Samlingslokalorganisationerna, Folkets Hus, Bygdegårdar, Våra Gårdar
och Folkparkerna har på 90-talet jobbat metodiskt för att öppna upp
lokalerna för ungdomar. Detta har tagit sig uttryck i ett flertal projekt,
träffar och ungdomsgrupper. Folkets Hus Riksorganisation,
Bygdegårdarnas riksorganisation, Våra Gårdar och Folkparkerna i
Sverige har startat arrangörsskolan, ett initiativ för att höja kompetensen
och intresset för arrangörsskap. PITA samarbetet är ett annat exempel där
FHR, Bygdegårdarna och Folkparkerna är delaktiga. Detta samarbete har
gått ut på att uppmärksamma och underlätta för unga arrangörer. Bland
annat har de väldigt uppskattade Ungkulturdagarna genomförts under 5
år och de kommer också fortsätta att arrangeras.
Flera utmärkta exempel på ungdomsverksamhet finns inom de folkrörelse-
drivna lokalerna. Bland annat kan Vivansborgs Bygdegård i Timrå, Boos
Folkets Hus i Nacka och Örnsköldsviks Folkets park nämnas. Alla dessa har
lokaler och verksamheter som ungdomarna känner sig hemma i. Miljöer som
alltid finns där, där man kan utveckla sina intressen eller bara träffa sina
gamla och nya vänner.
Utvecklingen och spridningen av dessa verksamheter går dock för
långsamt! Det räcker inte att ha lokalerna, dessa måste vara anpassade för att
passa ungdomars verksamhet och arkitektur och konst får inte vara
avskräckande. Ett hinder som vi ofta stöter på har varit att medel saknas för
att skapa fungerande ungdomsmiljöer. Man kan sammanfatta det hela som att
lokalerna finns, men inte miljöerna.
Samtidigt som ungdomsgårdarna har blivit drastiskt färre sägs det i
regeringens egen proposition "På ungdomars villkor" 1998/99:115, s. 70:
"Tillgången till lokaler är enligt bedömningen av mycket stor betydelse för
ungdomars möjlighet till fritids- och kulturaktiviteter." I "Alltid kulturår",
s. 62, från KULTUR i hela landet står det att "Lokalfrågan kan betraktas
som en grundläggande principfråga för det lokala kulturlivet." På samma
sida står det också att "Ändamålsenliga lokaler behöver inte vara nybyggda
hus. Det finns folkrörelsehus och kommunala lokaler som kan nyttjas även
om de planerats för andra aktiviteter. Att bygga om för vissa nya behov är
ingen omöjlighet."
Att det handlar om ändamålsenliga lokaler är viktigt. Vad som kan hända
när verksamheter inte hålls i ändamålsenliga lokaler kunde vi se i
Hammarkullen förra hösten.
Skolorna diskuteras ofta som ett alternativ, men de är inte alltid anpassade
till ungdomars fritidsverksamhet och framförallt är det nästan omöjligt att i
skolan skapa en mysig atmosfär att bara vara i eftersom lokalerna är så intimt
förknippade med annan verksamhet.
Genom att utnyttja samlingslokalerna i högre utsträckning tar man också
tillvara folkrörelsetänkandet som går ut på att ungdomarna i hög utsträckning
ska skapa sina egna miljöer och verksamheter.
På många platser runt om i landet finns det tankar på att man vill starta
eller utveckla ungdomsverksamheten men varken samlingslokalerna själva
eller kommunen har pengarna eller modet för att komma igång. Det är viktigt
att staten här går in och stimulerar för att kommunerna själva ska gå in och
fortsätta verksamheten.
Det behövs även medel för att starta verksamheterna. Det finns sedan
tidigare mycket positiva erfarenheter av projektet "Nyckeln till lokalen" där
ett antal mindre aktiva Folkets Hus fick 40 000 kronor att skapa verksamhet
för. Detta gjorde att de vågade satsa och flera av dem har inte gjort av med
pengarna utan tvärtom förmerat dem. Något liknande vore önskvärt för
ungdomsverksamheten.
Förslag
10 miljoner kronor per år i tre år. Dessa pengar fördelas av
samlingslokalorganisationerna i samråd med ungdomsstyrelsen.
Pengarna fördelas till samlingslokaler som behöver renoveras, byggas
om eller byggas till för att kunna starta ungdomsverksamhet. Även en
summa för att kunna starta upp verksamhet bör kunna sökas. Pengarna
fördelas efter ansökan efter följande kriterier:
- Behovet på orten.
- Grad av ungdomsstyrning.
- Kommunens vilja att vara med (enligt samlingslokalprincipen).
- Förändringsbenägenhet och förståelse för ungdomars behov inom
styrelse och personal.
- Engagemang i ungdomsfrågor fram till nu.- 10F- P
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samlingslokalernas anpassning till ungdomar.