Motion till riksdagen
1999/2000:L411
av Åbjörnsson, Rolf (kd)

Talerätt i faderskapsmål


Tiden efter en makes död är för de flesta en svår tid, fylld av sorg och
saknad. Tillvaron blir inte densamma och tryggheten återfinns oftast i det
som byggts upp tillsammans; familjen, hemmet och den sparade slanten
att ha på äldre dagar. Att i denna situation plötsligt konfronteras med en
okänd arvinge kan vara uppslitande.
Enligt svensk lag ärver ett barn sin döde förälder direkt om inte barnet är
änkans bröstarvinge. Ett undantag finns. Änkan kan sitta kvar i orubbat bo
om tillgångarna endast uppgår till fyra basbelopp. Detta är det enda skydd
hon har. Om änkan misstänker att faderskapet är felaktigt har hon små
möjligheter att väcka talan.
I de fall modern var gift vid barnets födelse ska mannen i äktenskapet
anses vara far till barnet. Detta kallas för faderskapspresumtion. I 3:1 andra
stycket FB finns bestämmelser om under vilka förutsättningar arvsberättigad
efter mannen kan väcka talan om att mannen inte är far till barnet om fader-
skapet fastställts genom presumtion. En viktig förutsättning är att mannen
inte varaktigt sammanbott med barnet och inte heller efter barnets födelse
bekräftat att barnet är hans. Om dessa villkor är uppfyllda får bland annat
den avlidnes maka och var och en som jämte eller näst efter barnet är berätti-
gad till arv efter mannen väcka talan om att mannen inte är far till barnet.
Är faderskapet fastslaget genom dom gäller andra regler. Enligt 1:3 FB ska
faderskapet fastställas genom dom om det är utrett att mannen haft samlag
med barnets mor under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till
samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom. Av
lagen framgår inte vem som kan begära resning av dom om faderskap men
det är högst troligt att änkan inte har någon talerätt.
Osäkerhet i den här frågan kan alltså uppstå i följande fall: När mannen
inom ett äktenskap fått ett barn som han antingen bekräftat vara hans efter
dess födelse eller varaktigt bott tillsammans med och det fallet då fader-
skapet fastställts genom dom. En änka har i dessa situationer små möjligheter
att ifrågasätta ett faderskap och få det prövat. Hon har ingen talerätt.
Det är otillfredsställande att reglerna på detta område inte fullt ut följt
samhällsutvecklingen. Antalet separationer har ökat under hela 1980-talet,
cirka 40 000 barn under 18 år berörs varje år av föräldrarnas separation.
Familjer splittras och nya bildas. Både änkan och den avlidnes barn skulle
vinna på att reglerna på det området ses över. Många konflikter och mycken
onödig oro kan härigenom undvikas. Denna fråga bör därför utredas så att
alla parters trygghet och rättssäkerhet kan tillgodoses.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att talerätt angående hävande av faderskap för
såväl efterlevande maka som för mannens arvingar bör införas.

Stockholm den 27 september 1999
Rolf Åbjörnsson (kd)
Maria Larsson (kd)
Kjell Eldensjö (kd)
Björn von der Esch (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)