Fäbodkulturen är en viktig och folkkär del av kulturarvet.
Genom det svenska miljöprogrammet för jordbruket har det
sedan 1996 varit möjligt att ge stöd till fäbodbete. Stödet till
fäbodbete är en specialklass inom betesmarksstödet, vars
syfte är att bevara den biologiska mångfalden och de
kulturhistoriska värdena i naturbetesmarken.
Den allmänna åsikten är att fäbodbetesstödet ger förutsättningar för fortsatt
fäboddrift och en hygglig ersättning till aktiva traditionella fäbodbrukare.
Fäbodbetesstödet har medfört att det finns djur kvar på fler fäbodar än vad
som annars skulle vara fallet.
Stödformen anses/tycks fungera väl i områden med obruten fäbodtradition,
däremot finns en del problem då fäboddriften återupptas. Intresset för att
återuppta drift finns i alla berörda län, d.v.s. Dalarna, Jämtland, Gävleborg,
Västernorrland och Värmland.
Genom Europeiska rådets överenskommelse om EG-kommissionens
förslag till ny jordbrukspolitik (Agenda 2000) gäller också en ny förordning
om stöd till utveckling av landsbygden. Miljöåtgärderna inom jordbruket
kommer i framtiden att ingå som en obligatorisk del i det landsbygdsprogram
som skall utarbetas för perioden 2000-2006. Ett (ekologiskt) hållbart
jordbruk är ett jordbruk som bl.a. är resursbevarande samt natur- och kultur-
miljöanpassat. Jordbruk i skogsbygder, och inte minst jordbruk med
fäboddrift, har en stor betydelse för bygdens identitet och har även regional-
politisk betydelse genom de värden som förknippas med verksamheten och
de produkter den skapar.
Landsbygdsprogrammet skall medverka till att miljömålen för jordbruket
uppnås. Åtgärder för bevarandet av natur- och kulturvärden samt miljövänlig
jordbruksproduktion kommer att vara viktiga. Miljöprogramutredningen har
föreslagit att fäbodbetesstödet behålls. Ersättningen för bete vid fäbodar
föreslås ges för högst fyra hektar per djurenhet och ersättning skall lämnas
med 1 000 kronor per hektar. Om ersättningen blir som MPU föreslagit sänks
bidraget för fäbodbete med 600 kronor per hektar, från nu gällande 1 600
kronor per hektar. Per djurenhet vid fäboden skulle stödet minska med 2 400
kronor per år.
Det generella fäbodstödet bör ligga kvar på minst samma nivå som idag.
Att vissa fäbodbrukare skulle få tillgång till tilläggsersättning utöver
grundersättning efter länsstyrelsens prövning kommer sannolikt att upplevas
både som orättvist och som en ökad byråkratisering av brukarna. Fäbod-
ersättningen måste ligga kvar på nuvarande nivå för att intresset skall
behållas för denna viktiga stödform med stor betydelse för hävden av berörda
bygders natur- och kulturvärden.
Enligt uppgift diskuteras att miljöåtgärderna skall öppnas för ny anslutning
först år 2001 och att i princip alla befintliga stödformer stängs för anslutning
år 2000. Det är viktigt att ytterligare brukare kan ansluta sig även under år
2000 till fäbodstödet, och det finns brukare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ersättningsnivå i ett nytt miljöstöd för fäbodar
under perioden 2001-2006,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att gällande miljöstöd till fäbodbete hålls öppet
för anslutning under år 2000.