Redovisningslagstiftningen är i Sverige sammanhållen och
gäller i stort oberoende av företagsstorlek. Då lagstiftningen
är av ramlagskaraktär är uttalanden från olika normgivande
organ, främst Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet av
mycket stor betydelse.
I Sverige finns det ca 1 000 publika bolag som vänder sig till kapital-
marknaden för sin kapitalförsörjning, av dessa är ca 300 börsnoterade. För
dessa bolag finns det väl utvecklade redovisningsrekommendationer. De
utarbetas av Redovisningsrådet som i sin tur anpassar sina rekommenda-
tioner till de internationella redovisningsrekommen-dationerna (International
Accounting Standards). Rekommendationerna är utformade för att tillgodose
kapitalmarknadens och analytikers krav. Målgruppen är främst internationellt
verksamma mycket stora företag. Många av rekommendationerna bygger på
mycket sofistikerad redovisning och är komplicerade att tillämpa.
Majoriteten av Sveriges företag vänder sig inte direkt till kapitalmarknaden
för sin kapitalförsörjning. Av de ca 240 000 aktiebolag som driver aktiv
verksamhet är de allra flesta små och medelstora. En tillämpning av de
informationskrav som följer av de internationella rekommendationerna skulle
för dessa företag innebära betydande merarbete och därmed kostnads-
ökningar. Varken företagen eller deras intressenter skulle få någon
information som motsvarade merkostnaden. Om rekommendationerna skulle
tillämpas skulle en stor grupp företagare inte förstå vad redovisningen
innebär utan att först gå igenom en omfattande utbildning i redovisning.
Detsamma torde gälla en inte obetydlig grupp bland dem som skall tolka
redovisningarna hos banker, andra kreditgivare och leverantörer m.fl. Det
behövs därför alternativa rekommendationer för dessa företag. I syfte att
underlätta för de mindre och medelstora företagen behövs därför ett
utvecklingsarbete kring god redovisningssed.
Något sådant utvecklingsarbete pågår inte för närvarande i Sverige. Bok-
föringsnämnden håller visserligen på med någon form av rekommendation
om vilka av Redovisningsrådets rekommendationer som skall tillämpas av
mindre företag och i vilka delar de skall tillämpas. Krympning av rådets
komplicerade rekommendationer till en grupp företag som de inte är
anpassade för framstår dock inte som någon lämplig lösning för att utforma
anpassade redovisningsrekommendationer för företag som inte är publika. En
del rekommendationer är så komplexa att det inte ens är säkert att de bör
tillämpas av alla börsbolag.
En fråga som också måste uppmärksammas i detta sammanhang är
gränsdragningen mellan stora och små företag. I Sverige tillämpas, liksom
inom EU, olika storleksgränser. De svenska gränserna ligger dock avsevärt
lägre och bygger på färre kriterier jämfört med EG:s redovisningsdirektiv.
Flertalet EU-länder tillämpar betydligt högre gränser än i Sverige vilket kan
innebära vissa konkurrensnackdelar för svenska bolag som tvingas ha en mer
öppen redovisning än konkurrenterna. I huvudsak tillämpas två gränser:
Utökade krav gäller för företag vars tillgångar överstiger ca 36 miljoner kr
eller har fler än 200 anställda. Företag som har färre än 10 anställda och vars
tillgångar understiger 24 miljoner kr. Skillnaderna mellan dessa gränser är i
praktiken mycket små. Den förstnämnda gränsen återspeglar dessutom inte
alls något av de kriterier där större krav ställs på företagens redovisnings-
information för att tillgodose kapitalmarknadens behov av information. Den
förstnämnda definitionen bör därför ändras så att den enbart omfattar
börsnoterade bolag.
Åtgärder bör därför vidtas för att utveckla god redovisningssed för mindre
och medelstora företag. Detta är till gagn både för företagen och för
borgenärer och andra intressenter (inklusive staten). De storleksgränser som
finns i lagstiftningen bör skyndsamt ses över och ändras så att de bättre
speglar kraven på redovisning i olika storleksklasser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om god redovisningssed i mindre och medelstora
företag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att se över gränsdragningen mellan stora och små
företag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av krav på redovisning i olika företags
storleksklasser.