Merparten av den genteknikforskning som pågår sker främst hos
kommersiella, transnationella storföretag. För att utveckla gentekniken
investerar företagen mycket stora summor pengar; investeringar som
snarare kräver ekonomisk täckning än etisk hänsyn. Drivkraften är att få
så stor avkastning på insatt kapital som möjligt, detta kan knappast
uppnås utan patentering. Utvecklingen inom det biotekniska området går
mycket snabbt, därför brådskar det med arbetet att nå internationella
konventioner som förbjuder patent på liv.
1 EG-direktivet om patent på biotekniska
uppfinningar
I juli 1998 antogs i EU ett direktiv om rättsligt skydd för biotekniska
uppfinningar (98/44EG). Direktivet innebär att det blir möjligt att ta
patent inte bara på gener från växter och djur, utan också på vävnad och
kroppsdelar från människor. Ett uttryckligt förbud mot patent på
reproduktiv kloning av människor har tagits in i direktivet. Detsamma
gäller förfaringssätt för modifiering av mänskliga könscellers genetiska
identitet. Även användning av mänskliga embryon för industriella eller
kommersiella ändamål utesluts från det patenterbara området. Direktivet
klargör skillnaden mellan en uppfinning och en upptäckt. När det gäller
patentering av mänskligt material innebär direktivet att den mänskliga
kroppen i sina olika bildnings- och utvecklingsstadier, liksom enbart
upptäckten av någon av dess beståndsdelar, inte kan utgöra en
patenterbar uppfinning. En uppfinning som grundar sig på en isolerad
beståndsdel av människokroppen eller en del som på annat sätt
framställts genom ett tekniskt förfaringssätt kan emellertid patenteras.
Från flera håll har det riktats kritik mot direktivet. Många har
grundläggande etiska invändningar mot patent på liv. En annan vanlig
invändning är att många av patenten skulle gälla sådant som redan existerar i
naturen och därför inte borde godkännas som uppfinningar. Många forskare
ser också en risk med att livspatent snarare kan fördröja än gynna
vetenskapliga framsteg eftersom det fria utbytet inom forskarvärlden skulle
hindras. Lantbrukarorganisationer motsätter sig patent därför att det
inskränker böndernas kontroll över sina produktionsmedel. Även
miljöorganisationerna är kritiska. De har pekat på risken för ytterligare
koncentration av makten över växtförädlingen hos kemiföretagen när
genteknisk växtförädling gynnas ekonomiskt framför traditionell förädling.
Djurskyddsorganisationer invänder mot patentering av djur, dels av etiska,
principiella skäl, dels för att djurpatent ofta gäller medicinska djurförsök.
Vänsterpartiet delar kritikernas invändningar mot EG-direktivet och anser att
Sverige bör verka för att EG-direktivet om patent på biotekniska
uppfinningar rivs upp. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
2 Internationell konvention mot patent på
livsformer
I USA är rätten att ta patent på liv obegränsad. Där räcker det med att
isolera och beskriva det man vill ha patent på. Gränsen mellan upptäckt
och uppfinning suddas ut. Det finns ingen internationell eller global
patentlagstiftning på detta område. Varje stat bestämmer vilka regler som
skall gälla. Stora multinationella eller globala företag kan alltså ta patent
i USA och sedan ha praktiskt monopol på t.ex. olika sjukdomsgener. Ett
företag som har patent och monopol på någon cancergen kan bestämma
priset för provanalyser. Eftersom utvecklingen går mycket fort är det
synnerligen angeläget att Sverige tar initiativ så att en internationell
konvention mot patent på livsformer kan antas. Detta skulle gynna en
allsidig forskning, bevara den biologiska mångfalden och göra en positiv
utveckling möjlig när det gäller hälsotillstånd och livsmedelsförsörjning i
tredje världen.
Vänsterpartiet menar att det finns goda grunder för att ifrågasätta rätten att
patentera och äga livsformer. Det är i grunden en fråga om etik och om
praktiskt ansvar. Med den ökade globaliseringen sprids nya idéer,
uppfinningar och produktionsförfaranden mycket snabbt och därmed ökar
också näringslivets behov av patentering. De nationella reglerna och de
internationella överenskommelserna på området behöver därför ses över.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att verka för en internationell
konvention som förbjuder patent på livsformer.
3 Hemställan
3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör verka för att EG-direktivet om
patent på biotekniska uppfinningar rivs upp,
2. att riksdagen begär att regeringen verkar för en internationell
konvention mot patent på livsformer enligt vad i motionen anförts.