med anledning av prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro
I propositionen föreslås att svenska företag med företagsformerna
aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker,
understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga
försäkringsbolag skall kunna ha sin redovisning i euro i stället för
svenska kronor. I propositionen anges regler för hur byte av
redovisningsvaluta skall gå till. I propositionen fastläggs också att
skattedeklarationer m.m. skall ske i svenska kronor. De nya reglerna
skall träda i kraft den 1 mars 2000 och redovisning i euro skall kunna
tillämpas för räkenskapsår som börjar 2001.
Den utredning som föregått regeringens proposition om redovisning i euro
avvisade förslag om redovisning i andra utländska valutor t.ex. dollar och
norska och svenska kronor. Ett antal remissinstanser ansåg dock att förslaget
var för begränsat.
Att undanta dollarn som redovisningsvaluta motsvarar inte det svenska
näringslivets internationella inriktning. Branscher som har behov av
dollarredovisning och inte av redovisning i euro är t.ex. petroleum- och
rederibranschen samt flygnäringen och pappers- och massaindustrin. Ytter-
ligare en av Sveriges stora exportnäringar - läkemedelsindustrin - har väl så
stark anknytning till länder utanför euroområdet, till pund och dollar-
marknaderna.
Många länder i Europa har redan nu möjligheter att redovisa i andra
valutor än euron och den egna valutan. Detta gäller bl.a. Danmark, Norge
och Storbritannien samt Nederländerna, Luxemburg och Irland.
Regeringen öppnar också möjlighet för en vidgad rätt att redovisa i andra
valutor men anger att det finns ett flertal frågor på redovisningens och
associationsrättens områden som återstår att lösa.
Av propositionen framgår dock att de problem som uppkommer genom
redovisning i annan valuta är förhållandevis lättlösta. De problem som
skapar osäkerhet är framförallt kursutvecklingen på svenska kronan och
euron. Skulle svenska företag kunna välja bland fler redovisningsvalutor
skulle sannolikt kursriskerna utjämnas mer.
Betydande kursfluktuationer påverkar statens skatteinkomster både positivt
och negativt. Euron har under 1999 kännetecknats av en kraftig nedgång av
värdet i första hand i förhållande till dollarn och yenen (16 procent respek-
tive 20) men också till kronan, som haft en utveckling som påverkats av både
dollarn, euron och yenen. Rätt för företagen att välja olika utländska
redovisningsvalutor skulle sannolikt utjämna statens valutarisker. Av denna
anledning bör rätten att redovisa euro och i andra valutor införas på en gång.
Åtminstone bör rätten att redovisa i dollar och euro ske samtidigt.
Den genomgång som finns i propositionen av olika problemområden ger
vid handen att, t.ex. beräkning av bolagsskatteintäkter och mervärdesskatter,
knappast bör vara olika beroende på redovisningsvalutan. Samma princi-
piella regler för omräkning måste tillämpas.
Att införa rätten till redovisning i dollar och euro på en gång är av vikt av
två anledningar:
1. Statens valutarisker utjämnas.
2. De nya redovisningsreglerna blir helt neutrala i förhållande till
frågan om ett EMU-inträde eller inte.. 10F. P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att svenska företag får
möjlighet att fr.o.m. år 2001 ha sin redovisning och sitt aktiekapital
även i dollar.