Efterfrågan på ekologiska produkter har aldrig varit större än idag och
marknaden växer hela tiden. Sedan 1994 har marknaden mer än
tredubblats. Idag är antalet lantbrukare anslutna till KRAV ca 3 300,
antalet produkter är ca 2 800 och tyvärr ökar också importen. Mellan
1995 och 1997 har den ökat med ca 170 %, nästen en tredubbling även
här. Det svenska lantbruket håller på att tappa mark och därmed också
marknadsandelar. Det är allvarligt, speciellt i ljuset av vad som är på väg
att hända i Danmark.
Ekologiskt jordbruk för framtiden
Sverige var tidigt ute med ekologiskt lantbruk. Många entusiaster gick i
spetsen, såväl bland forskare som bland lantbrukare. De sågs ofta över
axeln och de konventionella företrädarna talade om nischjordbruk -
tydligen i tron att dagens konventionella jordbruk skulle vara någon vägs
ände och aldrig utvecklas mer. Men kemikaliseringen har ett pris och nu
ökar rapporterna om bekämpningsmedel och nitrat i grundvattnet. I
Danmark är det ett så stort problem att vissa kommuner överväger att
köpa loss jordbruk runt grundvattentäkter för att lägga ned dem.
Alternativet är emellertid ett jordbruk, som inte skapar dessa problem.
I Sverige har forskningen till övervägande delen handlat om det konven-
tionella jordbruket. Anslagen till framtidens jordbruk - det ekologiska - har
varit en bråkdel av det som satsats på det konventionella, och forskarna har
ofta arbetat i motvind. Det förvånande är att det fortfarande är så i Sverige.
Konsumenterna har bestämt sig
Nu har det hänt. Konsumenterna vill ha ekologiskt producerade
livsmedel. Man vill gynna ett lantbruk som bedrivs utan
bekämpningsmedel och handelsgödsel och som ger djuren bättre
möjligheter till ett bra liv. Man har tröttnat på skandaler med galnako-
sjukan, dioxinfoder och påtvingade GMO-produkter (genmanipulerade
produkter). KRAV kan man lita på. Det konventionella lantbruket börjar
få dåligt rykte. Nu kommer också rapporter om bekämpningsmedel i vårt
viktigaste livsmedel - vattnet. Det börjar bli uppenbart att gifter och
konstgödsel inte hör hemma i ett ekologiskt långsiktigt hållbart samhälle.
Konsumenterna påverkar genom valet av produkter och man väljer att
utnyttja sin konsumentmakt.
Idag är prisskillnaderna mellan ekologiska produkter och konventionella
mindre än tidigare och många har också insett att det är ekonomiskt fördel-
aktigt att välja ekologiska råvaror istället för halvfabrikat. Eftersom det
svenska lantbruket inte ställer om - som man sa att man skulle - i takt med
efterfrågan ökar nu importen. Eftersom antalet produkter ökar hela tiden ökar
också möjligheterna för den som vill äta ekologiskt.
Idag ifrågasätter många konventionella lantbrukare både det ekologiska
lantbruket och konsumenternas motiv att välja ekologiskt. Det är märkligt. I
en marknadsekonomi brukar man annars säga att kunden alltid har rätt. När
det gäller mat fungerar dock marknaden annorlunda. Detta är varor vi inte
kan välja bort - alla måste vi äta. Därför är det extra viktigt att
producenterna
av livsmedel är lyhörda och inte räknar med en avsättning av den konventio-
nella maten eftersom det alltid varit så. Risken är uppenbar att en stor import
av ekologiska produkter snabbt kan förändra förutsättningarna för det
svenska lantbruket.
Danmark satsar på ekologisk omställning
I Danmark har det börjat hända saker. För några år sedan satsades 100
miljoner danska kronor på forskning om ekologiskt lantbruk. Nu
utvärderas den satsningen av bland andra den svenske professorn Sten
Ebbersten. Det visar sig att den satsningen gav mersmak. Nu vill man
starta en fas 2 - Aktionsplan II för ekologi i utveckling. I en rapport på
nära 400 sidor från Danska ministeriet för livsmedel, lantbruk och fiske
lägger man fast riktlinjerna. Man tänker satsa ca 500 miljoner danska
kronor på forskning denna gång. Därtill kommer satsningar på
marknadsföring och ekostöd, totalt en satsning på 2,2 miljarder danska
kronor under de kommande fem åren Tanken är att Danmark ska
exportera ekoprodukter till de stora marknaderna Tyskland, England och
- Sverige.
Varför just Danmark?
I Danmark är jordbruket vad skogsbruket är i Sverige - modernäringen.
