Det svenska jordbruket är viktigt och en angelägenhet för
alla. Att producera bra livsmedel och samtidigt vårda det
öppna kulturlandskapet är ett stort uppdrag. Förutsättningen
för att svenskt jordbruk skall kunna leva vidare och
utvecklas är att näringen lever under realistiska och bra
konkurrensförhållanden. Läget är för närvarande allvarligt
och vi vill i denna motion föreslå förändringar som på ett
betydande sätt förbättrar jordbrukets konkurrenssituation.
Sänkt dieselskatt i jord- och
skogsbruket
I utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige 1997 påtalas
jordbrukets negativa konkurrenssituation, bl.a. beroende på
höga produktionsskatter. Dieselskatten utgör här en tung del.
Om man jämför dieselskatten i Sverige med andra viktiga
konkurrentländers, så ligger vårt land högt när det gäller
denna skatt. Ett bra sätt att förbättra situationen för såväl
jordbruket som skogsbruket är därför sänkt skatt. Det är
obegripligt att regeringen i budgetpropositionen går den
motsatta vägen och höjer dieselskatten trots att man måste
vara medveten om den ekonomiska situationen för jord- och
skogsbruket. Motiveringen för höjningen anges vara
miljöpolitiska skäl. Detta är i grunden en felsyn när det
gäller dessa näringar. Ingen lant- eller skogsbrukare kör
traktor eller skogsmaskiner för nöjes skull, varför
miljöargumentet är helt irrelevant i detta sammanhang. Vi
föreslår nu en sänkning av dieselskatten till 0,53 kronor för
jordbruket, skogsmaskiner och arbetsredskap. Sänkningen
skall träda i kraft vid årsskiftet 1999-2000.
Vi hälsar med tillfredsställelse förslaget i budgetpropositionen att el- och
oljeskatten inom jordbruket skall sänkas till industrinivå. Detta är ett krav
som Moderata samlingspartiet har ställt under flera år. Vi kan dock inte
biträda förslaget att denna sänkning skall träda i kraft först vid
halvårsskiftet
år 2000 utan anser att även denna sänkning skall träda i kraft vid årsskiftet
1999-2000.
Sänkt skatt på
handelsgödsel
Även den höga skatten på handelsgödsel inom jordbruket
leder till internationell konkurrensnackdel. Vi har i dagens
läge kommit in i en situation där medvetenheten och
kunskapen om handelsgödselanvändningen inom jordbruket
utvecklats på ett positivt sätt. Vi tror inte att skatte-
instrumentet är det bästa sättet när det gäller miljöarbetet
med att förhindra läckage från jordbruket. Till detta skall
läggas att läckaget från stallgödsel faktiskt är svårare att
bemästra än från handelsgödsel. Det är bl.a. detta som gör att
läckaget är större vid ekologisk odling än vid konventionellt
bedrivet jordbruk. Vi anser att handelsgödselskatten vad
avser kväve skall sänkas till 40 öre per kg. Kostnaderna
sänks då med cirka 300 miljoner kronor för jordbruket.
Vårt förslag om sänkt skatt på handelsgödsel innebär inte att vi negligerar
växtnäringsläckaget från jordbruket. Vi menar att denna fråga angrips bäst
genom andra metoder än konkurrenssnedvridande skatter. Forskning,
information och ökad kunskap är bättre metoder när det gäller att komma till
rätta med miljöproblemen. Även bättre odlingsmetoder och andra åtgärder,
som t.ex. kantzoner fria från gödsling och bekämpningsmedel längs sjöar och
vattendrag, är att föredra. Inom ramen för REKO-ersättningen kan sådana
åtgärder stimuleras.
Det kan också vara lämpligt att utveckla metoder för miljöbalanser och
energibalanser i jordbruket, baserat på olika odlingsmetoder. Vi anser att
forskningen och informationen skall intensifieras och utvecklas bättre. Detta
kräver ökade medel bl.a. till SLU. Det är lämpligt att resterande skatteintäkt
på handelsgödsel, vilket motsvarar ca 90 miljoner kronor, kan användas för
just sådan forskning, information och kunskapsförmedlande verksamhet.
Detta med sikte på att förbättra miljösituationen inom jordbruket. På så vis
kan man uppnå goda miljöeffekter samtidigt som dessa skattemedel på ett
positivt sätt indirekt kommer näringen till godo. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett förslag i enlighet med vad som anförts ovan på detta
område.
Arealersättningen
Från moderat sida är vi mycket kritiska till att senarelägga
utbetalningen av arealersättningen. Regeringen har nu
hanterat frågan om utgiftstaket på ett sådant sätt att denna
utbetalning inte är möjlig om inte utgiftstaket skall brytas.
