagna ändringen behöver inte innebära att röstningsreglerna och
arealkravet ska ändras. De nu gällande reglerna kan mycket väl behållas.
Då de föreslagna ändringarna kommer att innebära stora olägenheter
genom minskat utbud på jakt efter småviltet, och då småviltet härigenom inte
kommer att få den vård och omsorg det behöver, bör lagen i dessa avseenden
inte ändras. För oss är det nämligen främmande att göra en värdeåtskillnad
mellan landets viltarter. Det ligger i det allmännas intresse att ha en rik och
varierad fauna, och för oss har t.ex. hare, räv och olika skogs- och sjöfåglar
samma självklara plats som älg och stora rovdjur.
I fråga om ett viltvårdsområdes bestånd föreslår regeringen att länsstyrel-
sen tidigast tre år efter bildandet av ett viltvårdsområde kan besluta att en
viltvårdsområdesförening skall upplösas givet vissa majoritetskrav.
För att bygga upp fungerande former av samverkan måste viltvårds-
områdesföreningen få rimliga förutsättningar att finna lämpliga arbetsformer
och bygga upp strukturer. Kvaliteten i viltvården främjas av kontinuitet. En
inte allt för kort inkörningsperiod är därför nödvändig. Enligt vår bedöm-
ning, som för övrigt delas av Svenska Jägareförbundet, är det rimligt att
bestämma tidsgränsen till fem år.
Viltvårdssystemet bör utvärderas efter den treåriga övergångsperioden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om ändring i lagförslaget i enlighet med
vad i motionen anförts om de föreslagna röstningsreglerna för bildan-
de och upphävande av viltvårdsområden,
2. att att riksdagen beslutar om ändring i lagförslaget i enlighet
med vad i motionen anförts om att även småviltet skall utgöra sådant
angeläget allmänt intresse som kan grunda bildandet av viltvårds-
områden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om viltvårdsområdens bestånd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering.