Allmänna samlingslokaler är en mycket viktig tillgång för samhällslivet
och för att ge reellt innehåll åt de demokratiska fri- och rättigheterna.
Genom att det finns allmänna samlingslokaler kan föreningslivet ges
möjlighet att verka på lika villkor i ändamålsenliga lokaler. Tillgången till
allmänna samlingslokaler är också en viktig förutsättning för att ett brett och
mångsidigt kulturliv skall finnas i hela landet.
För att underlätta för politiska föreningar och byalag att verka är det
oerhört viktigt att det finns bra mötesplatser.
Det är inte ovanligt att lokalerna samnyttjas av flera intressenter t.ex.
kommunen, Folkets Hus, IOGT/NTO och politiska föreningar. Detta gör att
driftskostnaderna delas av flera. I Örnsköldsviks kommun kan man med
några års erfarenhet visa många positiva resultat med samlingslokaler med
sådant samnyttjande, där skolan har varit kommunens del.
Det finns ca 3 400 geografiskt väl spridda anläggningar med allmänna
samlingslokaler, som tillhör någon av de samlingslokalägande riksorganisa-
tionerna Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar, Folk-
parkerna eller Folkets Hus Riksorganisation.
Behovet av samlingslokalanläggningar är långt ifrån tillgodosett. Detta
visar bl.a. antalet ansökningshandlingar hos Boverkets samlingslokaldele-
gation.
Behovet av upprustning av samlingslokaler är stort. Dessutom bör lokaler-
na handikappanpassas så att de är tillgängliga för alla. Det är viktigt att
bidrag lämnas till detta.
Byggsektorn tillhör de branscher som drabbas hårdast av en konjunktur-
nedgång. I storstäderna kan man se en ökande uppgång vad gäller byggandet,
men det är långt ifrån samma utveckling i övriga landet.
Nybyggande och upprustning av allmänna samlingslokaler är sysselsätt-
ningsintensiva verksamheter. En satsning inom detta område skulle ge
många årsarbeten.
Varje byggnadsarbetare genererar erfarenhetsmässigt dessutom ytterligare
fyra årsarbeten för t.ex. byggmaterielindustrin, konsulter, arkitekter,
transportföretag m.fl.
Projekten som skickas till Boverket är påtagliga och reella. De är framtag-
na av lokala samlingslokalföreningar i samarbete med respektive kommun.
Både genom föreningslivets eget engagemang och genom kommunala beslut
om bygganslag och driftsstöd är projekten väl förankrade lokalt. De prövas
av Boverkets samlingslokaldelegation och uppfyller därmed kraven för att
erhålla statligt stöd därest ramen inte lägger hinder för detta.
Enligt uppgift är många mindre samlingslokaler i behov av medel för
underhållsåtgärder för att bevara och vidmakthålla anläggningarnas funktion
och standard och för att kunna vidga verksamheten i samverkan med andra.
Det kan gälla om- eller tillbyggnad, behov av energibesparande åtgärder
såsom utbyte av direktverkande el, ny fasadrenovering, fönsterbyte m.m.
Ett obyråkratiskt hanterat statligt engångsstöd till mindre föreningsägda
samlingslokalanläggningar skulle sannolikt ge snabb effekt för såväl bygg-
industrin som byggmaterielföretagen.
En annan positiv effekt blir de långsiktigt minskade driftskostnaderna för
t.ex. uppvärmning.
Det statliga stödet används som katalysator. I och med statligt stöd så
beviljar även andra finansiärer sina medel. Det är därför angeläget att det
även i fortsättningen finns statliga medel för byggande av allmänna sam-
lingslokaler.
Det är också bra om man har någon typ av kösystem för att underlätta för
kommunens budgetplanering och för föreningarnas egen planering.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av statligt stöd för om- och tillbyggnad av
allmänna samlingslokaler.