Ungdomsstyrelsen har genom sin utvecklingsenhet låtit ta fram rapporten
"De formella bidragsreglerna avseende det statliga bidraget till ungdoms-
organisationerna". Utgångspunkten för rapporten har varit
regleringsbrevet för verkssamhetsåret 1998, genom vilket
Ungdomsstyrelsen fick som uppdrag att i dialog med berörda
organisationer göra en översyn av nuvarande bidragsregler, en översyn
som lätt kunde motiveras men vars resultat till stora delar väckt
berättigad oro. Förslaget har varit ute på remiss.
Dagens regelstruktur kring organisationernas verksamhet kommer att
ställas inför nya krav på verksamheter och idéer. Alltfler ungdomar som
engagerar sig för olika frågor väljer att stå utanför den traditionella före-
ningsformen. Ungdomars engagemang kan i allt mindre grad mätas i
individuellt betalade medlemsavgifter och traditionellt arrangerade aktivite-
ter. Mycket av utmaningen idag ligger i att möta och stimulera ungdomar till
engagemang i såväl traditionella som nya organisationsformer men med
bibehållande av kravet på de övergripande målen. Vi ser det som angeläget
att framhålla behovet av att ett framtida bidragssystem utformas på sådant
sätt att det inte utgör onödiga trösklar för att vidareutveckla dagens och
morgondagens ungdomsverksamhet
Vi lever i ett samhälle där behovet av generationsövergripande verk-
samheter och därmed behovet av goda vuxna förebilder är påtagligt. Mot
denna bakgrund ser vi med stor oro på att kristna församlingar och andra
organisationer med föreslagna förändringar kan komma att ställas utanför
bidragsreglerna i framtiden. Några organisationer, främst Ungdomsringen för
Bygdekultur som valt en generationsövergripande verksamhet, har redan
ställts utanför med nuvarande bidragsregler medan andra som Pingst-
församlingarna också riskerar att förlora sin nuvarande möjlighet till dispens.
Flera andra frikyrkoförsamlingar med bred barn- och undomsverksamhet
kommer enligt förslaget att ställas utanför.
Organisationer, främst kristna, som bedriver integrerat ungdomsarbete har
hittills kunnat få dispens från såväl kravet på betalande medlem som från
kravet att vara självständig organisation. Med nuvarande bidragssystem kan
grundbidrag endast i princip ges till självständiga ungdomsorganisationer.
Enligt vad vi kunnat utröna så har generationsövergripande arbetssätt väl
visat sig kunna uppfylla de fem mål som Ungdomsstyrelsen satt upp för
landets ungdomsorganisationer.
Valet att organisera sin verksamhet generationsövergripande kan vila på
olika grunder, men har sitt ursprung i ett ideologiskt, teologiskt synsätt eller
en pedagogisk verksamhetsidé. Tron ses då som något som förenar
generationerna, de unga ska lära av de vuxna. I en trygg omgivning vill man
att de unga genom sina erfarenheter ska få växa i förtroende och ansvar.
Samverkan i verksamheten har visat att aktivitetsnivån är hög i de kristna
församlingarna inklusive bland barn och ungdom. De uppsatta målen kan
uppnås inom olika organisationsformer. Ungdomar finns med i olika former
av ungdomsverksamheter och deltar i skolkyrkoarbete. Därutöver kan
nämnas gränsöverskridande arbete som ekumenisk samverkan, vänskaps-
församlingar och biståndsarbete samt möjlighet till volontärarbete. Med-
lemmar betalar i flera fall ingen formell medlemsavgift utan gåvor är
frivilliga och medlemskapet bygger på troendedop och egen begäran om
medlemskap i den lokala församlingen.
För såväl samhället som de kristna ungdomsorganisatioerna, som
tillsammans omfattar 135 000 undomar, är det viktigt att de får vara kvar
under Ungdomsstyrelsen för att ta del av andras erfarenheter och dela med
sig av sina egna samt att ha en plats i det sammanhang där det arbetas med
ungdomsfrågor. Det ger för alla parter värdefulla kontakter mellan personer
men framförallt mellan olika organisationer. Generationsövergripande
organisationer som står bakom målen bör ligga under Ungdomsstyrelsen då
fördelarna överväger både ur verksamhetssynpunkt och ur ett bredare
samhällsintresse. Vi måste ha i minnet att många barn och ungdomar som
inte själva är medlemmar, eller vars anhöriga finns med i församlingen, ändå
deltar i verksamheter som erbjuds. På många små orter finns heller inga
alternativ som kan ta över det barn- och ungdomsarbete som finns idag.
Målen för generationsövergripande organsiationer bör vara lika som för
självständiga ungdomsorganisationer. Dock bör man finna ett annat system
för att mäta självständigheten. Dagens formel för att fånga upp graden av
delaktighet och självständighet i en organisation bör kunna fördjupas och
utvecklas. Och ett bidragssystem måste vara så utformat att det ges utrymme
för olika idelogiska, teologiska och pedagogiska verksamhetsidéer. Att den
yngre lär sig spela folkmusik och dansa folkdans av den äldre med kunskap
genom en generationsövergripande organisation är något som aktivt borde
stödjas. Vårt kulturarv behöver stöd liksom de ungdomar som ska föra vårt
levande musik- och dansarv vidare till kommande generationer.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att den valda generationsövergripande
organisationsformen, som vilar på en tydlig pedagogisk verksamhets-
idé, ideologisk eller teologisk grund samt uppfyller målen, framdeles
bör rymmas inom bidragsreglerna.