Sverige - ett uppfinnarland
Sverige har en gammal och stor kunskap när det gäller uppfinnare och patent. T ex har vi Nobel, AGA-fyren och skiftnyckeln. De senaste åren har vi sett Håkan Lans uppfinna datormusen. Andra uppfinningar är datorfärgskärmen och satellitnavigeringssystemen. Vi har stolta uppfinnartraditioner som vi måste förvalta väl. Men binder vi in kreativiteten i byråkratin, stelbenthet och kostnader som den enskilde uppfinnaren ej mäktar över, kommer många goda idéer inte fram. Patentsökningstiden överstiger idag i många fall livscykeln för produkten i fråga. Vem gagnar det?
Krångliga system
140 miljarder svenska kronor. Så mycket pengar använder Europas företag för att återuppfinna "hjulet" varje år enligt PRV, 1997. Omsatt till svenskt företagsförhållande blir summan cirka 20 miljarder per år. Detta har sin utgångspunkt i en rad förhållanden som råder i Europa och i Sverige.
För det första har vi inte som USA, patentdatabaser med fritexsökning, som kan visa alla landets patent. I dessa databaser kostar sökningarna ingenting. För det andra saknas det ett gemensamt instrument för innovatörer och företag. Det finns många organisationer och institutioner/verksamheter som är till för Sveriges företag. T ex Nutek och Almi Företagspartner AB. Det finns ingen direkt samordning eller kommunikation mellan dessa. Detta gynnar varken företagen eller uppfinnarna i Sverige.
För det tredje höjer PRV sina avgifter när andra länder sänker avgifterna för patentsökare och patentinnehavare. Det tar också lång tid att få ett patent godkänt. Det går t ex både fortare och är billigare att göra nyhetsgranskning via Norges eller Danmarks patentverk.
Ett samlat grepp för innovatörer
Sverige behöver ett samlat grepp för innovatörer, intraprenörer, entreprenörer och företag. Förutom en svensk patentdatabas behövs det även verksamheter som på ett bättre sätt medverkar, utbildar, sammanför berörda grupper. Vi behöver också upprätta en fullständig patentdatabas med bl a fritexsökning, svenskt teckenspråk och sökordning som kan hantera hela det svenska patentunderlaget samt mönsterskydd. Regeringen bör låta undersöka detta.
Det finns även ett behov från forskare när det gäller tillgänglighet av handlingar om uppfinningar och patent. Innovatörer, idébärare och företag kan t ex själva från sin egen närmiljö göra de första sökningarna om sina idéer innan pengar börjar användas. Också frågan om förenklat patent eller möjligheten till att få likställighet med t ex författare, konstnärer och musiker när det gäller upphovsmannarätter bör snarast ses över.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fullständig patentdatabas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklade patent och likställighet med t.ex. författare, konstnärer och musiker vad gäller upphovsmannarätten.
Stockholm den 4 oktober 1999
Sofia Jonsson (c)