Den svenska livsmedelssektorn sysselsätter idag cirka
270.000 personer i jordbruk, trädgårdsnäring,
livsmedelsindustri och i verksamheter som fungerar som
underleverantörer till dessa branscher. Direkt och indirekt
sysselsätter således livsmedelssektorn sju procent av antalet
sysselsatta i landet. Många gånger finns dessa arbetstillfällen
i delar av landet som i övrigt har ett ansträngt
sysselsättningsläge.
Basen för livsmedelsindustrins utveckling finns i jordbruket. För
närvarande tyngs den svenska primärproduktionen av skatter och avgifter
som inte finns i våra konkurrentländer. I och med EU-medlemskapet har
konkurrensen ökat. Handeln på EU-marknaden är fri och de svenska
livsmedelsföretagen utsätts för en allt hårdare konkurrens från företag i andra
EU-länder och från företag utanför EU genom minskade tullar och andra
barriärer som ökar världshandeln. Friare handel ställer givetvis fokus på
villkoren i olika länder. Det innebär att Sverige inte kan ha skatter och
avgifter på jordbruket som skiljer sig alltför mycket från konkur-
rentländernas. Den höga beskattningen av svenskt jordbruk innebär en
försämrad lönsamhet i produktionen och en minskad framtidstro i de
enskilda jordbruksföretagen.
Jordbruket och livsmedelsindustrin i vårt land är till betydande delar
ömsesidigt beroende av varandra. Industrin måste ha tillgång till landets
producerade råvaror av en god kvalitet och till konkurrenskraftigt pris. Om
staten vill, vilket regeringen uttalat i ett antal regeringsförklaringar, främja
livsmedelssektorns utveckling så att den kan hävda sig på den nationella
marknaden och samtidigt expandera internationellt får de åtgärder i form av
lagstiftning, avgifter och skatter som åläggs näringen inte på ett avgörande
sätt avvika från omvärldens. Därför är det nödvändigt att diskriminerande
skatter och avgifter i jordbruket tas bort och att motsvarande nya pålagor
avvisas. I utredningen "En livsmedelsstrategi för Sverige", som presen-
terades 1997, finns förslag på de åtgärder som behöver genomföras för att
svenskt jordbruk och livsmedelsnäringen skall ges möjligheten att
konkurrera på lika villkor. I utredningen påtalas också att dieselskatten måste
sänkas. Regeringen gör i stället tvärtom genom att i budgetpropositionen
ytterligare höja dieselskatten. Det är angeläget att dessa förslag som
utredningen föreslår nu genomförs.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder som behöver genomföras för att svenskt
jordbruk och livsmedelsnäring skall ges möjlighet att konkurrera på
lika villkor.