Moderata samlingspartiet vill verka för en större frihet på
kulturens område och vi har i vår motion 1999/2000:Kr317
angivit de principer vi anser bör gälla för de kulturpolitiska
insatserna. Den av Socialdemokraterna förda kulturpolitiken
leder till korporativism som skapar ett beroende som verkar
hämmande för initiativ och nyskapande. Skatter och pålagor
försvårar den konstnärliga verksamheten och gör
produktionen orimligt kostnadskrävande.
De kulturpolitiska insatserna får inte styras av arbetsmarknadspolitiska
aspekter. Kulturpolitiken måste garanteras mångfald, konstnärlig frihet och
kvalitet. Statens och kommunernas stöd och engagemang i kultursamman-
hang måste präglas av viljan att ge förutsättningar för kvalitativt högtstående
kulturupplevelser för den enskilde.
En ny roll för Kulturrådet
Vi vidhåller vår mångåriga kritik mot Kulturrådets
dominerande roll och de risker det medför för en vital
förnyelse av kulturen. Vi föreslår en minskning av
kulturbyråkratin genom ett lägre anslag till Kulturrådet.
Statens kulturråd har haft en dominerande roll vid bedömning av
kulturverksamheter, tilldelande av statliga medel och uppföljning av de
områden där staten genom sina regelverk och medel har ett avgörande
inflytande. Genom rådets konstruktion finns inte någon möjlighet att utkräva
normalt politiskt ansvar. Bidragen fördelas genom bedömningsgrupper, vars
medlemmar ofta har en personlig relation till det verksamhetsfält som de är
satta att ta ställning till. Detta har hos många kulturaktiva skapat en känsla
av
skepsis mot kulturrådet. Kulturrådet fungerar också som utrednings- och
beredningsorgan åt regeringen och har dessutom blivit beredande organ åt
Stiftelsen Framtidens kultur, som tillkom just med den avsikten att vara ett
helt oberoende organ. Avslutningsvis vill vi peka på att vi i motion
1999/2000:Kr317 avvisar införlivandet av Kulturnät Sverige i Statens
kulturråd.
Kulturrådets anslag A 1 bör uppgå till 17.510.000 kronor.
Renodla statens uppgifter
Flera av de verksamheter som ryms inom anslagsposten
Allmän kulturverksamhet bör ej vara statliga uppgifter. Det
som inte efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid
kunna räkna med att överleva genom statliga bidrag, som
sedan övergår till att bli årliga anslag. Det var vår
förhoppning att Kulturutredningens förslag skulle leda till en
ordentlig vitalisering av svenskt kulturliv. Statens
ansvarsområde måste närmare definieras och klart avgränsas.
Av det skälet föreslår vi en minskning av anslaget till ett
bantat kulturråd under denna utgiftspost.
Anslaget A 2 bör uppgå till 56.196.000 kronor.
Ny kulturfond
Vi har i motion 1999/2000:Kr317 föreslagit inrättande av en
kulturfond med uppgift att stödja nyskapande verksamhet
inom kulturområdet som inte på annat sätt uppbär stöd av
offentliga medel. Fondens uppgift är att anvisa medel
motsvarande de resurser som mobiliserats genom bidrag,
sponsorinsatser eller på annat sätt. Fonden bör tillföras
100 miljoner kronor och ett nytt anslag A5 skapas.
Ökat lokalt ansvar för
teater, dans och musik
Riksteatern skapades för att producera teater för hela landet.
Då hade de kringresande privata teatersällskapen på mycket
kort tid mer eller mindre försvunnit, och det fanns inte några
regionala teaterensembler skapade för att producera teater för
hela landet. Sverige har i dag ett i princip täckande nät av
länsteatrar, några med flera scener och dessutom turnerande.
Flera av de andra institutionsteatrarna, såsom stadsteatrarna i
våra största städer, har etablerat annexscener och
turnéverksamhet. Länsteatrarna har ofta ambitionen att
turnera i den egna regionen och även utanför det egna länet.
De fria teatergrupperna svarar numera för en omfattande
turnéverksamhet som betyder mycket främst för spridningen
av barn- och skolteater.
Det är viktigt att så många som möjligt får möjlighet att ta del av utbudet
på nationalscenerna och de andra större teatrarna. Vi betalar alla via skatten
merparten av verksamhetens kostnader oavsett var vi bor. Utan avkall på
konstnärlig kvalitet eller integritet bör det kunna hävdas att det, i den nya
medievärld vi lever, bör vara naturligt att ha andra medier än bara den
levande scenen i åtanke vid uppsättandet av skådespel, för att med en lätt
anpassning kunna nå en mångdubbelt större publik via t.ex. TV och video.
