Skogsnäringen är den bransch som svarar för de största nettoexportinkomsterna i vårt land. Därmed är skogsnäringens effektivitet av strategisk betydelse för vårt välstånd. Brister i dagens skötsel av våra skogar får betalas med sämre ekonomiska resurser under många år framöver.
De förändringar av skogsvårdslagen som trädde i kraft 1993 har ut- värderats och är under utvärdering. Utfallet ger anledning till oro. Återbe- skogning såväl som röjning och gallring är eftersatt på ett oacceptabelt sätt.
Föryngringsåtgärderna i W- och X-län under 1997 var anmärkningsvärt låga i privatskogsbruket. Tre år efter avverkning var 48 % av arealen mark- beredd, övriga markägare hade åtgärdat 99 %. Skogsodling var utförd på 72 % av den för skogsodling avsedda arealen, men i privatskogen var bara 49 % åtgärdad. På 21 % av den areal som avses att föryngras med naturlig föryngring är den valda metoden olämplig. Risken är alltså stor för att skogs- marken inte utnyttjas effektivt och att förutsättningarna för kvalitets- produktion försämras.
Enligt Skogsstyrelsen är den lämpliga årliga röjningsarealen 275 000 ha, 1995 röjdes 187 000 ha. Med hänsyn till det uppdämda röjningsbehovet borde minst 300 000 ha röjas. Med antagandet att en skogsarbetare röjer en halv hektar om dagen innebär ett fullt ut tillgodosett röjningsbehov ungefär 1 650 fler säsongsarbetstillfällen än de redan sysselsatta i denna verksamhet. Förändringarna i skogsbruket gör att kvalificerade yrkesmän går arbetslösa, oftast på orter där samhället har uppenbara problem att bereda dem meningsfull sysselsättning. Till en försumbar kostnad skulle vi få ett på sikt mycket lönsamt arbete utfört i trakter som lever under stort utflyttningstryck. En godare cigarr är det svårt att finna.
Gallringen är inte lika dramatiskt misskött som övriga skogsvårdsåtgärder, men även här finns en betydande sysselsättningspotential som borde tas till vara.
Skogsnäringen är den bransch som svarar för de största netto- exportinkomsterna i vårt land, skriver regeringen i budgetpropositionen och det är förvisso sant. Av budgetpropositionen framgår också att Skogs- styrelsen skall utvärdera skogspolitiken senast den 31 december 2001. Det innebär att det kommer att ta åtskilliga år innan möjligheterna till syssel- sättningsökning och den ekonomiska potentialen i skogsbruket kan tas till vara. Vi motionärer anser att det redan nu finns tillräckligt underlag för att konstatera att skogsvården inte bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Regeringen bör därför skyndsamt komma tillbaka till riksdagen med förslag som förbättrar skogsvården och därmed skapar lönsamma arbeten i glesbygd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyndsamma åtgärder för att förbättra skogs- vården.
Stockholm den 30 september 1999
Bengt-Ola Ryttar (s)
Per Erik Granström (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Laila Bäck (s)