Långsiktiga spelregler
Idrottsrörelsen har under flera år lovats få förutsättningar för en mer långsiktig finansiering via spelmarknaden. Detta har inte infriats. En långsiktig finansiering av mer fristående karaktär har betydelse framför allt för breddidrotten och för barn- och ungdomsverksamheten. De senaste åren har det skett betydande neddragningar i det offentliga stödet till idrotten. Ett lägre kontantstöd, övertagande av skötsel och höjda avgiftsnivåer i kommunerna har under senare år inneburit ökade kostnader med en miljard kronor.
Detta har till viss del kunnat mötas med intäkter från det föreningsbaserade Bingolotto även om de inte har täckt hela bortfallet. Bingolotto har dock tappat attraktionskraft med minskade intäkter som följd. Under 1998 tappade Bingolotto 13 procent. Sportlotteriet har varit ett försök till ett komplement till Bingolotto men utan någon större ekonomisk framgång. För att idrotts- rörelsen ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete för barn- och ungdomar samt folkhälsa måste denna trend brytas. Bra och bred verksamhet kräver lång- siktigt hållbara resurser.
Spelmarknaden
Spelmarknaden i Sverige regleras av lotterilagen. Svenska Spel har ensamrätt på tips och aktiva nummerspel. ATG har istället ensamrätt på hästspel.
I dag finns 17 olika spelformer uppdelade i tre stora grupper spel på marknaden. Turspel 65 procent, skicklighetsspel 25 procent och s k restaurangspel 10 procent.
Folkrörelser och ideella organisationer får endast ha lotterier med begränsade kontantvinster. I Sverige räknar Lotteriinspektionen med att det under innevarande år kommer att spelas för närmare 31 miljarder kronor.
Svenska Spel är nummer ett på spelmarknaden med en andel om 42 procent. I bagaget har det statliga spelbolaget starka varumärken som Triss, Lotto och Måltipset. Företaget ökade sina intäkter med drygt 11 procent under förra året. Svenska Spel utsågs med anledning av detta nyligen till Sveriges mest lönsamma företag av Veckans Affärer. Det statliga bolaget värderas till 50 miljarder kronor och levererade förra året in stora vinstbelopp till staten.
Förändringar under senare år
En viktig form för folkrörelsernas egenfinansiering är intäkter från spel av olika slag. Det bästa för att garantera idrottsrörelsen oberoende vore om idrottsrörelsen fick handha en större andel av spelmarknaden. Det skulle öka friheten och självförtroendet. Idag är idrottslivet alldeles för beroende av statens varierande vilja att skjuta till pengar. Folkrörelserna totalt sett har sedan 1970-talet och fram till 1998 minskat sin marknadsandel från 30 procent till 19 procent och därmed förlorat en stor del av sina intäkter. Detta är en helt medveten utveckling som drivits på av staten i jakt på alternativa inkomster till skatter och avgifter. Marknadsföringen är inte så lite aggressiv från Svenska Spel. "Starkt jobbat PG" har blivit ett begrepp i allas mun. Bland skraplotter är det senaste tillskottet Kalaslotteriet. Allt för att ha nya färska varumärken att konkurrera ut föreningslivets lotterier med. Idrottsrörelsen och övriga folkrörelser har inte mycket att svara med. Mot bland annat den bakgrunden förberedde den senaste borgerliga regeringen en försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv, en process som avbröts av Socialdemokraterna efter regeringsskiftet 1994. Till stor besvikelse, inte minst för idrottsrörelsen, valde man istället att slå samman Tipstjänst med Penninglotteriet och bilda ett nytt bolag, AB Svenska Spel.
Vinstdelningssystemet
Det av riksdagen för flera år sedan beslutade vinstdelningssystemet med AB Svenska Spel har försenats på ett oacceptabelt sätt. Det innebär att regeringen förvägrade idrotten och övriga berörda folkrörelser sin rättmätiga andel av spelmarknaden. I budgetproposition 1999/2000:1 ges inte heller denna gång idrotten något besked om det utlovade stödet från Svenska Spel. När riksdagen 1995 beslutade införa en ny typ av automater i Sverige - värdeautomater - var det dåvarande Tipstjänst (numera Svenska Spel) och inte folkrörelserna som fick tillståndet. Som kompensation skulle ett vinstdelningssystem mellan staten och föreningslivet införas baserat på överskottet från värdeautomaterna.
Enligt den senaste idrottspropositionen skulle på sikt värdeautomaterna i Bingohallarna varje år kunna generera omkring 200 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet. Men det finns fler skäl att i sak ifrågasätta riktigheten i detta belopp. Det måste rimligen ske en viss utträngningseffekt ifrån spelet i Bingohallarna. Därför är det sannolikt att nettotillskottet till Riksidrotts- förbundet blir betydligt mindre. Enligt Riksidrottsförbundet ligger det en betydande osäkerhet i att regeringen inte i årets statsbudget anger storleks- ordningen på det förväntade överskottet av Svenska Spels värdeautomatspel kommande år. RF har angivit att man hade förväntat sig en ram från dessa om minst 150 miljoner kronor. Här finns sannolikt stor risk för besvikelse när nettoöverskottet blir känt.
Dela upp spelmarknaden
Det är således uppenbart att staten inte klarar av att öka den verkliga självständigheten hos den svenska idrottsrörelsen. Det är därför dags att tydligare dela upp spelmarknaden mellan staten och föreningslivet, låta t ex föreningslivet få ansvar för lotterier och skraplotterier och istället låta staten sköta s k onlinespel och liknande. Det är här som vi vet att spelberoendet är det största problemet. I ett internationellt perspektiv är Sverige avvikande då överskottet från spelmarknaden i flera jämförbara länder är öronmärkt för olika former av ideella ändamål. Kulturen, idrotten och ungdomsorganisationerna har sina respektive lotterier att få avkastning ifrån. En sådan uppdelning vore önskvärd även i Sverige. Det skulle sannolikt vara praktiskt och relativt enkelt att administrera. Svenska Spels skraplott "Tian" skulle till en början föras över från Svenska Spel till Riksidrottsförbundet. Därefter kan successivt samtliga lotterier och skraplotterier överföras till föreningslivet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med förslag om hur Svenska Spels lotterier och skraplotter kan överföras till Sveriges ideella föreningsorganisationer.
Stockholm den 4 oktober 1999
Johan Pehrson (fp)