1 Bakgrund
Frågan om produktsäkerhetslagens tillämpningsområde har varit föremål för riksdagsbehandling vid flera tillfällen. Successivt har lagen utvidgats och skärpts vad gäller ansvarsförhållandet för varor och tjänster som är avsedda för enskilt bruk. Vid tidigare behandling av ärendet (bet. 1995/96:LU21) har lagen utvidgats till att omfatta även varor som tillhandahålls av det offentliga. Utvidgningen motiverades med att åtskilliga produkter som allmänheten kan komma i kontakt med i offentlig verksamhet omfattades av produktsäkerhetslagen. Eftersom samma produkter också används i privat verksamhet fanns ingen anledning att inte tillämpa produktsäkerhetslagen på motsvarande varor i offentlig verksamhet. När det gäller tjänster som tillhandahålls i offentlig verksamhet har argumentet (bet. 1996/97:LU13) mot en sådan utvidgning varit att dessa redan till stor del är föremål för specialreglering som till stor del sätter produktsäkerhetslagen ur spel, och en utvidgning av tillämpningsområdet anses därför överflödig.
Moderata samlingspartiet har länge drivit frågan om att utvidga produkt- säkerhetslagen. Redan vid behandlingen i riksdagen 1988/89 framhöll vi att lagen också måste omfatta varor och tjänster som erbjuds i offentlig verksamhet. Stegvis har vår inställning fått ett allt bredare stöd. Riksdag och regering har i samband med tidigare behandlingar inte varit beredda att ställa sig bakom det moderata förslaget om att utvidga produktsäkerhetslagen till att omfatta även offentliga tjänster.
2 Lika villkor - tydliga regler
En ny tjänstesektor håller på att växa fram. Nya former av privat tjänsteutbud som tidigare många gånger enbart erbjöds via det offentliga erbjuds nu i allt större omfattning hushållen. Denna utveckling ses med gillande av de flesta. Inte minst främjas utvecklingen idag av de krav som finns att utveckla nyföretagande och nytt entreprenörskap. Tyvärr råder samtidigt en obalans när det gäller regelverken och konkurrensförutsättningarna mellan privata och offentliga tjänster, oftast till nackdel för privata entreprenörer. Lagstiftarens uppgift är bl.a. att anpassa regelverken till de nya situationer som uppstått.
Moderata samlingspartiet menar att den specialreglering som finns när det gäller tjänster som tillhandahålls av det offentliga inte är tillräcklig. Produkt- säkerhetslagstiftningens nuvarande utformning är inte konkurrensneutral. Enligt vår mening är detta mycket otillfredsställande eftersom det innebär en risk för att likartade verksamheter kan utsättas för olika slags kontroll beroende på vem som är huvudman för verksamheten. Med vårt förslag skulle risken för att denna situation uppstår elimineras.
3 Konsumentskydd
För konsumenterna innebär nuvarande lagstiftning påtagliga nackdelar. Dels beträffande möjligheterna att överblicka regelverken, dels för risken att vissa tjänster faller utanför produktsäkerhetsskyddet och gällande speciallagstiftning. Den stora fördelen med att utvidga produktsäkerhetslagen till att omfatta även tjänster som erbjuds i offentlig verksamhet är att lagstiftningen därigenom bättre skulle förstärka konsumentskyddet.
4 Utvecklingen
Efter att riksdagen behandlat Produktsäkerhetsutredningens ställnings- taganden och regeringens förslag har mycket hänt. Inom ramen för Europeiska unionen pågår ett omfattande arbete inom det konsumentpolitiska området. Riksdag och regering anser att Sverige skall vara ett föregångsland i detta arbete. Mot denna bakgrund anser vi att det är befogat att återigen lägga förslag om en utvidgning av produktsäkerhetslagen till att omfatta även tjänster som tillhandahålls i offentlig verksamhet.
5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av produktsäkerhetslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 22 september 1999
Stig Rindborg (m)
Henrik S Järrel (m)
Elizabeth Nyström (m)
Berit Adolfsson (m)
Anne-Katrine Dunker (m)
Anders Sjölund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Tomas Högström (m)