Detta är nu något som vi måste acceptera eftersom riksdagen ställs inför
fullbordat faktum. Åtgärden innebär att man anstränger jordbrukssektorns
likviditet med mellan 20 och 40 miljoner kronor beroende på hur länge
utbetalningen dröjer. För att göra skadan för jordbruket så liten som möjligt
föreslår vi att utbetalningen av arealersättningen skall ske första arbetsdagen
efter årsskiftet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Miljö- och strukturåtgärder
samt regionala åtgärder
Det är ett stort misslyckande för Sverige att ersättningarna
inom ramen för landsbygdsförordningen, och där
miljöersättningen utgör en viktig del, minskar kraftigt i
förhållande till tidigare tilldelad medelsram. Finland och
Österrike som blev medlemmar i EU samtidigt som Sverige
har behandlat frågorna på ett betydligt bättre sätt, varför
dessa länder erhållit ett väsentligt bättre utfall än Sverige.
Österrike har till och med fått en kraftig ökning av sin ram.
Regeringen får här ta ett stort ansvar för det inträffade, som
nu drabbar svenska bönder negativt.
Det hela började direkt efter regeringsskiftet 1994. De förslag till
miljöprogram som Bildtregeringen utarbetat förändrades radikalt av den
socialdemokratiska regeringen. Detta medförde tidsförskjutning samtidigt
som de nya reglerna var utomordentligt krångliga. Detta medförde osäkerhet
när det gällde tillämpning hos bönderna. Vi moderater kritiserade skarpt vid
flera tillfällen dessa regelverk och krävde förenklingar, men regeringen och
riksdagsmajoriteten var kallsinnig.
Fördröjningen när det gällde att utnyttja miljöersättningarna var också
allvarlig. Från moderat sida hade vi i våra budgetalternativ tidig
kostnadstäckning för den nationella delen, och vi varnade för att inte utnyttja
EU-medlen bättre och tidigare, men även på denna punkt var regeringen och
riksdagsmajoriteten avvisande.
Sent omsider har det nu utarbetats ett reviderat förslag till regler för
miljöersättningarna "Nytt miljöprogram för jordbruket". Mycket av detta
förslag är nu inaktuellt genom de kraftigt reviderade ramarna, och vi anser att
man mycket snabbt måste arbeta fram nya regler. Dessa måste vara enkla,
effektiva när det gäller utnyttjandet, och samtidigt resultera i goda
miljöeffekter. Det är viktigt att det konventionella jordbruket inte
diskrimineras när det gäller det fortsatta programmet. Vi kan inte acceptera
att t.ex. REKO-ersättningen slopas. Reglerna för REKO-ersättningen måste
däremot utformas så att ersättningarna utnyttjas och därmed ger en positiv
miljöeffekt.
Frågan om de förlorade ersättningarna måste nu hanteras så att skadan kan
repareras så snabbt som möjligt. Eventuella möjligheter till förbättringar vid
avstämningsperioder måste bevakas effektivt. De anslagna medlen måste nu
utnyttjas helt och hinder som försvårar detta undanröjas. Vi förutsätter att de
nationella medlen i budgeten och ramen skall ligga kvar och i övrigt måste vi
avvakta den skrivelse som regeringen avser att leverera till riksdagen i
oktober månad. Vi kommer då att ingående granska förslagen och komma
med alternativa förslag om så erfordras.
Mjölkkvoterna
Det är med tillfredsställelse som vi konstaterar att regeringen
nu i budgetpropositionen föreslår fri handel med
mjölkkvoter. Moderata samlingspartiet har, liksom
Jordbruksverket, redan från början drivit denna fråga. Vi har
påtalat felaktigheterna i det regleringssystem som medfört
ökad byråkrati och ökade kostnader för bönderna.
Övrigt
Anslaget "Åtgärder inom livsmedelsområdet" ökar enligt
budgetförslaget. Inom ramen för detta vill vi understryka att
medlen till exportfrämjande åtgärder inte får sänkas. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar sänka dieselskatten för jordbruket,
skogsmaskiner och arbetsredskap till 0,53 kr att träda i kraft den 1
januari 2000,1
2. att riksdagen beslutar att den i budgetpropositionen föreslagna
skattesänkningen på el och olja skall träda i kraft den 1 januari 2000, 1
3. att riksdagen beslutar sänka skatten på handelsgödsel avseende
kväve till 40 öre per kg, 2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade insatser för forskning, information och
kunskapsutbyggnad för att förbättra miljösituationen inom jord-
brukssektorn,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arealersättningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljö- och strukturåtgärder och regionala åt-
gärder,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exportfrämjande åtgärder.
Stockholm den 30 september 1999
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Björkman (m)
Ola Sundell (m)
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SkU.