Den som vill starta en egen verksamhet måste välja i vilken
form företaget skall drivas. Valet står mellan enskild firma,
handelsbolag eller aktiebolag. Om man är flera tillsammans,
som vill driva ett kooperativ, är ekonomisk förening också
ett alternativ.
De olika bolagsformerna lyder under olika lagar och har alla sina fördelar
och nackdelar. Handelsbolag och enskild firma upplevs ibland som enklare
att hantera, men har en avgörande nackdel jämfört med aktiebolag och
ekonomisk förening. Där är ägarna personligen ansvariga för bolagets
förpliktelser medan de i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening endast
svarar för vad de satt in i bolaget.
Ekonomisk förening är ofta ett bra alternativ, antingen som konsument-,
producent- eller personalkooperativ. Föreningen måste dock vara öppen för
alla, som uppfyller medlemskraven, något som ju begränsar den egna
kontrollen på verksamheten.
Vill man alltså begränsa sitt risktagande och inte har en verksamhet som
passar att drivas som kooperativ är aktiebolag den bolagsform som står till
buds.
Aktiebolagslagen omfattar idag alla aktiebolag, från ensamföretagaren till
de stora koncernerna som Volvo och Ericsson. Den måste alltså vara så
omfattande att den täcker in alla förhållanden som berör de stora, och blir
därför alldeles för komplicerad för de små.
Lagstiftaren har tagit hänsyn till att det naturligtvis är orimligt att ställa
samma krav på styrning, granskning och offentlighet på det lilla bolaget som
på de stora koncernerna. Därför har också ett antal begränsningar införts i
aktiebolagslagen. Publika bolag måste ha 500.000 kronor i aktiekapital
medan de privata endast behöver 100.000 kronor; har man mer än 1.000.000
kronor i aktiekapital måste man ha tre styrelseledamöter; har bolaget
tillgångar som överstiger 1000 basbelopp eller mer än 200 anställda eller är
noterat på börsen måste man ha auktoriserad revisor, annars duger det med
godkänd revisor. Man måste också göra finansanalys och delårsrapport.
I lagen om årsredovisning i aktiebolag finns åter andra gränser införda.
Där gäller att bolag med 10 anställda eller färre och med ett tillgångsvärde på
högst 24 miljoner kronor (s.k. 10/24-bolag) har lägre krav på upplysnings-
plikt.
I skattelagstiftningen finns särskilda bestämmelser för fåmansbolag. Där är
dock reglerna inte till för att underlätta för de mindre företagen utan för att
försvåra skattemässigt fördelaktiga transaktioner för ägarna.
De mindre företagen har alltså ingen egen lagstiftning utan får lita till
undantag och specialbestämmelser i lagar, som egentligen är tänkta och
skrivna för de stora bolagen. När det nu förs diskussioner om att satsa mer på
de mindre företagen vore säkert en av de viktigaste reformerna att inrätta en
särskild bolagsform för de mindre bolagen - ett litet aktiebolag.
Det skulle kunna ha ungefär följande egenskaper:
- Bolaget bildas genom ett avtal mellan aktieägarna och registreras genom
en anmälan till RRV. Det är naturligtvis en fördel om det räcker med en
anmälan, som sedan sprids till alla berörda myndigheter.
- Minsta aktiekapital bör sättas lägre än 100.000 kronor.
- Det räcker med en styrelseledamot.
- Revision skall ske av en person, som är dokumenterat erfaren, dock utan
krav på auktorisation/godkännande.
- Kraven på upplysningar och specifikationer i årsredovisning sätts lägre,
men med samma krav på god redovisning.
I annan lagstiftning kan hänvisning lätt göras till "litet
aktiebolag" när man vill ha särskilda regler som underlättar
för de mindre företagen.
- Lagen om mervärdesskatt ger idag bolag med låg omsättning längre tid
att betala sin moms.
- Skattelagstiftningen har sina fåmansbolagsregler - vilka dock helst borde
tas bort helt.
- Inom arbetsrätten, som till stor del är uppbyggd med tanke på de stora
företagen, borde man undanta eller mildra bestämmelserna för de mindre
företagen. Turordningsreglerna är ett aktuellt exempel på detta.
Jag är övertygad om att en bolagsform som "litet aktiebolag"
skulle innebära en stor förenkling och förbättring för de
mindre bolagen. Det innebär vidare att myndigheter vid varje
enskilt nytt förslag som rör näringslivet, får överväga vad
som passar det lilla företaget och vad som passar det stora.
Så har nog inte alltid varit fallet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning där förut-
sättningarna för att införa en särskild bolagsform för mindre företag
kartläggs i enlighet med vad som anförts i motionen.