I det budgetsamarbete som Miljöpartiet deltar i, har en av
våra hjärtefrågor varit skogen. Anslagen för skydd har
successivt ökats. I år är anslaget 340 miljoner kronor. För de
kommande åren är det 390, 500, 500 miljoner kronor. Det
betyder att det nu finns goda förutsättningar att skydda skog.
Dessa medel finns under anslag A 3 i Miljödepartementets
budget. Biotopskyddet sker över anslag H 2 på UO 23
Jordbruk mm. Där ser anslagen ut enligt följande: 1999 40
mkr, år 2000 70 mkr och 125 mkr för vartdera av åren 2001
och 2002.
Mer skyddad skog behövs
Idag är ca 900 000 ha eller knappt 4 % av den produktiva
skogsmarken skyddad som naturreservat, domänreservat
eller nationalparker. Det mesta ligger inom det fjällnära
skogsområdet och mindre än 1 % av den produktiva skogen i
andra delar av landet har skydd. Samtidigt visar den nyckel-
biotopsinventering som avslutades i december 1998 att
skogarna i Syd- och Mellansverige hyser många sådana. Det
län med procentuellt flest nyckelbiotoper är Stockholms län
med 4,6 % medan Västernorrland låg i botten med 0,32 %.
Totalt var 0,83 % av den skog som undersökts, ca hälften av
landets produktiva skogsmark, klassad som nyckelbiotop.
Man fann 40 071 nyckelbiotoper med en genomsnittlig yta
av ca 3 ha. Hittills är endast 893 av dessa skyddade, medan
naturvårdsavtal har slutits med markägare för ytterligare 370
biotopskyddsområden.
Det är litet förvånande att så orkidérika områden som Gotland och
Jämtland har så låg andel funna nyckelbiotoper. Är skälet brist på personella
resurser och biologisk kompetens?
Kompetens nödvändig
De ökande anslagen innebär en utmaning. Det gäller nu att
ha en organisation med den kunskap som krävs för att klara
av att spara den skog som behöver skydd. Vi vet att det
fortfarande avverkas skog med höga biologiska värden och
att avverkningsanmälningar hela tiden kommer in på
skyddsvärd skog. Det finns också områden där man idag inte
avverkar i väntan på skydd av nyckelbiotoper. Miljörörelsen
har varit entydig på den punkten - ett skogsbruk som föröder
nyckelbiotoper är inte ekologiskt försvarbart.
Skogsorganisationen i landet har ändrats de senaste åren. Antalet
skogsvårdsstyrelser har minskat och nu finns tio kvar. Riksrevisionsverket
har i en rapport nyligen om naturvården i skogen påpekat att dessa tio SVS-
regioner i Sverige borde ha varsin biolog anställd. Signaler säger dock att det
går åt andra hållet just nu - man säger upp biologer. Det känns mycket
märkligt samtidigt som satsningen i budgeten är så stor på biotopskyddet.
Även från en del länsstyrelser kommer oroande signaler. Man har inte
personella resurser och kompetens för att skydda de skogar man vill skydda.
En effekt av detta blir att stora och små skogsägare inte får veta om det finns
intresse att lösa in värdefulla skogsområden. I det läget vill skogsägarna inte
vänta med avverkningar och höga biologiska värden går till spillo. I vissa fall
hinner man enligt uppgift inte ens undersöka skogar som inte redan finns
listade som värdefulla. Fler skogsbiologer behövs. Det här tycks enligt
uppgift främst gälla södra och mellersta landet.
Slutsats
Det finns anledning att följa upp länsstyrelsernas och
skogsorganisationens möjligheter att skapa det skydd av
nyckelbiotoper och skog, som den majoritet som samarbetar
om statsbudgeten, vill genomföra. Vi finner det angeläget att
det finns biologisk kompetens på skogsvårdsstyrelserna. Om
en utvärdering visar att resurserna i detta avseende och på
länsstyrelserna inte räcker bör detta åtgärdas i den
kommande budgeten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biologisk kompetens på skogsvårdsstyrelserna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skoglig kompetens på länsstyrelserna.