Hanteringen av pensionsförsäkring vid skuldsanering
Lagen om skuldsanering kom till för att människor med
orimligt stora skulder ska kunna ta sig ur sin problematik
efter ett visst antal år istället för att hela livet vara hänvisade
till att leva på existensminimum.
Under de senaste åren har många människor kommit på obestånd av en rad
samverkande faktorer. Man har startat företag och dragit på sig stora lån som
man inte klarat av när företaget måst avvecklas eller gått i konkurs. Andra
har köpt bostäder som sedan inte kunnat säljas till samma pris vid en
eventuell skilsmässa eller att en eller båda makarna blivit arbetslösa. Ofta har
mer än en orsak funnits i det enskilda fallet.
Om man kunnat göra en uppgörelse med sina fordringsägare och under
fem år levt på existensminimum har resten av skulderna via ett ackord
skrivits av och personen i fråga har kunnat starta ett nytt liv utan
skuldbelastningen. Banker och andra fordringsägare har här tagit sitt ansvar
och hjälpt till att lösa problemen för den skuldsatte.
Ett problem vid tillämpningen av dagens skuldsaneringslag är att
inbetalningar till en pensionsförsäkring i princip inte får röras förrän
personen fyllt vanligen 55 år. Vissa skattemyndigheter och kronofogde-
myndigheter är mycket strikta och tillåter inte att man bortser från
pensionsförsäkringen och då kan man inte få skuldsanering. Andra är mer
liberala i sin tolkning och bortser från försäkringen.
Den olikhet i bedömningen som tillämpas i skattemyndigheterna innebär
att människor inte blir lika behandlade. Någon måste leva på
existensminimum i många år medan en annan får skuldsanering och efter en
tid kan börja lyfta stora pensionsbelopp. Denna skevhet bör uppmärksammas
och åtgärdas. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om olikheter i hanteringen av pensionsför-
säkringar vid skuldsanering.