Den europeiska unionen utgör en gemensam marknad. Det är
därför viktigt att harmonisera villkoren för jordbruket så att
svenska bönder kan konkurrera på lika villkor med
kollegerna i övriga Europa. I flera år har Moderata
samlingspartiet krävt att jordbruket skall jämställas med
övriga företag i Sverige när det gäller energiskatt (el- och
eldningsoljeskatt), varför vi ser det som positivt att
regeringen i budgetpropositionen nu äntligen föreslår detta.
Vi utgår från att detta är ett första steg för att öka
lönsamheten i det svenska jordbruket. Det gäller nu att gå
vidare och också sänka övriga skatter, dieselskatt och skatt
på gödselmedel. Förslaget att höja dieselskatten som
regeringen nu föreslår får förödande konsekvenser för
lönsamheten och måste därför avvisas.
Moderata samlingspartiet föreslår i stället en sänkning av skatten från
regeringens nya nivå på 292 öre per liter till 53 öre per liter. Vårt förslag
skulle betyda mycket för jordbrukets ekonomi. Traktorer och andra
dieseldrivna maskiner som används i jordbruket är ju helt och hållet
nödvändiga nyttofordon. En bonde använder inte mer dieselolja än vad som
krävs för att driva sitt jord- eller skogsbruk rationellt.
Det öppna svenska landskapet är i fara, vilket är mycket allvarligt med
tanke på de natur- och miljövärden som står på spel. Hagar och betesmarker
håller på att växa igen, antingen för att de lämnas åt sitt öde eller för att de
aktivt planteras med skog. Hotet är inte enbart inriktat mot landskapsbilden
utan även mot en mängd djur- och växtarter som har sin huvudsakliga biotop
i det betade landskapet. Anledningen till situationen är att det lönar sig allt
mindre att hålla djur i betesmarkerna. Om djurägare skall kunna fortsätta
med detta viktiga arbete krävs miljöersättningar utöver de inkomster som
djuren inbringar. Ersättningen utgör en stimulans i arbetet för att klara öppna
beteshagar och en god landskapsmiljö
Det ligger också i lantbrukets intresse att minimera påverkan på miljön av
näringsförluster och helt undvika kemikaliepåverkan i vattendrag och sjöar.
Därför är det angeläget att möjlighet skapas för anläggande av skyddszoner
längs vattendrag och återställande av våtmarker. Man måste också vidta
odlingstekniska åtgärder som insådd av fånggröda, avbrottsgrödor och
flerårig odling av vall i odlingsintensiva slättbygder.
Sveriges bönder arbetar framgångsrikt med dessa frågor genom att delta i
olika miljöstödsprogram som finansieras av Sverige och EU. Bland de
15 nationella miljömål Sverige ställde sig bakom i regeringspropositionen
1997/98:145 finns miljökvalitetsmålen "Myllrande våtmarker", "Ingen
övergödning" och "Ett rikt odlingslandskap". De hot som beskrivs ovan kan
lätt inordnas under dessa mål. Därför är det viktigt att lantbruket får
möjlighet att även i framtiden kunna göra de insatser som krävs.
Nu är dock det svenska miljöstödsprogrammet i fara. Den ram för
miljöersättningar som Sverige förhandlat sig fram till tidigare har nu
drastiskt sänkts för den kommande avtalsperioden. EU-kommissionens
försämring av de ersättningar som tidigare erhållits beror på att Sverige
under den gångna femårsperioden inte utnyttjat framförhandlad ram, något
som Moderata samlingspartiet har påtalat vid åtskilliga tillfällen under de
senaste fyra åren.
Eftersom den socialdemokratiska regeringen inte har utnyttjat de ramar
som Sverige förhandlat sig fram till med EU bär den ett tungt ansvar för den
uppkomna situationen. Efter den senaste förhandlingsomgången är detta
ännu mera uppenbart. Förlorare är i första hand svenska bönder men också
den allmänhet som vill se ett öppet landskap. Om regeringen inte tar sitt
ansvar blir Sverige, miljön och jordbruket stora förlorare de kommande sju
åren. Det är nämligen så lång tid avtalsperioden omfattar. För att detta inte
skall ske kräver vi att regeringen återkommer med förslag till hur man skall
lösa problemet. Miljöramen som tidigare framförhandlats bör ligga fast.
Någon nedgradering av miljömålen bör ej heller ske. Lantbruket har i dag
inte den lönsamhet som krävs för att av egen kraft nå de uppsatta
miljömålen. Det är också en uppenbar risk att konkurrenskraften i det
svenska jordbruket försämras ytterligare, om delar av miljöstödet uteblir.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att svenskt jordbruk kan konkurrera på
lika villkor med jordbruket i övriga EU-länder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge lantbruket möjligheter att minska negativ
påverkan på miljön,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utnyttja hela det framförhandlade miljöstödet
till det svenska jordbruket.