De samlingslokalhållande organisationerna, Folkets Hus, bygdegårdarna,
Våra Gårdar och Folkparker, har på 90-talet arbetat för att öppna upp
lokalerna för ungdomar. Detta har resulterat i ett flertal projekt, träffar
och ungdomsgrupper. Folkets Hus Riksorganisation, Bygdegårdarnas
Riksorganisation, Våra Gårdar och Folkparkerna i Sverige har startat
arrangörskolan, ett initiativ för att höja kompetenserna och intresset för
arrangörskap.
Samtidigt som ungdomsgårdarna har blivit färre, sägs det i regeringens
egen proposition "På ungdomars villkor" 1998/99:115, sid 70: "Tillgången
till lokaler är enligt bedömningen av mycket stor betydelse för ungdomars
möjlighet till fritids- och kulturaktiviteter." I "Alltid kulturår", sidan 62,
från
KULTUR i hela landet står det: "Lokalfrågan kan betraktas som en
grundläggande principfråga för det lokala kulturlivet." På samma sida står
det också: "Ändamålsenliga lokaler behöver inte vara nybyggda hus. Det
finns folkrörelsehus och kommunala lokaler som kan nyttjas även om de
planerats för andra aktiviteter. Att bygga om för vissa nya behov är ingen
omöjlighet."
På många platser runt om i landet finns det tankar på att man vill starta
eller utveckla ungdomsverksamheten men varken samlingslokalerna själva
eller kommunen har pengar eller modet att komma igång. Det är viktigt att
staten går in och stimulerar dessa platser för att kommunerna själva ska gå in
och fortsätta verksamheten.
Det behövs även medel för att starta upp verksamheterna. Det finns sedan
tidigare mycket positiva erfarenheter av projektet "Nyckeln till lokalen" där
ett antal mindre aktiva Folkets Hus fick 40 000 kronor att skapa verksamhet
för. Detta gjorde att de vågade satsa och flera av dem har inte gjort av med
pengarna utan tvärtom förmerat dem. Något liknande vore önskvärt för
ungdomsverksamheten.
Förslagsvis kunde projektet tilldelas 10 miljoner kronor per år i tre år.
Dessa pengar fördelas av de samlingslokalhållande organisationerna i samråd
med Ungdomsstyrelsen. Pengarna fördelas till samlingslokaler som behöver
renoveras, byggas om eller byggas till för att kunna starta ungdomsverk-
samhet. Även en summa för att kunna starta upp verksamhet bör kunna
sökas. Pengarna fördelas efter ansökan efter följande kriterier:
- Behovet på orten.
- Grad av ungdomsstyrning.
- Kommunens vilja att vara med (enligt samlingslokalprincipen).
- Förändringsbenägenhet och förståelse för ungdomars behov inom
styrelse och personal.
- Engagemang i ungdomsfrågor fram tills nu.
Medel till detta kan anvisas ur anslaget UO17:61 "Bidrag till
folkbildning, vad avser stödet för uppsökande verksamhet och utbildning
i samhällsfrågor."
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samlingslokalernas anpassning till ungdomar.