Samhället måste se allvarligt på angrepp mot polis. Den senaste tidens händelser med polismord och bombattentat har synliggjort poliskårens utsatta position.
Polisen, som ytterst har i uppdrag att skydda samhällsmedborgarna, utsätts ständigt för kränkande handlingar. Under 1999 uppmärksammades ett mål i Göta hovrätt som upprörde många och frågan ställdes: "Ska polismän i sin tjänsteutövning behöva tåla att bli spottade i ansiktet?"
I det aktuella målet nr T 373/98 hade en person som blivit omhändertagen spottat poliskommissarien i ansiktet. Tingsrätten utdömde 2000 kronor i skadestånd. Hovrätten anförde emellertid i sin bedömning att polismän i tjänsten måste vara beredda att tåla ett visst mått av kränkande handling och att den behandling som ifrågavarande polisman utsatts för i sin tjänste- utövning, inte utgör en så allvarlig kränkning att rätt till skadestånd före- ligger.
I 1 kap. 3 § skadeståndslagen finns regler för skadestånd vid kränkning. Kränkningsersättningen har till syfte att lindra verkningarna av kränkningen. Ersättningen har också ett inslag av upprättelse för den förnedrande och kränkande behandlingen som den skadelidande utsatts för. En förutsättning för rätt till kränkningsersättning är att den som kränkts genom brott mot sin person, frihet, frid eller ära därigenom tillfogats ett lidande. Här krävs att det är fråga om en allvarligare kränkning av den personliga integriteten. Vad som är en allvarlig kränkning avgörs från fall till fall.
Hovrätten ansåg inte att det var en allvarlig kränkning av den skade- lidandes personliga integritet att bli spottad i ansiktet. Vilka signaler ger detta den uppväxande generationen? En aktuell informationskampanj som pågår i våra skolor betonar att man inte ska använda kränkande tillmälen eller utsätta andra för personlighetsförnedrande handlingar.
Vi anser att polisens arbete är av så stor vikt i samhället att det aldrig kan ses som acceptabelt att en polis i tjänst ska behöva bli utsatt för att bli spottad i ansiktet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lagtexten angående kränkningsersättning om- gående ses över så att domar liknande den i Göta hovrätt inte upp- repas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en polis i tjänst som kränks, på det sätt som anges i motionen, skall har rätt till kränkningsersättning.
Stockholm den 29 september 1999
Ragnwi Marcelind (kd)
Ingvar Svensson (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)
Kjell Eldensjö (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Björn von der Esch (kd)
Inger Strömbom (kd)
Maria Larsson (kd)