Det är enligt vår mening inte rimligt att behålla en verksamhet vid
Riksteatern på oförändrad nivå när det nu finns ett regionalt teaterutbud. Det
är också uppenbart att förenings- och arrangörsdelen av Riksteatern på
många orter känner sig bunden av utbudet från den producerande delen. Vi
anser att vuxenteaterverksamheten vid Riksteatern kan upphöra och att
Riksteatern genom sina s.k. specialensembler, som Tyst teater och
Cullbergbaletten, skall erbjuda lokala arrangörer det som inte regionteatrarna
har kapacitet till.
Rikskonserters verksamhet bör likaledes omprövas. Vi anser till skillnad
från regeringen att Rikskonserters produktion kan minska ytterligare. I likhet
med Kulturutredningen anser vi också att den löpande fonogramutgivningen
bör ske på samma villkor som för övriga skivproducenter. Specialutgivning i
anslutning till projektet bör kunna ske efter vanlig upphandling med normala
konkurrensregler. Då inte Rikskonserter skall ha ett eget ansvar för
blåsmusiken som genre bör någon typ av nationellt ansvar genom avtal
tilldelas någon av de kvarvarande professionella orkestrarna.
Sammantaget bör anslaget B1 uppgå till 633.055.000 kronor.
I likhet med en enig teaterutredning anser vi att erfarenheterna av
Skådebanan är sådana att det som kvarstår av dess verksamhet skall upphöra
och att motsvarande medel för publikverksamhet kan tillföras arrangörer via
anslaget till Riksteatern.
Litteraturstöd
Stödet inom litteraturområdet består i dag av ett antal
komponenter varav utgivningsstödet är det i särklass största.
Kulturutredningen redovisade att det i Sverige utges cirka
13.000 nya titlar per år varav cirka 2.000 är skönlitteratur,
1.000 barnlitteratur och 10.000 facklitteratur. Detta är enligt
vår bedömning en omfattande utgivningsvolym med tanke
på att Sverige är ett litet språkområde.
Det går inte att med bestämdhet hävda att denna omfattande utgivning
kommer till stånd till följd av det statliga utgivningsstödet. Enligt vår mening
är det rimligt att minska utgivningsstödet.
Utgivningen av vuxenlitteratur En Bok För Alla bör upphöra, medan en
utgivning av barnböcker kan anses vara befogad inte minst genom det höga
kostnadsläget i Sverige, vilket drabbar även böcker för barn.
Sverige är ett av de länder där den kontinuerliga tillgången på klassiker i
bokhandeln är lägst. Det kan gå årtionden mellan utgivning av såväl svenska
som översatta utländska verk, vilket leder till att tillgången även antikvariskt
är näst intill obefintlig. En god tillgång till det litterära arvet är ett av de
främsta kännetecknen på en kulturnation, och som en sådan vill vi räkna oss.
Det finns ett lagerhållningsstöd, som dock inte primärt är inriktat på
klassiker.
Vi avvisar förslaget om anslag till lånecentraler och depåbibliotek. Enligt
vår uppfattning bör statens åtaganden renodlas, och vi menar att lånecentraler
först och främst är ett regionalt ansvar. Dessutom innebär den datatekniska
utvecklingen en förenkling och rationalisering av verksamheten, varför ett
särskilt statligt stöd inte är nödvändigt. Anslaget C 1 bör därför uppgå till
25.140.000 kronor. Med stöd från Statens kulturråd utges sedan ett antal år
en klassikerserie för gymnasieskolan av flera förlag i samverkan. Emellertid
sker försäljningen av dessa utgåvor endast till skolor. Vi finner det vara en
självklarhet att de skall hållas tillgängliga i bokhandeln. Till anslaget C 2
bör
anvisas 59 917 000 kronor.