Danmarks viktigaste exportnäring är jordbruksprodukter. Man upptäckte
helt plötsligt att det importerades ekologiska livsmedel på grund av brist
på inhemsk produktion. Det visade sig också att den importen drog med
sig annan livsmedelsimport, och det hade man svårt att smälta. Dessutom
tror man på en expansion av eko-marknaden i framtiden. Ännu har inte
eko-mjölken lämnat hälsokostbutikerna i Tyskland och England, men när
den gör det tror man på en boom och då vill man vara med. Därför gör
man tvärt emot Sverige idag. Man bygger medvetet upp en stor kapacitet
på ekomjölksidan - större än dagens efterfrågan. Man betalar till och
med extra för mjölken under karenstiden och nekar ingen att leverera. I
Sverige gör man inte så - här tar man emot ekoproducenter i takt med en
trolig efterfrågeökning. I Danmark menar man att eko-boomen i de
tänkta exportländerna kommer att gå via de stora kedjorna och de kräver
stora volymer. Den dag den efterfrågan kommer tänker man ha
volymerna. Därför accepterar man att en del ekomjölk blandas in i den
konventionella idag. 7 % av den totala produktionen är ekologisk idag
mot 2,6 % i Sverige. Av dryckesmjölken är 21 % eko, siffran för Sverige
är 3 %. Av syrade mjölkprodukter som fil och yoghurt är 10 %
ekologiska i Danmark mot 1,3 % i Sverige.
Danmark har också haft betydligt mer problem med gifter i yt- och
grundvatten än Sverige. Insikten är större där att det ekologiska lantbruket är
det enda acceptabla för framtiden. Den dagen det danska folket inte kan
dricka vattnet rasar förtroendet för modernäringen. Och vad gör man då?
Köper vatten på flaska? Det sker redan på vissa danska öar och till vissa har
man tvingats dra kilometerlånga vattenledningar. Om man betänker att det
danska jordbruket liknar det svenska och att hälften av alla bekämpnings-
medel som används i svenskt jordbruk används just i Skåne så inser man
likheten. Även i Skåne finner man idag alla bekämpningsmedel man kan
analysera, som en forskare uttryckte saken i en tidningsartikel för några år
sedan. Det hemska är att halterna ökar och - vilket är skrämmande - de
minskar inte heller för substanser som förbjöds i början av 90-talet.
Den danska satsningen kan givetvis få konsekvenser för det svenska jord-
bruket och det är nödvändigt med en rejäl satsning i Sverige på ekologiskt
lantbruk.
Satsa i Sverige
Nu måste det till en rejäl satsning i Sverige på ekologiskt lantbruk. Idag
är forskningsanslagen mycket blygsamma om man jämför med
forskningssatsningarna på det konventionella jordbruket. Den ekologiska
forskningen och kompetensutvecklingen har många gånger fått skötas
ideellt på gården. Samtidigt har forskningen om konventionellt jordbruk
inte klarat de grundläggande problemen: hur löser man problemen kväve-
läckage och läckage av bekämpningsmedel? Utbytet av det kväve som
tillförs jordbruket är dåligt, endast 20 % återfinns i de
livsmedelsprodukter som produceras. Resten går förlorat till den
omgivande miljön (visat i studier av växtnäringsflöden i jordbruk och
samhälle utförda av Artur Granstedt 1990, 1995).
Forskning
Idag bedrivs forskning om ekologiskt lantbruk på SLU i Uppsala. Den
forskningen måste få betydligt större möjligheter och resurser än idag om
Sverige ska kunna klara den danska eko-offensiven. Faktum är att
Sverige har varit tidigare ute än Danmark med såväl forskning om
ekologiskt lantbruk som ekologiskt lantbruk i praktiken. På SLU finns
fortfarande professor Sten Ebbersten, redan legendarisk förespråkare för
och forskare inom det ekologiska fältet. Det är verkligen att gratulera
Danmark att man inser vad som kommer och satsar så stort på ekologisk
lantbruksforskning. Det måste ske även i Sverige.
Även miljön och djurskyddet kräver en omställning till ekoproduktion,
men också en intensifierad forskning för att utveckla eko-odlingen. Under-
sökningar visar att endast 20 % av tillfört kväve hamnar i maten. Resten
läcker bort och orsakar miljöproblem. Det är inte ekologiskt hållbart. I ett
sjuårigt forskningsprojekt visar det sig att man kan halvera kväveförlusterna i
ekologisk odling jämfört med konventionell odling, tack vare effektivare
recirkulering av växtnäringskapitalet. För närvarande pågår på Skilleby i
Järna forskning och metodutveckling för att genom ny och förbättrad teknik
vad gäller stallgödselhanteringen ytterligare kunna reducera kväveför-
lusterna, ner till 25 % i jämförelse med det konventionella jordbruket.
