Det talas mycket om det konventionella jordbrukets möjlighet att ställa om till ett mer ekologiskt anpassat jordbruk. I budgetpropositionen anförs "att det är regeringens bedömning att målet, att minst 10 procent av Sveriges åkerareal skall vara ekologiskt odlad år 2000, kommer att uppnås". Jordbruksverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till ett nytt mål för den ekologiska produktionen efter år 2000. Detta har föreslagits samtidigt som pengar för jordbrukens anpassning uteblivit. Ett sätt att närma sig en ekologisk omställning är bl.a. att kunna odla och gödsla på ett så kretsloppsnära sätt som möjligt.
Förhållandet stad och land är viktigt. Avloppsslammet från staden ger näring till åkrarna, och vi knyter samman stad och land. Det är därför mycket viktigt att hanterandet av avloppsslam som används på våra åkrar noga följs av de regler som finns. I "Statens Författningssamlig - Allmänna råd (SNFS)" (1994:2) finns särskilda bestämmelser för hur avloppsslam skall användas på våra åkrar samt vilka gränsvärden som gäller. Där visas också att gränsvärden för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åker- marken vid användning av avloppsslam kommer att skärpas år 2000. Gräns- värden avser genomsnitt räknat på en sjuårsperiod och metallmängderna anges i gram per hektar och år.
Det är mycket svårt att finna ett avloppsslam som är rent och hygieniskt så att det utan risk kan användas som jordförbättringsmedel och gödsel inom jordbruket. Men det finns allmänna bestämmelser för hur provtagning av avloppsslam skall ske och detta gäller provtagningsförfarande vid olika reningsverk. Men vem bär då ansvaret för kontrollen när slammet som sprids på våra åkrar är importerat?
Det är ett stort problem med restprodukter på våra åkrar om det saknas analyser av innehållet i slammet. Därför måste det till bestämmelser som gäller kontroller av alla typer av slam, inhemskt som importerat. Har man för liten kontroll på de substanser som finns i slammet vet man mycket lite om de ackumulerade värden som kan uppstå i jorden.
Dalumkalk är ett exempel på importerat slam som består av ett kalkslam av rester efter en returpapperstvätt i Danmark. Slammet får inte användas på de danska åkrarna men har exporterats till Sverige för att användas av svenska jordbrukare. Naturvårdsverket har givit tillstånd till att importera och importören erbjöd kalkslammet, under en tid, utan avgift till jordbrukare i Skåne. Dalumkalken innehåller en mycket hög halt av flera tungmetaller och för att nå samma kalkverkan som annan jordbrukskalk måste det till ca sex gånger så mycket Dalumkalk.
Efter larm om de höga gifthalterna i Dalumkalken har innehavaren av importtillståndet stoppat vidare import. Enligt ett pressmeddelande från Naturvårdsverket kommer verket att följa upp hur kalken hanteras och även ta del av de prover som bl.a. Åstorps kommun tar på de berörda åkrarna.
Det kan inte vara rimligt att svenskt jordbruk skall ta emot avfall som är förbjudet att sprida på jordbruksmark i Danmark. Det är att betrakta den svenska åkermarken som en avfallsdeponi. Eftersom ansvaret för vad som sprids på våra åkrar ligger på kommunerna är frågan om det finns direktiv om hur provtagningarna ska ske och om det finns resurser?
I detta sammanhang är det mycket viktigt att Naturvårdsverket följer upp och analyserar de resultat som kommer i samband med provtagningarna av åkermarker som gödslats med slam som inte kommer från de avlopps- reningsverk som är anknutna till SNFS (1994:2).
Det är också mycket viktigt att regler för import av jordbruksprodukter genomsyras av produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen, och att importerat avfall noggrant studeras med avseende på egenskaper och inne- håll. Tydliga riktlinjer måste fastställas för vilka restprodukter som får spridas. Och kontroller måste även gälla slam som importerats från andra länder. Det skulle stämma väl överens med intentionerna i miljöbalken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undersöka hur kontrollmöjligheten av impor- terat slam som används på våra jordbruksmarker skall verkställas så att intentionerna i miljöbalken följs.
Stockholm den 4 oktober 1999
Caroline Hagström (kd)