med anledning av prop. 1999/2000:65 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, SESAM-projektet
I föreliggande skrivelse redogör regeringen för det så kallade SESAM-
projektet. Detta projekt har varit inriktat på att bevara och öppna före-
målssamlingarna på landets museer, med speciell inriktning på de museer
som får statligt stöd. I det stora hela går det att konstatera att SESAM-
projektet varit en framgång. Fler nyutexaminerade personer har fått
permanent arbete efter projektets avslutning än vad som antagligen
annars hade varit fallet. Mycket vad gäller bevarande skulle heller inte ha
skett om inte projektet funnits. I skrivelsen redogörs för flera goda
exempel runt om i landet som ett resultat av SESAM-projektet. Vi har
därför i stort sett inga synpunkter på den redovisning som regeringen ger
av projektet i skrivelsen, men vill ta upp några frågor som vi anser bör
kommenteras särskilt. Det gäller frågan om gemensamma magasin, om
de bristfälliga gallringsinsatserna samt frågan om brist på samordning av
dataregistreringen.
Magasinering
En viktig del av SESAM-projektet har handlat om nya rutiner för
magasinering av föremål. I och för sig visar utvärderingen att cirka tre
miljoner föremål har magasinerats på ett bättre sätt tack vare projektet.
Men det är uppenbart att någon större samordning av magasineringen
inte skett. I stället är det tydligt att varje museum för sig har skapat - i sig
bra - nya rutiner utan några större ambitioner att försöka samordna
resurserna.
Enligt vår uppfattning hade det varit väsentligt mycket mer värdefullt och
rationellt om museerna samarbetat mera och att SESAM-anslagen hade
villkorats i denna del. Det vill säga, för att erhålla medel skulle museerna
visa hur de tänkte samarbeta med andra institutioner vad gäller magasinering.
Det är enligt vår mening viktigt att statsmakterna ställer betydligt högre krav
på de museer som erhåller statliga medel att dessa skall samordna magasine-
ringen. Det handlar ju inte minst om att minska kostnaderna och göra
museiföremål mer lättillgängliga. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med en strategi för museernas magasinering med vad vi anfört som
utgångspunkt. Vi vill avslutningsvis påpeka att Museiutredningen i
betänkandet Minne och bildning (SOU 1994:51) tar upp just vikten av ökad
samordning av museernas verksamheter. I detta sammanhang vill vi avslut-
ningsvis påpeka det anmärkningsvärda i att det statligt ägda bolaget Svenska
Lagerhusaktiebolaget, som grundades 1917, genom sin prispolitik allvarligt
försvårar för landets museer att använda dess anläggningar (detta påpekar
också bolaget självt i sin årsredovisning för 1999). Men vi vill betona vikten
av att erfarenhet dras från depån Munkhättan, som drivs av just Svenska
Lagerhusaktiebolaget, och där bl.a. samlingar från Statens musiksamlingar
med Musikmuseet har samlats, i det fortsatta arbetet. I samband med
budgetpropositionen i höst kommer vi för övrigt att föreslå att bolaget
privatiseras.
Gallringsinsatser
En annan viktig del av SESAM-projektet har varit arbetet med gallring
av museernas samlingar. Precis som regeringen påpekar är gallring en
minst sagt komplicerad och kontroversiell fråga. Det handlar, vilket
regeringen också bl.a. konstaterar, om att ibland ta ställning till huruvida
en donators vilja skall frångås eller att faktiskt underkänna tidigare
prioriteringar av vad som kan anses vara värt att spara för kommande
generationer. Samtidigt är en viss gallring nödvändig, vilket ju också
Museiutredningen (SOU 1994:51) konstaterade.
I skrivelsen framgår det dock inte hur omfattande gallringsarbetet är och
har varit. I stället konstaterar regeringen att det inte förekommer någon form
av reglering av vad som skall anses kunna gallras, liknande de regler om
detta som återfinns i arkivlagen. Mot bakgrund av att arbetet med gallring
uppenbarligen inte fungerat, till stor del antagligen beroende på att det inte
finns några riktlinjer att följa, anser vi att regeringen bör återkomma till
riksdagen med sådana med arkivlagen som förebild.
Registrering och data
Det tredje området som vi vill beröra är bristen på samordning vad gäller
registrering och data. Även om en viss samordning förekommer anser vi
att den fortfarande är bristfällig. Inte minst beror den bristande
samordningen på att databasprogrammet som Nordiska museet arbetar
med blev kraftigt försenat och att flera museer valde att utveckla sina
egna system. Vi vill i detta sammanhang betona att samordningen av
registrering och data måste bli bättre.
Framtiden
SESAM-projektet har varit en framgång, om detta råder det inga tvivel,
och det konstaterar också regeringen i skrivelsen. Mycket arbete som
gjorts skulle inte ha blivit av om SESAM inte initierats. Projektet har
dock visat att det finns brister och behov av förbättringar inom ett antal
områden. Vi har bland annat pekat på tre områden där förändringar bör
ske. Mot den bakgrunden och mot bakgrund av de konstateranden som
regeringen gör i skrivelsen om behov av förbättringar anser vi att det är
väsentligt att SESAM-projektet får något slags fortsättning. Regeringen
bör i samband med budgetbehandlingen överväga vilka former en sådan
fortsättning bör ha.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gemensam magasinering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för gallring,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om registrering och data,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsättning på SESAM-projektet.