Naturvårdsverket publicerade 1997 beräkningar av energikostnaden för
livsmedelskonsumtionen. Ca 20 % av den i rapporten definierade primär-
energianvändningen i samhället åtgår till odling, distribution, förädling och
anrättning av våra livsmedel. Dagens konventionella jordbruk har blivit
nettokonsument i stället för nettoproducent av användbar energi till ett
samhälle som måste komma ur beroendet av fossil energi. En omställning av
vårt livsmedelsförsörjningssystem intar en central roll för ett uthålligt
samhälle baserat på förnybar energi, cirkulära näringsflöden och en biologisk
mångfald.
Energistudier visar att också förbrukningen av icke förnybar energi är i
storleksordningen 50 % lägre vid ekologisk odling än vid konventionellt
jordbruk, beroende på självförsörjning med gödsel och foder (Granstedt,
1997). Det handlar om handelsgödselmedlen i första hand.
Detta visar på några frågeställningar som måste belysas i kommande
forskning. Vi framförde i en motion förra året att det bör skapas ett forsk-
ningscentrum för ekologisk lantbruksforskning även i Järna som komplement
till den ekologiska forskningen på SLU. I Järna finns för närvarande 7
jordbruk och trädgårdsföretag som sedan länge drivs enligt biodynamiska
och ekologiska odlingsmetoder. Sedan 50-talet har erfarenheter, unika för
Sverige, successivt byggts upp. Järna har varit vägledande för vidareutveck-
lingen av ekologiska odlingssystem. Skilleby gård är nu etablerad som
försöksgård för ekologisk odling, och här har sedan 80-talet bedrivits ett
flertal statligt finansierade forskningsprojekt i samarbete med Lantbruks-
universitet under ledning av professor Artur Granstedt vid Biodynamiska
forskningsinstitutet.
Marknadsföring
Danmark kan marknadsföra sina livsmedel på ett mycket bra sätt. Som
gammal exportör av livsmedel har man kanalerna och kan marknaden.
Trots detta satsar man stort på marknadsföring av ekologiska produkter.
Som jämförelse kan nämnas år 1997 då Sverige satsade 2 miljoner
kronor medan Danmark satsade 46 (!) miljoner danska kronor på
marknadsföring av ekoprodukter. Det kanske inte är så konstigt att det
numer finns många olika frysta ekologiska grönsaker från Danmark i de
svenska kyldiskarna, men ack så få svenska.
I den satsning som vi anser måste till för att ställa om det svenska lant-
bruket till ekoproduktion är marknadsföringen och satsningen på eko-
produkter mycket viktigt.
Eko-stöd
Det danska miljöstödsprogrammet är betydligt mindre än det svenska.
Sverige lyckades få en ram på 2,8 miljarder kronor i
medlemskapsförhandlingarna. Hur det går med detta är i skrivande stund
osäkert sedan EU-kommissionen skurit ner sin del från 215 till 149
miljoner euro. Vår uppfattning är att den ursprungliga ramen skall bestå
och att den nationella delen nu måste öka. Absolut nödvändigt är det
dock att ekostödet inte minskar.
I Danmark finns så gott som inget annat miljöstöd än ekostöd. Dock visar
en jämförelse i mjölkbranschens tidning Pejling att medan en svensk mjölk-
bonde får 1 600 kronor per ha och år (exklusive nationellt stöd i vissa
regioner) får en dansk bonde 2 900 danska kronor. Den nationella med-
finansieringen av ekostödet är högre i Danmark än i Sverige och man har gått
in med riktade stöd, t.ex. för att få ut hönsen ur burarna, vilket även gynnat
ekoäggsproducenter.
Det svenska miljöstödet ses som sagt över just nu, men ska Sverige kunna
konkurrera med Danmark måste stödet förstärkas.
Ta fram en nationell handlingsplan
Det är bråttom nu. Ska det svenska lantbruket få de konkurrensfördelar
som en omställning till ett ekologiskt lantbruk kan ge måste satsningarna
komma nu. Det räcker inte med de i och för sig lovvärda målen för det
ekologiska lantbruket. Det gäller att ta Danmark som exempel och satsa
rejält på forskning, marknadsföring m.m. Det räcker inte längre att hävda
att det svenska konventionella lantbruket är lite mindre konventionellt än
på andra håll. Varje land försöker visa att den egna torvans produkter
smakar bäst och är framställda på det bästa sättet. Irland visar på gröna
ängar och Österrike på ett rent bergsjordbruk. Men efter alla skandaler är
det ekoprodukter som gäller för alltfler.
Sverige måste liksom Danmark ta fram en aktionsplan för utvecklingen av
det ekologiska lantbruket. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en nationell aktionsplan för utveckling av det
ekologiska lantbruket.