Reglerna i föräldrabalken vad gäller vårdnad, boende och umgänge ändrades genom riksdagens beslut under 1998. De förändringar som gjordes var väl motiverade i syfte att åstadkomma en ökad användning av gemensam vårdnad, bl.a. som ett sätt att främja goda förhållanden mellan barnet och båda föräldrarna.
I riksdagens betänkande 1997/98:LU12 framhålls att utskottet (LU) som sin mening vill framhålla att det i de fall där den ena föräldern utsätter en familjemedlem för våld, trakasserier eller annan kränkande behandling, bör gemensam vårdnad mot en förälders vilja vara utesluten.
Riksdagens tydlighet har till någon del stillat den oro som finns för att även män som utsatt kvinnan eller barnen för misshandel skulle kunna komma ifråga för gemensam vårdnad. Genom de i Kvinnofrid beslutade satsningarna för ökad kompetens, förändrade attityder och bättre bemötande av de berörda myndigheternas personal, som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor och deras barn finns det anledning att anta att riksdagens klart uttalade vilja att män som misshandlat eller på annat sätt utsatt en familjemedlem för kränkande behandling inte skall komma ifråga för gemensam vårdnad kommer att få genomslag.
Dock har den senaste tidens händelser där en tidigare närstående mans trakasserier, hot och våld trots upprepade anmälningar och rop på hjälp från kvinnan kunnat fortsätta och slutat i våldets yttersta konsekvens att kvinnan misshandlats till döds. 8 barn har i och med detta blivit moderlösa.
Det finns all anledning att mycket noggrant följa hur domstolarna hanterar dessa mycket svåra avgöranden som det i vårdnadsärenden är fråga om.
Gammal förlegad kunskap, brist på insikt och en förringande attityd till kvinnomisshandel får förödande konsekvenser för de kvinnor och barn som drabbats av våldet.
För att försäkra de drabbade, men också alla som intresserat följer riksdagens beslut angående "Vårdnad, boende och umgänge", bör regeringen under lång tid på mycket nära håll följa utvecklingen vad gäller domstolarnas tillämpning med särskilt fokus på hur de avgörande domstolarna gör i fall där den ena föräldern utsätter en familjemedlem för våld, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att följa domstolarnas beslut i vårdnadsärenden.
Stockholm den 4 oktober 1999
Elisebeht Markström (s)
Anne Ludvigsson (s)
Ulla Wester (s)
Inger Segelström (s)
Berit Andnor (s)
Siw Wittgren-Ahl (s)
Monica Green (s)
Agneta Brendt (s)