I samband med riksdagens behandling av förslaget till en
samlad miljölagstiftning, miljöbalken, var Centerpartiet
mycket kritiskt till de oklarheter som finns vad gäller
äganderätten och ersättningsreglerna.
Enligt Lagrådets tolkning av det nuvarande rättsläget kan ingripande av
miljöskyddsskäl inte vara grund till ersättning, även om det försvårar
pågående markanvändning, såvitt den aktuella användningen av marken var
olaglig redan när den påbörjades. Tolkningsproblemen uppkommer i de fall
då en markanvändning inte stred mot någon norm när den påbörjades, men
en senare tillkommen reglering medför att markanvändningen blir olaglig.
Centerpartiet anser att det är synnerligen otillfredsställande att en majoritet
i riksdagen beslutat om en samlad miljölagstiftning i fullt medvetande om att
lagen innehåller allvarliga oklarheter i en mycket central lagstiftningsfråga.
Det faktum att det råder en motsättning mellan grundlag och vanlig lag
medför att t.ex. ersättningsfrågor även i framtiden kommer att behöva
avgöras i domstol. Det tolkningsutrymme som finns riskerar att medföra att
domarna inte blir enhetliga, utan kan komma att variera från domstol till
domstol.
Centerpartiet anser att ett förtydligande av lagstiftningen bör ske med syfte
att äganderätten även i fortsättningen skall ges ett mycket starkt skydd -
samtidigt som det inte förhindrar de åtgärder som är motiverade på grund av
skyddet av miljön. Det bör vara utgångspunkten för den utredning som getts i
uppdrag att utreda huruvida RF 2:18 bör ges en ny lydelse. Det vore mycket
olyckligt om denna översyn resulterar i ett urholkat egendomsskydd. Detta
bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet har i tidigare motioner påpekat de oklarheter som finns vad
gäller äganderätten och ersättningsreglerna. Tyvärr finner vi anledning att
upprepa denna kritik. Centerpartiet kräver klara och tydliga ersättningsregler.
Kompensation skall utbetalas för begränsningar av pågående markanvänd-
ning som är att betrakta som mer än bagatellartade. Detta bör ges regeringen
till känna.
Kommersiellt missbruk av
allemansrätten
Genom den nya miljöbalken ställs inte några krav på att
organiserat friluftsliv av betydelse skall meddelas
markägaren. Däremot skall det anmälas till
naturvårdsmyndigheten för samråd. I realiteten innebär detta
att samrådsmyndigheten och organisatören av
friluftsverksamheten, som oftast är en annan person än
markägaren, över markägarens huvud kan bestämma hur
dennes mark lämpligen skall användas för det tilltänkta
friluftsändamålet.
I de fall den organiserade friluftsverksamheten sker i kommersiellt syfte är
det stötande att det blir möjligt att organisera verksamhet på annans mark
utan att fastighetsägaren behöver informeras eller ge sin tillåtelse till verk-
samheten. Än mindre kan fastighetsägaren ställa några krav på ersättning
eller del i vinsten av den kommersiella verksamheten. Detta är fallet även om
verksamheten är av mer permanent art.
Möjligheten att vistas fritt i naturen är en mycket stor tillgång. I och med
EU-medlemskapet och en förhoppningsvis ökande turismverksamhet kom-
mer fler människor än i dag att i framtiden utnyttja allemansrättens
möjligheter. Regeringens förslag, som innebär att markägaren inte ges några
möjligheter att påverka organiserad kommersiell friluftsverksamhet på sin
mark, riskerar att leda till att allemansrätten hamnar i vanrykte. En sådan
utveckling måste undvikas eftersom det skulle vara mycket illa om den en-
skilde skulle gå miste om de privilegier som allemansrätten innebär.
Utgångspunkten skall vara att även markägarens intressen skall ges
utrymme vid tillåtelse av organiserat friluftsliv. Centerpartiet anser att en
förutsättning för organiserat friluftsliv i kommersiellt syfte skall vara att
ett
avtal har slutits med markägaren. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att äganderätten till skog och mark inte får
urholkas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av klara och tydliga ersättningsregler,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommersiellt missbruk av allemansrätten.