Folkrörelserna i Sverige har långa traditioner och har under hela 1900- talet bidragit till att den svenska demokratin har hållits vid liv och kunnat utvecklas. Folkrörelserna förändras över tiden och i takt med samhälls- utvecklingen. Nya demokratiska rörelser kommer till och behöver resurser för att utveckla sin verksamhet. En mycket viktig resurs i folkrörelsernas verksamhet har varit och är deras folkhögskolor. Stora delar av ledarutbildning och annan utvecklingsverksamhet har skett och sker vid folkhögskolorna. Den fria och frivilliga folkbildningen har här varit ett utmärkt redskap för den demokratiska utvecklingen i alla våra stora folkrörelser.
Folkbildningsrådet, som har statens uppdrag att fördela anslagen till rörelsefolkhögskolorna, har regelverk och prioriteringar som skapar problem för dem som har startat folkhögskolor före 1990 men ändå inte tillhör de ursprungliga. Under 1990-talet har 21 nya folkhögskolor bildats. Dessa har beviljats medel ur samma anslag som de befintliga och detta har lett till att de tidigare startade inte kunnat utöka sin verksamhet i önskvärd utsträckning
Många av de nyaste folkhögskolorna är filialer som blivit självständiga från gamla skolor som på detta sätt kunnat utöka sin verksamhet. De som varit med några år men inte kunnat nå så stort antal deltagarveckor att det funnits utrymme för filialverksamhet har däremot missgynnats.
Ett exempel på detta är Hästsportens folkhögskola som startade 1987. Efter 1992 har man inte fått ökade resurser förutom ett antal platser för kunskapslyftet.
Hästsporten är en rörelse i framväxt och inte minst engagerar den ett stort antal flickor och kvinnor. Man har stort behov av att utveckla sin ledarutbildning och i övrigt utbilda dem som är aktiva i rörelsen.
Även andra folkhögskolor med andra huvudmän har drabbats av samma problem.
För att råda bot på de här problemen bör en översyn av Folkbildnings- rådets regelverk och prioriteringar göras jämsides med att ökade resurser ställs till förfogande så att fler kan bli delaktiga i denna viktiga verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn genomförs av regelverket för Folkbildningsrådets bidragsfördelning till rörelsefolkhögskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare 5 miljoner kronor ställs till förfogande för en uppräkning av bidraget till nyare rörelsefolk- högskolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget tas ur bidraget till uppsökande verksamhet i folkrörelserna.
Stockholm den 4 oktober 1999
Margareta Andersson (c)
Kenneth Johansson (c)