Regeringen föreslog förra året att stödet till Talboks- och punkt-
skriftsbiblioteket, anslag C 5, skulle minskas med tre miljoner kronor. Vi
avvisade detta förslag och för år 2000 anser vi att riksdagen bör anvisa
knappt tio miljoner kronor utöver det som regeringen föreslår. Det ligger
också väl i linje med vad Moderata samlingspartiet föreslår på andra
områden när det gäller satsningar på funktionshindrade. Anslaget C 5 bör
uppgå till 69.491.000 kronor. Den summan vi ökar anslaget C 5 med tar vi
från anslag C 4 Stöd till bokhandel, som vi föreslår avvecklas helt. Stödet är i
sig konkurrenssnedvridande eftersom t.ex. Internetbokhandlare inte är
berättigade till det. Anslag C 4 bör därför upphöra.
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön
Regeringen föreslår att de statliga bidragen för konstnärlig
utsmyckning i den offentliga miljön också skall kunna
användas för andra miljöer än "de statliga". Som exempel
nämns bostadsområden samt skol- och fritidsmiljöer. Även
om syftet är vällovligt innebär den föreslagna ordningen att
staten på sikt förväntas svara för praktiskt taget all offentlig
utsmyckning. Vår uppfattning är att staten bör renodla sitt
ansvar för olika kulturverksamheter och inte ikläda sig nya
ansvar och utgifter. Anslaget D 2 bör uppgå till 29.438.000
kronor.
Kulturmiljövård och
kulturstöd
Vi anser att den verksamhet som skall finansieras under
anslaget G2 är mycket värdefull och avvisar regeringens
minskning, som sker utan en närmare förklaring, med tio
miljoner kronor och föreslår en utökning med 25
miljoner kronor.
Anslaget G2 kommer med vårt förslag att uppgå till 274.618.000 kronor.
Kulturinstitutionernas
hyreskostnader
Vi vill erinra om vad kulturutskottet uttalade i sitt yttrande
till finansutskottet (1997/98:KrU3y) rörande
kulturinstitutionernas lokalförsörjning och hyreskostnader.
Bland annat pekade utskottet på att det skulle vara av värde
om regeringen i resultatredovisningen under institutionernas
anslag i kommande budgetpropositioner kort anger hur stor
del av föregående års anslag som använts till att betala
hyreskostnader. Den i budgetpropositionen lämnade
redovisningen är ännu inte heltäckande.
En bättre museistruktur
Det är otillfredsställande att regeringen inte heller i år lägger
fram ett samlat förslag om en ny museistruktur.
Ansvarsmuseirollen måste också förtydligas. Det är också
anmärkningsvärt att regeringen inte förmår att redovisa en
översyn av strukturen inom museiområdet. I stället
konstateras (sid 120) att först inför år 2001 kommer en sådan
redogörelse att presenteras.
Vi vill understryka vikten av att samtliga museer som får statliga bidrag
ges i uppdrag att utarbeta gallringsplaner. De medel som avsatts för riktade
insatser på museiområdet kan med fördel användas för att stimulera detta
arbete. Behovet av kompetensutveckling inom museivärlden är väl
dokumenterat. Den forskning som bedrivs skall i större utsträckning
finansieras genom forskningsrådsmedel. De ideella krafternas insatser för-
tjänar att uppmärksammas och uppmuntras. Sponsorinsatser kan ytterligare
stimuleras med förnuftigt utformade skatteregler.
Vi har tidigare varit motståndare till en ny museimyndighet med
Världskulturmuseum i Göteborg som centrum. Men vi konstaterar nu att
verksamheten finns och mot den bakgrunden finner vi ingen anledning att
under anslaget H 1 yrka något annat.
Arbetets museum -
bristande huvudmanna-
ansvar
Arbetets museum i Norrköping bedriver en verksamhet
liknande den som återfinns hos ett stort antal kulturhistoriska
museer samt industri- och verksamhetsmuseer. Liksom ett
antal andra verksamheter har det skapats på initiativ av olika
intressegrupper. I fallet Arbetets museum dock utan att man
sett till att verksamheten har de medel som behövs för att
fortleva av egen kraft. Av politiska skäl har sedan det
ekonomiska ansvaret för verksamheten övertagits av staten.
Vi har av principiella skäl vänt oss mot detta och finner
ingen anledning att frångå vårt tidigare ställningstagande.
Om ett dokumentationscentrum av unik karaktär söker stöd för sin
verksamhet skall detta självfallet - om det finns ett allmänintresse av verk-
samheten - prövas på samma meriter som andra för vårt kulturarv värdefulla
verksamheter. Arbetets museum uppfyller enligt vår mening inte dessa
kriterier, varför under H4 till museet bör utgå. Anslaget H4 skall därför
uppgå till 29.689.000 kronor.
