med anledning av prop. 1999/2000:76 Lag om märkning och registrering av hundar
Propositionens förslag om central registrering för alla hundar samt
märkningstvång skjuter långt över det mål man vill nå. Som anges i
förslaget, har detta sin främsta grund i ett växande problem med s.k.
kamphundar. I landet finns c:a 2 000 hundar av i första hand blandras
med det gemensamma att de är stora och tränade för kamp. I felaktiga
ägarhänder kan dessa utgöra en fara för såväl människor som andra djur.
Lagförslaget försöker komma åt detta problem genom en generell
lagstiftning som berör samtliga hundägare i landet. Noterbart är att det
förbund som finns inom Riksidrottförbundet, Svenska Brukshundsklubben,
inte har varit föremål för remissomgång, medan yttrande inkommit från
Svenska Pitbullterrierföreningen.
Det förslaget försöker åstadkomma kan redan i dag regleras med gällande
lagstiftning. Den strikta hundlag som Sverige håller sig med täcker de
problem och händelser som man här försöker lagstifta om.
De allra flesta hundägare i landet håller en mycket god tillsyn på sin hund,
varför märkning redan görs och försäkringar tas. De problem som
kamphundarna utgör löses inte genom föreslagen lagstiftning, då deras ägare
torde ha ett mycket litet intresse av att få sin hund identifierad. Lagen blir
med andra ord verkningslös för den grupp som den i första hand är avsedd
för.
Precis som Lagrådet skriver i sitt yttrande, uppfyller lagförslaget inte
rättsstatens principer för likhet inför lagen och proportionalitet. Exempelvis
berörs de stora antalet norska hundar som finns i Sverige under
höstmånaderna inte av lagtexten.
Ekonomiska konsekvenser
Regeringens ambition att komma åt ett problem med oseriösa men få
hundägare blir till en avsevärd kostnad och intrång i den seriöse
hundägarens integritet. Den samlade kostnaden per hund blir mellan 200
och 700 kronor beroende på hundens storlek och ålder. Förutom dessa
kostnader för hundägaren belastas polisväsendet med ytterligare
uppgifter och kostnader i en redan trängd ekonomisk situation.
Sammanfattningsvis
Propositionens ambition, att minska eller förhindra kamphundars skador
på andra djur eller på människor, är visserligen vällovlig, men
missbedömer både den positiva effekten av lagstiftningen samt belastar
skötsamma hundägare med både stora kostnader och besvär. Detta
samtidigt som gällande lagstiftning redan reglerar de problem som
förslaget vill komma åt.