med anledning av skr. 1999/2000:14 En hållbar utveckling av landsbygden, m.m.
I skrivelsen presenterar regeringen en inriktning av svenskt landsbygds-
program för perioden 2000-2006. Av förslaget framgår att ett
landsbygdsprogram bör omfatta en ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling på landsbygden och man poängterar vikten av att det
skapas attraktiva livs- och arbetsmiljöer för både män och kvinnor.
Tyvärr finns i skrivelsen inget som sedan stöder denna önskan om en
socialt hållbar utveckling på landsbygden utan skrivelsen inriktas enbart på
utvecklingen av jord- och skogsbruk samt livsmedelsproduktion. Detta är i
sig viktiga förutsättningar för en levande landsbygd med det finns delar som
skrivelsen borde tagit upp för att än mer uppmärksamma möjligheten att
verka och bo på landsbygden och då inte bara för personer eller familjer
kopplade till denna typ av verksamhet och produktion. Förutsättningar för en
socialt hållbar utveckling på landsbygden måste ges för att göra det möjligt
att både kunna bo kvar på landsbygden och attrahera fler till landsbygden.
Förutsättningarna för att man skall tycka att landsbygden är ett bra alterna-
tiv är att man upplever att det sker en social utveckling, finns en acceptabel
nivå av service och att arbeten finns också inom andra områden än jordbruk,
skogsbruk eller närliggande produktion. Det handlar om kommunikation och
att underlätta för alltfler att starta företag men också om post, affär, barn-
omsorg, apotek och hemtjänst m.m. Det handlar om att ge människor
förutsättningar för att leva och bo på landsbygden så att denna del av vårt
land bebos av fler än enbart lantbruksverksamma och söndagsboende.
En levande landsbygd kräver nytänkande vad gäller sysselsättning och
service men också ett generöst synsätt och tro på människors vilja och
förmåga. Mångfald, alternativ och ökad tillgänglighet höjer den sociala
utvecklingen på landsbygden och därmed förutsättningarna för en levande
landsbygd. Något som regeringen i sin skrivelse inte alls berört.
Barnomsorg och skola
I alltfler familjer inom jordbruket arbetar kvinnan också utanför hemmet,
ofta därför att ekonomin kräver att båda arbetar även om detta innebär
tredubbelt arbete för många kvinnor. Många gånger är vägen till arbetet
lång, och barn som skall lämnas/hämtas till och från barnomsorg eller
skolskjuts förutsätter ett aktivt planerande och flera bilar. Här måste
möjligheter skapas som gör det möjligt för dem som vill att vara hemma
med barnen när de är små men som också värnar om de mindre och nära
familjedaghemmen.
Friskolor, som en möjlighet till en nära undervisning, måste också ses som
en tillgång för dem som bor på landet när tiden i skolskjutsen tenderar att bli
flera timmar lång.
Att flytta till tätorten och närmare skolan är för de flesta inget alternativ då
företaget kräver en ständig närvaro. Att de som kan flytta också gör det visar
en minskning i befolkningsstatistiken inte enbart i Norrlandslänen utan också
i Skånes inlandskommuner.
Rätt att välja skola och barnomsorg gör det möjligt att kunna bo kvar på
landet.
Apoteksmonopol
Apotekens monopol missgynnar många, inte minst dem som bor på
landsbygden, också vad gäller tillgängligheten och öppettider.
I Konkurrensverkets rapport 1994:4 "Konkurrens vid försäljning av läke-
medel" står följande:
Sverige skiljer sig på apoteksområdet från övriga OECD-länderna främst
genom att ett statligt ägt företag, Apoteket AB, har fått ensamrätten att sälja
läkemedel till allmänheten. Apotekssystemet i andra länder grundas på privat
ägande.
Det innebär därmed att alla de nordiska länderna utom Sverige har ett
privat apoteksväsende med en betydligt större närhet till kunderna och ett
större antal receptfria läkemedel i jämförelse med Sverige. Att kunna
köpa sitt läkemedel i en affär som är licensierad är en viktig del av den
sociala utvecklingen på landsbygden. Livsmedelskedjorna är beredda och
de boende på landet väntar på denna ökade service.
Hemtjänst och äldrepeng
Hemtjänst och äldrepeng är förutsättningar för många äldre att kunna bo
kvar på landet. Det ger också valfrihet och ökad sysselsättning. I många
kommuner finns idag endast små möjligheter att få hemhjälp i form av
städning, inköp och matlagning. Genom en skattesubventionerad
hemtjänst görs detta möjligt. Det visar inte minst det försök som gjorts i
Danmark och som resulterade i möjlighet till hjälp för äldre, men också
att många nya jobb skapades. Detta är viktigt inte minst vad gäller
sysselsättningen på landsbygden.
Genom en äldrepeng får den äldre som är i behov av vård och omsorg rätt
att själv bestämma av vem och hur denna hjälp bäst kan ges. Har man som
äldre rätt att själv bestämma så förutsätter det att det finns något att välja
på.
Fler alternativa omsorgsformer välkomnas, och det finns stora möjligheter
till detta på landsbygden där trygghet i form av närhet bland människor är
given.
Posten
Lantbrevbäring är en regelbunden service och social kontakt som om den
tas bort eller koncentreras längre från bostaden innebär en klar
försämring av den sociala utvecklingen på landsbygden. Är detta en
utveckling som kommer är det än viktigare att snarast möjliggöra att
konkurrens tillskapas också på detta området. Detta är en viktig
förutsättning för att både företag och äldre ska kunna verka och bo på
landet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna kommande
landsbygdsprogrammet bör ges en sådan inriktning att hänsyn tas till
vad i motionen anförts om mångfald, alternativ och ökad tillgänglighet
som förutsättningar för en levande landsbygd.