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler
Vi föreslår att anslaget för stöd till icke-statliga kulturlokaler
utgår. Regeringen slår fast att villkoret för att statligt stöd
skall utgå till någon kulturverksamhet skall vara att
huvudmannen är beredd att svara för lokalkostnaden. Att då
samtidigt ha ett statligt anslag för detta ändamål är ologiskt.
Vi anser att möjligheten till handikappanpassning är viktig
men att detta i så fall bör täckas av anslag inom samma
utgiftsområde som andra handikappåtgärder. Anslaget H5
utgår således.
Riksutställningar ges ny
inriktning
Vi anser att den nya myndigheten Riksutställningar, trots att
den tilldelats nya uppgifter, totalt sett bör minska sin
verksamhet. Antalet egna produktioner bör minska och man
bör i större utsträckning fungera som serviceorganisation till
andra utställningsarrangörer. Efterfrågestyrningen måste
ytterligare förstärkas. Anslaget H6 bör uppgå till
12 733 000 kronor.
TV-avgiften
Regeringen föreslår att TV-avgiften från den 1 januari 2000
höjs från 1.608 kronor till 1.644 kronor per år. För år 2000
tilldelas de tre public service-företagen knappt 5,1 miljarder
kronor. Beloppet fördelas på Sveriges Television, Sveriges
Radio och Utbildningsradion enligt en särskild
fördelningsnyckel. Vi avvisar den föreslagna höjningen av
TV-avgiften.
Forskning
Det är viktigt att de medel som anslås till forskning används
till så kvalificerade uppgifter som möjligt. Detta gäller även
forskning inom kultursektorn. Forskning skall ske på
vetenskapliga kriterier. Dessvärre finns det många exempel
på att aktiviteter av lägre dignitet, såsom sammanställningar,
enklare utredningar etc., införts under beteckningen
forskning, men inte uppfyller sådana kriterier. Av anslaget
anser vi att 25 miljoner kronor skall ställas till
forskningsrådens förfogande för forskning på kulturens
område. Verksamheten skall vetenskapligt prövas på samma
villkor som övrig forskning. Anslaget J1 bör därför uppgå till
10.549.000 kronor.
Folkbildningen
Vi föreslår en besparing på 300 miljoner kronor. Aktiva
insatser för att öka andelen uppdragsutbildning och annan
icke-bidragsberoende utbildning bör kunna göras även
fortsättningsvis. Folkbildningsrådet bör i sina kontakter med
anslagsbeviljande kommuner och landsting peka på att dessa
utformar sina bidragskriterier efter de lokala förhållandena
och inte bara låter dem bli en följd av den bidragsfördelning
som de statliga reglerna leder till.
Bidraget till folkhögskolorna bör lyftas från utgiftsområde
17 till utgiftsområde 16.
Det förslag till kulturfond som presenterats i vår motion kommer också att
kunna utnyttjas av folkbildningen.
Anslaget L1 skall uppgå till 1.339.073.000 kronor.
Ungdomsfrågor
Inledningsvis konstaterar vi att ungdomsfrågor för
närvarande är föremål för behandling i utskottet eftersom
regeringen i våras presenterade en proposition om detta.
Bidraget till den nationella och internationella ungdomsverksamheten bör
minskas. I första hand bör den internationella verksamheten klara sig med
snävare ekonomiska ramar, men även grundbidragen till rikstäckande barn-
och ungdomsorganisationer bör kunna minskas. Detta bidrag har funnits
länge och ett mål är att få fler ungdomar i föreningslivet, men de flesta
ungdomsorganisationer visar en minskning i medlemsantalet. Det finns klara
tecken på att ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar till sig nya
grupper. En omprövning är alltså nödvändig. Ungdomsstyrelsen får enligt
vårt förslag ett mindre anslag att hantera, och myndigheten borde därför
också klara sig med minskade anslag.
Anslaget M1 skall med detta uppgå till 7.599.000 kronor och anslaget M2
skall uppgå till 44.889.000 kronor.
Idrotts- och
folkrörelsefrågor
Vi konstaterar att även idrottsfrågor för närvarande är
föremål för behandling i utskottet, varför vi hänvisar till vår
kommittémotion med anledning av detta.
Vad gäller idrottens finansiering vill vi dock att denna skall
ha en större andel av lotterimarknaden för att på så sätt ges
möjlighet att påverka sin egen situation i större utsträckning.
