Det talas mycket om det konventionella jordbrukets
möjlighet att ställa om till ett mer ekologiskt anpassat
jordbruk. I budgetpropositionen anförs "att det är
regeringens bedömning att målet, att minst 10 procent av
Sveriges åkerareal skall vara ekologiskt odlad år 2000,
kommer att uppnås". Jordbruksverket har på regeringens
uppdrag tagit fram ett förslag till ett nytt mål för den
ekologiska produktionen efter år 2000. Detta har föreslagits
samtidigt som pengar för jordbrukens anpassning uteblivit.
Ett sätt att närma sig en ekologisk omställning är bl.a. att
kunna odla och gödsla på ett så kretsloppsnära sätt som
möjligt.
Förhållandet stad och land är viktigt. Avloppsslammet från staden ger
näring till åkrarna, och vi knyter samman stad och land. Det är därför mycket
viktigt att hanterandet av avloppsslam som används på våra åkrar noga följs
av de regler som finns. I "Statens Författningssamlig - Allmänna råd
(SNFS)" (1994:2) finns särskilda bestämmelser för hur avloppsslam skall
användas på våra åkrar samt vilka gränsvärden som gäller. Där visas också
att gränsvärden för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åker-
marken vid användning av avloppsslam kommer att skärpas år 2000. Gräns-
värden avser genomsnitt räknat på en sjuårsperiod och metallmängderna
anges i gram per hektar och år.
Det är mycket svårt att finna ett avloppsslam som är rent och hygieniskt så
att det utan risk kan användas som jordförbättringsmedel och gödsel inom
jordbruket. Men det finns allmänna bestämmelser för hur provtagning av
avloppsslam skall ske och detta gäller provtagningsförfarande vid olika
reningsverk. Men vem bär då ansvaret för kontrollen när slammet som sprids
på våra åkrar är importerat?
Det är ett stort problem med restprodukter på våra åkrar om det saknas
analyser av innehållet i slammet. Därför måste det till bestämmelser som
gäller kontroller av alla typer av slam, inhemskt som importerat. Har man för
liten kontroll på de substanser som finns i slammet vet man mycket lite om
de ackumulerade värden som kan uppstå i jorden.
Dalumkalk är ett exempel på importerat slam som består av ett kalkslam
av rester efter en returpapperstvätt i Danmark. Slammet får inte användas på
de danska åkrarna men har exporterats till Sverige för att användas av
svenska jordbrukare. Naturvårdsverket har givit tillstånd till att importera
och importören erbjöd kalkslammet, under en tid, utan avgift till jordbrukare
i Skåne. Dalumkalken innehåller en mycket hög halt av flera tungmetaller
och för att nå samma kalkverkan som annan jordbrukskalk måste det till ca
sex gånger så mycket Dalumkalk.
Efter larm om de höga gifthalterna i Dalumkalken har innehavaren av
importtillståndet stoppat vidare import. Enligt ett pressmeddelande från
Naturvårdsverket kommer verket att följa upp hur kalken hanteras och även
ta del av de prover som bl.a. Åstorps kommun tar på de berörda åkrarna.
Det kan inte vara rimligt att svenskt jordbruk skall ta emot avfall som är
förbjudet att sprida på jordbruksmark i Danmark. Det är att betrakta den
svenska åkermarken som en avfallsdeponi. Eftersom ansvaret för vad som
sprids på våra åkrar ligger på kommunerna är frågan om det finns direktiv
om hur provtagningarna ska ske och om det finns resurser?
I detta sammanhang är det mycket viktigt att Naturvårdsverket följer upp
och analyserar de resultat som kommer i samband med provtagningarna av
åkermarker som gödslats med slam som inte kommer från de avlopps-
reningsverk som är anknutna till SNFS (1994:2).
Det är också mycket viktigt att regler för import av jordbruksprodukter
genomsyras av produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen, och att
importerat avfall noggrant studeras med avseende på egenskaper och inne-
håll. Tydliga riktlinjer måste fastställas för vilka restprodukter som får
spridas. Och kontroller måste även gälla slam som importerats från andra
länder. Det skulle stämma väl överens med intentionerna i miljöbalken.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att undersöka hur kontrollmöjligheten av impor-
terat slam som används på våra jordbruksmarker skall verkställas så
att intentionerna i miljöbalken följs.