Svensk oljeväxtodling är från miljösynpunkt en mycket viktig odling. Den är viktigt från många synpunkter - den bidrar till minskad användning av bekämpningsmedel och den bidrar också till minskad kväveurlakning.
Användning av svenskt rapsmjöl i fodertillverkning innebär en klart lägre global miljöbelastning i jämförelse med importerat sojamjöl. Detta finns beskrivet i ett arbete utfört av agronomen Christel Cederberg. Hennes jämförelse mellan användning av svenskt rapsmjöl kontra importerat soja- mjöl i svensk mjölkproduktion visar bland annat följande. Energianvänd- ningen för 1 ton förbrukat Expro (rapsmjöl) är 2380 MJ medan den för 1 ton förbrukat sojamjöl är 5000 MJ. Luftemissionerna är klart högre vid användning av sojamjöl än vid användning av rapsmjöl. Jorderosionen från sojafält i Brasilien är cirka 8 ton/hektar och vid svensk höstrapsodling 30-50 kg/hektar och presticidbelastning i svensk mjölkproduktion ökar vid användning av sojamjöl jämfört med rapsmjöl.
Dessa frågor om livscykelanalyser och global miljöbelastning måste med all sannolikhet det tas större hänsyn till i framtiden.
Oljeväxtodling bidrar också i hög grad till att skapa sunda växtföljder i växtodlingen. Detta ger bland annat följande miljöfördelar. Kväveurlakning från åkermarken är lägre i en växtföljd innehållande raps jämfört med en växtföljd med enbart spannmål. I en undersökning utförd av Sveriges Lantbruksuniversitet konstaterades att det urlakas 10,4 kg/hektar och år vid ensidig stråsädesväxtföljd och 6,9 kg/hektar och år när raps ingår som avbrottsgröda (Rapport 194 vid Institutet för markvetenskap). Dessutom minskar svampsjukdomar i stråsäd när raps odlas som avbrottsgröda.
I jämförelse med ensidig spannmålsodling innebär förekomsten av oljeväxter ett viktigt avbrott i odlingslandskapet. Detta är viktigt från estetisk synpunkt men är också av stor betydelse för insektsfaunan. Oljeväxten är den i särklass viktigaste dragväxten för bin. Oljeväxternas blomningsperiod infaller vid tidpunkter då det är ont om annan blommande vegetation och är därför av betydelse för överlevnaden och vitaliteten i bisamhällen och hos naturliga pollinatörer. Detta innebär att oljeväxterna har mycket stor betydelse för den svenska honungsproduktionen. I södra Sverige (upp till Gävle) står oljeväxterna för 60 % av honungsskörden.
Med hänvisning till vad jag ovan beskrivit om vikten av svensk oljeväxt- odling från miljösynpunkt föreslår jag att miljöersättning skall utgå för areal där oljeväxter odlas som avbrottsgröda. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöersättning skall utgå för areal där oljeväxter odlas som avbrottsgröda.
Stockholm den 5 oktober 1999
Birgitta Carlsson (c)