Vi anser att den verksamhet som bedrivs på Dopinglaboratoriet i Huddinge
måste ges förutsättningar att fortsatta. Vi anser att verksamheten där därför
bör erhålla två miljoner kronor genom omfördelningar inom anslaget N 1. En
annan väg skulle kunna vara att öka bidraget från Svenska spel till sju
miljoner kronor i ställer för föreslagna fem miljoner kronor.
Under detta anslagsområde återfinns också bidrag till allmänna
samlingslokaler. Vi förordar att detta anslag upphör. Det är enligt vår mening
en kommunal uppgift att i förekommande fall bistå med kostnader för
allmänna samlingslokaler. Vad gäller bidrag för handikappanpassning
konstaterar vi att det finns möjlighet till stöd genom anslag på andra utgifts-
områden. Anslaget N3 bör således upphöra.
Vi menar avslutningsvis att bidraget till kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet skall upphöra (N4) och att stödet till friluftsorganisationerna
(N5) skall minska med tre miljoner kronor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under anslag A 1 Statens kulturråd, ut-
giftsområde 17 anslå 17 510 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att under anslag A 2 Allmän kulturverk-
samhet, utgiftsområde 17 anslå 56 196 000 kr enligt vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslag A 5 Kulturfond,
utgiftsområde 17 anslå 100 000 000 kr enligt vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen beslutar att under anslag B 1 Bidrag till Svenska
riksteatern m.fl., utgiftsområde 17 anslå 633 055 000 kr i enligt vad
som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslag C 1 Bidrag till regional
biblioteksverksamhet, utgiftsområde 17 anslå 25 140 000 kr enligt vad
som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under anslag C 2 Litteraturstöd, ut-
giftsområde 17 anslå 59 917 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar avskaffa anslag C 4 Stöd till bokhandeln,
utgiftsområde 17 enligt vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under anslag C 5 Talboks- och punkt-
skriftsbiblioteket, utgiftsområde 17 anslå 69 491 000 kr enligt vad
som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att under anslag D 2 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön, utgiftsområde 17 anslå
29 438 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under anslag G 2 Bidrag till kultur-
miljövård och kulturstöd vid ombyggnad, utgiftsområde 17 anslå
274 618 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om redovisning av kulturinstitutionernas lokal-
försörjning och hyreskostnader,
12. att riksdagen beslutar att under anslag H 4 Bidrag till vissa
museer, utgiftsområde 17 anslå 29 689 000 kr enligt vad som anförts i
motionen,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag om stöd till icke-statliga
kulturlokaler, (anslaget H 5) enligt vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att under anslag H 5 Stöd till icke statliga
kulturlokaler, utgiftsområde 17 anslå 0 kr enligt vad som anförts i
motionen,
15. att riksdagen beslutar att under anslag H 6 Riksutställningar,
utgiftsområde 17 anslå 12 733 000 kr enligt vad som anförts i
motionen,
16. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd TV-avgift
enligt vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen beslutar att 25 miljoner kronor av anslaget för
forskning skall fördelas av forskningsråden och att anslag J 1
Forskning- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet därmed skall
uppgå till 10 549 000 kr enligt vad som anförts i motionen,
18. att riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna
från utgiftsområde 17 till utgiftsområde 16 enligt vad som anförts i
motionen,1
19. att riksdagen beslutar att under anslag L 1 Bidrag till folk-
bildningen, utgiftsområde 17 anslå 1 339 073 000 kr enligt vad som
anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar att under anslag M 1 Ungdomsstyrelsen,
utgiftsområde 17 anslå 7 599 000 kr enligt vad anförts i motionen,
21. att riksdagen beslutar att under anslag M 2 Bidrag till nationell
och internationell ungdomsverksamhet m.m. utgiftsområde 17 anslå
44 889 000 kr enligt vad som anförts i motionen.
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslaget till Dopinglaboratoriet i Huddinge,
23. att riksdagen beslutar att under anslag N 4 Bidrag till kvinno-
organisationernas centrala anslag, utgiftsområde 17, anslå 0 kr enligt
vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen beslutar att under anslag N 5 Stöd till frilufts-
organisationer, utgiftsområde 17 anslå 10 miljoner kr enligt vad som
anförts i motionen,
25. att riksdagen beslutar att avskaffa anslag N 3 Bidrag till all-
männa samlingslokaler, utgiftsområde 17 enligt vad som anförts i
motionen.