Skuldsaneringslagen är till för att hjälpa människor som hamnat i en sådan skuldsituation att de inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid och där det kan anses skäligt att bevilja skuldsanering när man tar hänsyn till deras personliga och ekonomiska situation. Varje fall granskas mycket noga av kronofogdemyndigheten.
Det kan finnas många olika orsaker till att skulden uppstått, men en person som ser framför sig en situation där han/hon kommer att leva på existensminimum i stort sett i resten av sitt liv har inget incitament till att förbättra sin situation. Det är således både i den enskildes och det allmännas intresse med en skuldsanering. Det är också angeläget att långivare får klart för sig att de måste göra en seriös bedömning av den lånsökandes betalningsförmåga även i ett längre perspektiv.
Skuldsaneringslagen har inneburit en reell lättnad för många tungt skuldsatta personer. Lagen kolliderar emellertid ibland med annan lagstiftning. Ett vanligt exempel är förmögenhet som är bunden i privata pensionsförsäkringar. Dessa får inte utbetalas före en viss tidpunkt, vanligtvis då den försäkrade fyller 55 år. Den skuldsatte har en förmögenhet på papperet som han/hon inte får använda för att lätta skuldbördan. Den skuldsatte hamnar i en moment-22-situation, där ibland både lagar och praxis är ett problem. Förutom den skuldsatte är det kronofogdemyndigheten, den hos vilken pensionsförsäkringen är tecknad och skattemyndigheten, som skall ge olika tillstånd.
Det är kronofogdemyndigheten som avgör om den skuldsatte är i en sådan situation att skuldsanering kan beviljas. Vänsterpartiet anser att det måste finnas undantag i pensionsförsäkringsavtalet och i skattereglerna som gör det möjligt att genomföra en skuldsanering när kronofogdemyndigheten beviljar detta. I dag beror det på den enskilde försäkringsgivaren och på skattemyndigheten om detta blir möjligt. Likartade fall behandlas olika beroende på var i landet den skuldsatte bor. Problemet har under en längre tid varit föremål för diskussion både i Justitiedepartementet och i Riksskatteverket utan att något resultat uppnåtts. Under tiden drabbas enskilda individer hårt samtidigt som skuldberget bara växer för dem. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär en enhetlig och human lösning för de fall där skuldsanering i dag omöjliggörs, i konflikt med skuldsaneringslagen intentioner, p.g.a. andra regler och lagar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana enhetliga regler att skuldsanering kan genomföras om kronofogdemyndigheten beviljar detta.
Stockholm den 28 september 1999
Tanja Linderborg (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Mats Einarsson (v)
Kenneth Kvist (v)
Peter Pedersen (v)
Tasso Stafilidis (v)