Nästan alla som bor i småhus kan ägna sig åt trädgårdsodling på fritiden. För dem som bor i flerbostadshus ger koloniträdgårdar och odlingslotter motsvarande möjlighet.
Genom att en så stor andel av befolkningen odlar på sin fritid får träd- gårdsodlingens samhällsnytta sammantaget stor effekt. Trädgårdsodlingen har flera positiva miljöeffekter och påverkar även folkhälsan och trivseln, bland annat genom att medföra sundare kost, lagom motion, ett levande intresse och skönare vardagsmiljöer. Det är väl känt att många äldre män- niskor mår bra av att odla sin trädgård och att även rehabilitering kan främjas av tillgång till natur och trädgård. I stora samhällsgrupper, inte minst bland dem som har kommit till vårt land från andra delar av världen, finns det många som sätter mycket stort värde på att få ha en egen trädgård.
Trädgårdsodlingen har flera av de egenskaper som brukar beskrivas som viktiga för att en fritidsaktivitet skall ha positiv inverkan på folkhälsan. Det utbredda intresset betyder att många är starkt motiverade för aktiviteten. Den kan utövas av nästan vem som helst, under en stor del av livet, i eller nära den egna bostadsmiljön - gärna tillsammans med familjen - och den till- fredsställer såväl fysiska som psykiska och sociala behov.
Kostens betydelse för hälsan är väl belagd. Det råder enighet om att ett ökat inslag av rotfrukter, grönsaker, frukt och bär i kosthållet är önskvärt från folkhälsosynpunkt. En inte oväsentlig andel av dessa trädgårdsprodukter kommer från hemträdgårdar och koloniträdgårdar och det finns en stor potential för att öka denna närproduktion.
Det finns således goda skäl att bättre än hittills i folkhälsoarbetet uppmärk- samma trädgårdsodlingens positiva inverkan på folkhälsan. Att stimulera fritidsodlingen i koloni- och hemträdgårdar är samtidigt ett effektivt sätt att verka för bättre miljöförhållanden.
I skolan och i det lokala Agenda 21-arbetet kan trädgårdsodlingen bidra till att levandegöra miljöfrågorna och kretsloppstänkandet. I samhällsplanering- en bör trädgårdarna ses som viktiga inslag i den gröna stadsmiljön. De ökar den biologiska mångfalden i staden och har positiva effekter på luftkvalitet och mikroklimat. Den kortaste och miljövänligaste vägen från odling till matbord har de egenhändigt odlade grönsakerna, bären, frukterna och potatisen.
För en långsiktigt hållbar samhällsutveckling är det önskvärt att en större andel av trädgårdsprodukterna produceras lokalt och på ekologisk grund. Alla växtslag kan inte odlas framgångsrikt i vårt land, men för många träd- gårdsprodukter gäller att de mycket väl kan produceras nära konsumenterna, utan konstgödsel och bekämpningsmedel, av den svenska trädgårdsnäringen och i fritidsodlingen. För att närproduktionen skall öka krävs emellertid bland annat relevant forskning, målinriktat utvecklingsarbete, kvalificerad trädgårdsrådgivning samt bevakning av kvalitetsaspekter på det växtmaterial som erbjuds fritidsodlarna.
Det är därför väsentligt att sådan verksamhet vid Sveriges lantbruks- universitet (SLU) som är till nytta för fritidsodlingen får resurser att utvecklas och att SLU medverkar till att allmänheten får tillgång till Forsk- ning och utvecklingsresultat inom dessa ämnesområden. Det bör ingå som en naturlig del av SLU:s information i enlighet med den s k tredje uppgiften, d v s skyldigheten för universitet och högskolor att sprida vetenskaplig information till allmänheten. I praktiken sker detta bäst genom att SLU i första hand riktar sådan information till de rådgivare och informatörer som förmedlar trädgårdsinformation till allmänheten. I detta sammanhang har den verksamhet som bedrivs av fritidsodlingens organisationer stor betydelse.
Under de senaste åren har intresset för trädgårdsodling ökat starkt bland allmänheten. Alla har emellertid inte tillgång till en trädgård. En stor andel av stadsbefolkningen har inga ekonomiska möjligheter att köpa villa eller radhus. Därför bör det finnas tillgång till koloniträdgårdar och odlingslotter för alla som vill ha en trädgårdsodling som fritidssysselsättning. Kommuner- na bör på olika sätt stimuleras att ta sitt ansvar för detta. Bland annat bör behovet av koloniträdgårdar uppmärksammas i den dialog som förs mellan Regeringskansliet och kommunerna om de kommunala investeringsprogram- men för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fritidsodlingens betydelse för folkhälsan bör uppmärksammas och tillvaratas i folkhälsoarbetet,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fritidsodlarnas behov av Forskning och utvecklingsarbete, information och rådgivning bör tillgodoses,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera kommunerna att anlägga fler koloniområden.2
Stockholm den 4 oktober 1999
Siw Wittgren-Ahl (s)
Ronny Olander (s)
Eva Arvidsson (s)
Ola Rask (s)
Berit Andnor (s)
Claes-Göran Brandin (s)
Agneta Brendt (s)
Monica Green (s)
Elisebeht Markström (s)
Anne Ludvigsson (s)
1 Yrkande 1 hänvisat till SoU. 2 Yrkande 3 hänvisat till BoU.