Den europeiska unionen utgör en gemensam marknad. Det är därför viktigt att harmonisera villkoren för jordbruket så att svenska bönder kan konkurrera på lika villkor med kollegerna i övriga Europa. I flera år har Moderata samlingspartiet krävt att jordbruket skall jämställas med övriga företag i Sverige när det gäller energiskatt (el- och eldningsoljeskatt), varför vi ser det som positivt att regeringen i budgetpropositionen nu äntligen föreslår detta. Vi utgår från att detta är ett första steg för att öka lönsamheten i det svenska jordbruket. Det gäller nu att gå vidare och också sänka övriga skatter, dieselskatt och skatt på gödselmedel. Förslaget att höja dieselskatten som regeringen nu föreslår får förödande konsekvenser för lönsamheten och måste därför avvisas.
Moderata samlingspartiet föreslår i stället en sänkning av skatten från regeringens nya nivå på 292 öre per liter till 53 öre per liter. Vårt förslag skulle betyda mycket för jordbrukets ekonomi. Traktorer och andra dieseldrivna maskiner som används i jordbruket är ju helt och hållet nödvändiga nyttofordon. En bonde använder inte mer dieselolja än vad som krävs för att driva sitt jord- eller skogsbruk rationellt.
Det öppna svenska landskapet är i fara, vilket är mycket allvarligt med tanke på de natur- och miljövärden som står på spel. Hagar och betesmarker håller på att växa igen, antingen för att de lämnas åt sitt öde eller för att de aktivt planteras med skog. Hotet är inte enbart inriktat mot landskapsbilden utan även mot en mängd djur- och växtarter som har sin huvudsakliga biotop i det betade landskapet. Anledningen till situationen är att det lönar sig allt mindre att hålla djur i betesmarkerna. Om djurägare skall kunna fortsätta med detta viktiga arbete krävs miljöersättningar utöver de inkomster som djuren inbringar. Ersättningen utgör en stimulans i arbetet för att klara öppna beteshagar och en god landskapsmiljö
Det ligger också i lantbrukets intresse att minimera påverkan på miljön av näringsförluster och helt undvika kemikaliepåverkan i vattendrag och sjöar. Därför är det angeläget att möjlighet skapas för anläggande av skyddszoner längs vattendrag och återställande av våtmarker. Man måste också vidta odlingstekniska åtgärder som insådd av fånggröda, avbrottsgrödor och flerårig odling av vall i odlingsintensiva slättbygder.
Sveriges bönder arbetar framgångsrikt med dessa frågor genom att delta i olika miljöstödsprogram som finansieras av Sverige och EU. Bland de 15 nationella miljömål Sverige ställde sig bakom i regeringspropositionen 1997/98:145 finns miljökvalitetsmålen "Myllrande våtmarker", "Ingen övergödning" och "Ett rikt odlingslandskap". De hot som beskrivs ovan kan lätt inordnas under dessa mål. Därför är det viktigt att lantbruket får möjlighet att även i framtiden kunna göra de insatser som krävs.
Nu är dock det svenska miljöstödsprogrammet i fara. Den ram för miljöersättningar som Sverige förhandlat sig fram till tidigare har nu drastiskt sänkts för den kommande avtalsperioden. EU-kommissionens försämring av de ersättningar som tidigare erhållits beror på att Sverige under den gångna femårsperioden inte utnyttjat framförhandlad ram, något som Moderata samlingspartiet har påtalat vid åtskilliga tillfällen under de senaste fyra åren.
Eftersom den socialdemokratiska regeringen inte har utnyttjat de ramar som Sverige förhandlat sig fram till med EU bär den ett tungt ansvar för den uppkomna situationen. Efter den senaste förhandlingsomgången är detta ännu mera uppenbart. Förlorare är i första hand svenska bönder men också den allmänhet som vill se ett öppet landskap. Om regeringen inte tar sitt ansvar blir Sverige, miljön och jordbruket stora förlorare de kommande sju åren. Det är nämligen så lång tid avtalsperioden omfattar. För att detta inte skall ske kräver vi att regeringen återkommer med förslag till hur man skall lösa problemet. Miljöramen som tidigare framförhandlats bör ligga fast. Någon nedgradering av miljömålen bör ej heller ske. Lantbruket har i dag inte den lönsamhet som krävs för att av egen kraft nå de uppsatta miljömålen. Det är också en uppenbar risk att konkurrenskraften i det svenska jordbruket försämras ytterligare, om delar av miljöstödet uteblir.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att svenskt jordbruk kan konkurrera på lika villkor med jordbruket i övriga EU-länder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge lantbruket möjligheter att minska negativ påverkan på miljön,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utnyttja hela det framförhandlade miljöstödet till det svenska jordbruket.
Stockholm den 4 oktober 1999
Lars Hjertén (m)
Lars Elinderson (m)