Nästan alla som bor i småhus kan ägna sig åt trädgårdsodling
på fritiden. För dem som bor i flerbostadshus ger
koloniträdgårdar och odlingslotter motsvarande möjlighet.
Genom att en så stor andel av befolkningen odlar på sin fritid får träd-
gårdsodlingens samhällsnytta sammantaget stor effekt. Trädgårdsodlingen
har flera positiva miljöeffekter och påverkar även folkhälsan och trivseln,
bland annat genom att medföra sundare kost, lagom motion, ett levande
intresse och skönare vardagsmiljöer. Det är väl känt att många äldre män-
niskor mår bra av att odla sin trädgård och att även rehabilitering kan främjas
av tillgång till natur och trädgård. I stora samhällsgrupper, inte minst bland
dem som har kommit till vårt land från andra delar av världen, finns det
många som sätter mycket stort värde på att få ha en egen trädgård.
Trädgårdsodlingen har flera av de egenskaper som brukar beskrivas som
viktiga för att en fritidsaktivitet skall ha positiv inverkan på folkhälsan. Det
utbredda intresset betyder att många är starkt motiverade för aktiviteten. Den
kan utövas av nästan vem som helst, under en stor del av livet, i eller nära
den egna bostadsmiljön - gärna tillsammans med familjen - och den till-
fredsställer såväl fysiska som psykiska och sociala behov.
Kostens betydelse för hälsan är väl belagd. Det råder enighet om att ett
ökat inslag av rotfrukter, grönsaker, frukt och bär i kosthållet är önskvärt
från
folkhälsosynpunkt. En inte oväsentlig andel av dessa trädgårdsprodukter
kommer från hemträdgårdar och koloniträdgårdar och det finns en stor
potential för att öka denna närproduktion.
Det finns således goda skäl att bättre än hittills i folkhälsoarbetet uppmärk-
samma trädgårdsodlingens positiva inverkan på folkhälsan. Att stimulera
fritidsodlingen i koloni- och hemträdgårdar är samtidigt ett effektivt sätt att
verka för bättre miljöförhållanden.
I skolan och i det lokala Agenda 21-arbetet kan trädgårdsodlingen bidra till
att levandegöra miljöfrågorna och kretsloppstänkandet. I samhällsplanering-
en bör trädgårdarna ses som viktiga inslag i den gröna stadsmiljön. De ökar
den biologiska mångfalden i staden och har positiva effekter på luftkvalitet
och mikroklimat. Den kortaste och miljövänligaste vägen från odling till
matbord har de egenhändigt odlade grönsakerna, bären, frukterna och
potatisen.
För en långsiktigt hållbar samhällsutveckling är det önskvärt att en större
andel av trädgårdsprodukterna produceras lokalt och på ekologisk grund.
Alla växtslag kan inte odlas framgångsrikt i vårt land, men för många träd-
gårdsprodukter gäller att de mycket väl kan produceras nära konsumenterna,
utan konstgödsel och bekämpningsmedel, av den svenska trädgårdsnäringen
och i fritidsodlingen. För att närproduktionen skall öka krävs emellertid
bland annat relevant forskning, målinriktat utvecklingsarbete, kvalificerad
trädgårdsrådgivning samt bevakning av kvalitetsaspekter på det växtmaterial
som erbjuds fritidsodlarna.
Det är därför väsentligt att sådan verksamhet vid Sveriges lantbruks-
universitet (SLU) som är till nytta för fritidsodlingen får resurser att
utvecklas och att SLU medverkar till att allmänheten får tillgång till Forsk-
ning och utvecklingsresultat inom dessa ämnesområden. Det bör ingå som en
naturlig del av SLU:s information i enlighet med den s k tredje uppgiften,
d v s skyldigheten för universitet och högskolor att sprida vetenskaplig
information till allmänheten. I praktiken sker detta bäst genom att SLU i
första hand riktar sådan information till de rådgivare och informatörer som
förmedlar trädgårdsinformation till allmänheten. I detta sammanhang har den
verksamhet som bedrivs av fritidsodlingens organisationer stor betydelse.
Under de senaste åren har intresset för trädgårdsodling ökat starkt bland
allmänheten. Alla har emellertid inte tillgång till en trädgård. En stor andel
av stadsbefolkningen har inga ekonomiska möjligheter att köpa villa eller
radhus. Därför bör det finnas tillgång till koloniträdgårdar och odlingslotter
för alla som vill ha en trädgårdsodling som fritidssysselsättning. Kommuner-
na bör på olika sätt stimuleras att ta sitt ansvar för detta. Bland annat bör
behovet av koloniträdgårdar uppmärksammas i den dialog som förs mellan
Regeringskansliet och kommunerna om de kommunala investeringsprogram-
men för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fritidsodlingens betydelse för folkhälsan bör
uppmärksammas och tillvaratas i folkhälsoarbetet,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fritidsodlarnas behov av Forskning och
utvecklingsarbete, information och rådgivning bör tillgodoses,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stimulera kommunerna att anlägga fler
koloniområden.2
Stockholm den 4 oktober 1999
Siw Wittgren-Ahl (s)
Ronny Olander (s)
Eva Arvidsson (s)
Ola Rask (s)
Berit Andnor (s)
Claes-Göran Brandin (s)
Agneta Brendt (s)
Monica Green (s)
Elisebeht Markström (s)
Anne Ludvigsson (s)
1 Yrkande 1 hänvisat till SoU.
2 Yrkande 3 hänvisat till BoU.