Jordbruket i norra Sverige har under lång tid erhållit en
regionalpolitisk ersättning för att täcka de merkostnader som
jordbruket i norra Sverige har. Motiven för ersättningen har
varierat men idag torde de väsentligaste motiven vara att det
genom jordbruket finns en möjlighet att bevara det öppna
landskapet i delar av norra Sverige. Genom jordbruket
skapas också ett betydande antal arbetstillfällen både inom
själva jordbruket och inom livsmedelsindustrin.
Genom att förädla norra Sveriges gröda, till kött och mjölk, har norra
Sveriges konsumenter tillgång till högklassiga närproducerade livsmedel.
Jordbruket spelar dessutom en central roll i arbetet för att skapa ett krets-
loppssamhälle. Utan ett jordbruk i norra Sverige kommer förutsättningarna
för att skapa ett sådant samhället att vara mycket sämre.
Merkostnadsersättningen bygger på mycket väl definierade merkostnader
och har lett till effektiva jordbruksföretag med stor geografisk spridning.
Tyvärr minskar idag jordbruksföretagen och därmed också produktionen i
norra Sverige, vilket tyder på att lönsamheten i jordbruket är sämre än på
andra håll i landet.
Jordbruksverkets översyn av de regionala ersättningarna visade på att EU-
medlemskapet och övergången till EU:s ersättningssystem medförde att lön-
samheten inom jordbruket, mätt som bruttoförädlingsvärde per årsarbets-
insats, ökade relativt kraftigt i de nya stödområdena i södra Sverige medan
förändringarna längst i norr var obetydliga. Det förslag på landsbygds-
program som varit ute på remiss innebär att norra Sveriges konkurrensläge
försämrats ytterligare, särskilt gäller detta för stödområde 1-3. Tankegången
att under perioden 2000-2006 fasa ut kompensationsersättningen på spann-
mål gör att svinproduktionen i norr i stor utsträckning kommer att tappa sin
merkostnadsersättning.
För att täcka upp de merkostnader som jordbruket har i norra Sverige så är
kompensations- och miljöersättningarna två viktiga komponenter. Den tredje
komponenten är den svenska nationella ersättningen. EU-inträdet innebar att
ersättningen för intransport av jordbruksprodukter urholkades för mjölk och
helt försvann för kött och ägg.
Jordbrukets struktur i norra Sverige samt områdets stora avstånd gör att
kostnaderna för insamling av mjölk, kött och ägg är högre än på andra håll i
landet samtidigt som kostnaderna för uttransport av livsmedel genom stor
befolkningsgleshet och många små butiker också är högre. Beräkningar visar
att den genomsnittliga hämtningskostnaden i område 1 ligger på ca 40 öre/
kg och i område 2, drygt 15 öre/kg högre än på andra håll i landet.
Kostnaderna för intransport av ägg ligger hos Norrlandsägg i genomsnitt ca
73 öre/kg högre än hos andra packerier.
Kännetecknande för äggproduktionen i norra Sverige är att insamlingen av
ägg sker inom ett ytmässigt stort område. Äggproducenterna i norra Sverige
är också mycket små i förhållande till producenterna på andra håll i landet.
En höjd intransportersättning skulle sannolikt leda till ökad stabilitet,
framtidstro och därmed en ökad investeringsvilja bland lantbrukarna i
området.
Till detta kommer att kadaverinsamlingen i norra Sverige har medfört att
jordbruket i norra Sverige har drabbats av högre kostnader än i södra
Sverige. Kostnaden för kadaverinsamlingen har inte heller tidigare beräknats
ingå i underlaget för merkostnaderna i norra Sverige. Eftersom de högre
kostnaderna är betingade av naturgivna nackdelar så borde naturligtvis
kostnaden för insamling av kadaver ingå i merkostnadsersättningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om behovet av en höjd intransportersättning för
jordbruket i norra Sverige där kött och ägg ingår i underlaget,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kostnaderna för kadaverinsamlingarna ingår i
underlaget för merkostnaderna i norra Sverige.