med anledning av skr. 1999/2000:14 En hållbar utveckling av landsbygden, m.m.
Allmänt
Enligt regeringens skrivelse 1999/2000:14 bör landsbygdsprogrammet
främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av
jordbruket, livsmedelsproduktionen, skogsbruket och landsbygden.
Vidare understryks att åtgärderna skall syfta till att ta till vara jordbrukets
miljöeffekter och minimera dess negativa effekter.
Ett skäl till att tilldelningen av EU-budgetmedel blev lägre än förväntad
kan bero på det faktum att det tog tre år innan den fulla miljöramen
utnyttjades och att miljöprogrammen utformades så att det var svårt att fullt
ut nyttja dem i praktiken. Det gäller därför att nu välja och utforma program
som kan nyttjas fullt ut och inom områden där avsett syfte uppnås.
Lantbruket och livsmedelsindustrin spelar en procentuellt större roll på
Gotland än i något annat län i landet då det gäller sysselsättningen.
Genomförs den av beredningsgruppen för försvarets omställning före-
slagna neddragningen av militär verksamhet på Gotland kommer behovet av
sysselsättning inom lantbruket och livsmedelsindustrin ytterligare att för-
stärkas.
Det är därför viktigt att det aviserade livsmedelsinstitutet förverkligas.
Därutöver krävs ytterligare åtgärder inom jordbruket och livsmedelsindustrin
för att säkerställa fler arbetstillfällen i privata företag, vilket ställts i
utsikt.
Ekologiskt hållbart jordbruk
Naturvårdsverket har uttryckt oro över att betesdriften inte har tillräckligt
stor omfattning på Gotland för att hålla landskapet öppet. Ett öppet
landskap har även stor betydelse för besöksnäringen, den efter lantbruks-
och livsmedelssektorn näst största näringen på ön.
Borttagande av vallersättningen som skrivelsen indikerar är därför högst
olämpligt och bör inte genomföras. Vallprogrammet bör i stället prioriteras
för den breda miljönytta denna odling medför. Det är viktigt för Gotlands
jordbruk att denna form av odling får fortsatt stöd, vilket antytts i tidnings-
uppgifter.
Gotland är en ekokommun och har en stark ambition att gå vidare i
miljöarbetet inte minst då det gäller att utnyttja de positiva och minimera de
negativa effekter som kan uppstå på grund av jord- och skogsbruk med
därtill anknuten vidareförädling. Av den anledningen är det synnerligen
angeläget att Gotland kan få del av de stimulansåtgärder som det finns ut-
rymme för inom landsbygdsprogrammet, för att fullfölja ambitionen inom
detta område.
Miljövänlig odling av sockerbetor
Enligt 4.2.3 Miljöanpassat jordbruk skall ersättningen till miljövänlig
sockerbetsodling kvarstå på Gotland. Det är bra och lämpligt att fullfölja
den odling som sker för närvarande. Denna odling sker nu inom ramen
för REKO-stöd.
Det är därför nödvändigt att regler utformas för miljövänlig odling av
sockerbetor på Gotland när nu regeringen i skrivelsen stöder förslaget om
borttagande av REKO.
Bättre vore att regeringen inte följer förslaget om borttagande av REKO-
odling. Motivet att det hittills enbart är 5 700 lantbrukare som anslutit sig är
inte någon bra motivering. Bättre vore att fortsätta med REKO-odling och
uppmuntra fler att ansluta sig samt utvidga REKO att även gälla trädgårds-
näringen.
Det torde finnas utrymme för betydande utökning av REKO-odling. Bland
annat borde oljeväxtodlingen kunna komma in i denna form av odling för att
till viss del kompensera de olyckliga effekterna av Agenda 2000- beslutet.
Omväxlingsgrödor/avbrottsgrödor
För att säkerställa att fler grödor finns som omväxlingsgrödor skulle det
vara av stor betydelse om ersättning kunde lämnas till senapsodling.
Denna gröda är som avbrottsgröda i växtföljden av stor betydelse från
miljösynpunkt samtidigt som senapsodlingen på ön ger underlag för
specialprodukten Gotlandssenap. På grund av avsaknad av gränsskydd
inom EU och att arealstöd saknas finns i dag inte rimliga ekonomiska
villkor för senapsodling.
Senap är en intressant gröda och breddar det svenska jordbruket, vilket
måste vara positivt.
Vad gäller avbrottsgrödor bör det vara möjligt att göra omfördelning från
outnyttjade medel för ökad/bibehållen areal av avbrottsgrödor.
LFA
Produktionsförutsättningarna varierar starkt på Gotland, även på socken-
och församlingsnivå. Brist på nederbörd under vegetationsperioden
innebär att produktionsförutsättningarna är sämre än på många andra håll
i landet. Gotlands geografiska läge innebär att marknaden för livsmedel
är relativt svårtillgänglig. Starka skäl finns därför att Gotland inte bara
delvis utan som helhet bör betecknas som LFA-område.
En faktor som kan anföras som missgynnande för det gotländska
jordbruket är fraktkostnader till och från Gotland. Trots många försök att
lösa denna fråga har det hittills inte lyckats. Lantmännen på Gotland har gjort
en studie som tydligt visar hur det Gotländska jordbruket är missgynnat i
förhållande till andra områden.
Behov av investeringar
Investeringsbehovet på gårdsnivå är betydande om ett tillräckligt
underlag av råvaror för rationell livsmedelsförädling skall finnas
tillgängligt framöver. Investeringsstöd bör därför utgå efter samma
grunder på Gotland som i Norrland. Den relativt småskaliga
livsmedelsförädlingen på ön bör inom landsbygdsprogrammet bli aktuell
för särskilt etableringsstöd.
Tillväxtavtal
Inom arbetet med tillväxtavtal på Gotland har åtgärder markerats inom
jordbruk, livsmedelsindustri och ekologisk produktion. Avgörande för
den gotländska livsmedelsindustrins överlevnad är att det produceras
tillräckligt med råvaror på ön samt att ett utvecklingsarbete inriktat mot
framtagande av nischartade livsmedelsprodukter med särskild
Gotlandsprofil kan komma till stånd.
Det samarbete då det gäller livsmedelsförädling som de gotländska
lantbrukarna har med lantbrukare i landet i övrigt i större koncerner bör inte
utestänga stöd till de relativt småskaliga anläggningarna på Gotland.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vidta åtgärder som säkerställer ekologiskt
jordbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utarbeta förslag som säkerställer fortsatt
miljövänlig odling av sockerbetor på Gotland,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
säkerställa fortsatt senapsodling och därmed tillförsäkra Gotland
ytterligare en miljövänlig omväxlingsgröda i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att se över indelningen i LFA-områden på
så sätt att hela Gotland blir LFA-område i enlighet med vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att pröva möjligheten till etableringsstöd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillväxtavtal.