I motionen gör Vänsterpartiet en översikt över läget i landet när det
gäller bibliotek, bokmarknad och behovet av läsfrämjande åtgärder.
Kravet på sänkt bokmoms, som partiet ställt även tidigare, återkommer -
denna gång kopplat till en lång rad förslag till andra och samverkande
åtgärder för att främja läsandet.
2 Att knäcka koden
När Anders Paulrud recenserar Alberto Manguels bok En historia om
läsning (Aftonbladet 990423) så kommer han ihåg den känsla som infann
sig när han för egen del knäckte läskoden, dvs. när han mäkte att han
kunde läsa:
Och plötsligt slungas jag tillbaka till mitt första läsande, denna egendomliga
"övergångsrit". Barndomens viktigaste erfarenhet, den första känslan av
makt. Jag minns den där dagen då bokstäverna gick ihop och började
samarbeta och jag kunde läsa tyst, utan att ljuda. Det var just i ett kök, min
mor stod en bit bort i sin blommiga fruklänning och diskade, och jag reste
mig, med en doft av kokkaffe och vaxduk i näsan och skrek rakt ut: JAG
KAN LÄSA! JAG KAN LÄSA! Det var som om man hade fått ett nytt
sinne. Nu tillhörde jag läsarna. Jag kunde ta reda på saker själv. Jag var inte
längre utlämnad till någons godtycke. Ingen kunde lura mig i fortsättningen.
Jag var med i bokklubben.
Många känner säkert igen sig i beskrivningen av den glädje som infann
sig när man märkte att man faktiskt kunde läsa och all den glädje, sorg
och smärta, lust, avkoppling och inte minst de kunskaper, erfarenheter
och insikter som boken och läsandet gett. Glädjen att göra ett bokfynd på
en auktion, sorgen och tomheten när man vände den sista sidan i en
roman, smärtan som uttrycks så distinkt i en kortfattad dikt, den lust och
livsglädje som förmedlas i det man läser, att få avsluta dagen med några
kapitel i en bok och förnöjsamhet över all den kunskap och bildning man
tagit till sig genom att läsa.
Boken ger i dagens fragmenterade tillvaro, där vi via medier och Internet
överöses med information som snarare betonar snabbhet än analys,
fortfarande unika möjligheter till fördjupade kunskaper, analys, reflexion,
helhetssyn och offentliga samtal, förutom det rent privata nöjet. Boken har
varit och kommer sannolikt framgent att vara vår främsta bärare av
kulturarvet. En sänkning av bokmomsen är en viktig signal för att markera
bokens särställning i detta avseende.
3 Att ställas utanför bokklubben
Det läses fortfarande mycket i Sverige. Det köps många böcker och lånas
på våra bibliotek. Men alltfler "ställs utanför bokklubben". Framför allt
är det många pojkar och unga män som medvetet eller påtvunget väljer
bort boken. Alltfler elever lämnar den svenska grundskolan utan att
kunna läsa på ett tillfredsställande sätt. Den som inte läser som barn eller
ungdom, läser sannolikt inte heller speciellt mycket som vuxen. Om
läsning förknippas med hackande högläsning inför klasskamrater vilka
läser flytande, så blir läsning kanske genom hela livet något man tar
avstånd ifrån.
Resurser måste till i den svenska skolan så att alla barn och ungdomar får
den undervisning, den läspedagogik som passar varje enskild, den tid som
krävs och en undervisningssituation som möjliggör den koncentration som
behövs för att alla, pojkar och flickor, skall få möjlighet att lära sig läsa.
För
även om det oftare är pojkar än flickor som skolan misslyckas med att lära
läsa, så är det större risk att läraren "missar" flickor som sitter tysta och i
mindre utsträckning än pojkar påminner om sin existens - och som därför
helt enkelt blir bortglömda. Att vidareutveckla de pedagogiska metoderna är
viktigt, men det förutsätter också fortsatt forskning om hur det egentligen går
till när vi lär oss läsa, såväl pojkar som flickor, såväl de av oss som kommer
från bokfyllda hem som de som inte gör det, de som haft svenska som
modersmål och de som inte haft eller har det.
4 Läget i landet
I budgetpropositionen för år 2000 redovisar regeringen sin syn på
litteraturpolitiken.
En väl fungerande biblioteksverksamhet och läsfrämjande aktiviteter,
stimulansbidrag till förlag och bokhandel skapar efterfrågan på litteratur.
Statens insatser på området för att främja litteratur och läsning har fortsatt
hög prioritet.
Regeringen belyser de olika stödformerna avseende litteraturen samt
utgiftsutvecklingen. Det framkommer att alla landets kommuner har
folkbibliotek, men också att antalet biblioteksfilialer fortsätter att minska.
I de tre länen Värmland, Örebro och Västmanland har antalet
bibliotek/biblioteksfilialer under perioden 1990-1999 minskat från 149
till 99! Utvecklingen med nedläggningar av bibliotek är särskilt påtaglig i
större städer, där flera bostadsområden utanför stadskärnorna förlorat sin
biblioteksservice. Regeringen skriver i propositionen också att
"folkbibliotek integreras med skolbibliotek i ökad omfattning.
Sammantaget kan denna utveckling ha försämrat tillgången till
folkbibliotek för vissa medborgare." Liksom regeringen oroar vi oss för
denna utveckling.
När det gäller bokmarknaden konstateras att förlagens försäljning ökat
med 9 % från år 1997 till 1998. Försäljningen till varuhus har ökat med 39 %
och till bokhandeln med 12 %.
År 1998 hade 211 av landets 289 kommuner tillgång till bokhandel inom
kommungränsen. Det innebär således att hela 78 kommuner saknar
bokhandel. Enligt Bibliotekstjänst AB saknar dessutom ca hälften av våra
kommuner en fackbokhandel.
När det gäller bokhandlar som fullsortimentsalternativ föreligger stora
svårigheter. Konkurrensen från bokklubbar och varuhusens "pallförsäljning"
av ett fåtal bästsäljare är hård.
Den svenska bokbranschen påvisar fortsatt koncentration där tre
koncerner, med hänsyn till omsättningen, har en dominerande ställning.
Samtidigt finns en rad små och medelstora förlag som står för en betydande
del av kvalitetsutgivningen.
Det görs satsningar för att på olika sätt och med olika stödformer stimulera
läsandet, men många problem kvarstår.
5 Läsandet en klassfråga - behovet av bibliotek
Vänsterpartiet menar, att läsandet och läsförståelsen är intimt kopplade
till läsarens sociala bakgrund. Med ambitionen att öka läsandet och
minska kulturklyftorna mellan barn och ungdomar från olika miljöer
måste staten också satsa på litteratur i de miljöer där kortutbildade
föräldrar vistas. Vi menar att staten bör uppmuntra kommuner och
enskilda arbetsplatser att satsa på läsandet och språket.
Arbetsplatsbibliotek inrättades under 1980-talet och stöddes då också av
staten. Detta stöd togs bort och under 1990-talet har tendensen varit att
kommunerna p.g.a. nedskärningarna lagt ner många arbetsplatsbibliotek.
På en rad håll finns de dock fortfarande kvar, och folkbiblioteket
erbjuder service, ofta på arbetsgivarens bekostnad. Detta kan vara en
modell att utveckla, liksom samarbetet med En bok för alla, som slagit
igenom på många företag.
Vänsterpartiet menar att Kulturrådet borde initiera en kampanj från
bibliotekens sida riktad till företagen. Vi ser inget fel i att företagen, som
själva tjänar på att de anställda läser, får bära de förhållandevis ringa
kostnaderna - ofta handlar det om självkostnadspris. Det viktiga är att
samarbetet med biblioteken initieras och kommer igång. I detta sammanhang
vill vi också nämna projektet "Läs för mig pappa" som ABF drivit
tillsammans med ett antal LO-förbund och som går ut på att
arbetsplatsbiblioteken skall utbilda papporna samt lägga ut barnböcker som
de kan låna och läsa för sina barn.
Men besparingarna inom kultursektorn har som framgår ovan lett till att
många bibliotek och biblioteksfilialer lagts ned och bokbussar dragits in.
Människors tillgång till det skrivna ordet har därmed försämrats på ett
mycket allvarligt sätt. Vänsterpartiet anser därför att bibliotekslagen bör
skärpas så att även andra bibliotek än huvudbiblioteken skyddas. Dessutom
föreslår vi att ett nationellt uppdrag inrättas för området bibliotek. Ett
nationellt uppdrag innebär att erfarenheter och kunskaper från en
verksamhet, som haft stor positiv betydelse för en kommun eller region, får
spridning nationellt. Det finns många bibliotek i landet som har mycket att
dela med sig av när det gäller erfarenheter och inspiration.
Någon har sagt att ett hem utan böcker är som en människa utan själ. Men
det viktiga är ändå inte välfyllda bokhyllor, det viktiga är att människor har
möjlighet att läsa. Har man inte råd att köpa böcker eller väljer man helt
enkelt att lägga sina pengar på annat, så skall det finnas möjlighet att låna
böcker på bibliotek alldeles gratis.
Biblioteken utnyttjas av många, ändå är det många människor som väljer
bort även detta alternativ. Det går givetvis inte att tvinga människor att läsa,
köpa eller låna böcker. Den som inte läser, han eller hon vare sig köper eller
lånar böcker och ger sannolikt inte bort böcker i present och får inga böcker
som julklapp. Och - vilket kanske är det värsta - de läser heller inga böcker
för sina barn. På det viset fortplantas utanförskapet när det gäller litteratur
och läsning med allt vad det innebär av att missa möjligheter till upplevelse,
inlevelse och utveckling och av att stå utanför inflytande i samhället. Frågan
blir därför hur läsandet kan stimuleras. Om fler lär sig läsa och dessutom ser
läsning som något angenämt, ja, då ökar med största sannolikhet
bokköpandet och/eller utlåning av böcker från våra bibliotek.
6 Att skicka böcker per post
Det är i dag dyrt att skicka böcker via posten. Ett sätt att stimulera
bokköpandet är därför att införa ett speciellt, lägre kulturporto för böcker
och tidskrifter. Det skulle sannolikt öka möjligheten att ett större antal
böcker köptes och gavs bort i present till geografiskt avlägsna
familjemedlemmar, släkt och vänner. Vänsterpartiet har i en särskild
motion rörande kulturtidskrifter tagit upp frågan om ett särskilt
kulturporto. Vi föreslår där att Kulturrådet får i uppdrag att ta upp en
förhandling med Postverket. Detta verkar kunna vara en framkomlig väg,
eftersom Postverket tidigare visat visst intresse för en sådan uppgörelse.
7 Bokmoms och samverkande faktorer
Det har under en ganska lång tid pågått en debatt om att sänka
bokmomsen. Den har senare utvecklats till en kampanj ledd av
biblioteken och Svenska Förläggareföreningen. Argumentationen går ut
på följande: Den svenska bokmomsen är hög, hela 25 %. Momssatsen ses
som en straffskatt på något som de flesta politiker framhåller som något
bra, därför bör bokmomsen slopas eller sänkas till den nivå som gäller
för ett antal andra kulturella aktiviteter, dvs. 6 %. Det senare är också
momssatsen på tidningar. När momsen tas bort räknar man med att
bokpriserna sjunker i motsvarande grad och att alltfler köper fler böcker.
Den svenska bokmomsen ställer oss också i skamvrån vid en
internationell jämförelse: Vissa länder har ingen bokmoms alls, t.ex.
Norge, Irland och England, medan många andra europeiska länder har en
bokmoms på 3, 4, 5 eller 10 %. Det är bara Danmark som liksom Sverige
har en bokmoms på 25 %.
Det ges dock inte något helt entydigt svar på frågan om slopad eller sänkt
moms innebär att medborgarna läser och köper fler böcker. På frågan om
bokpriset förhållandevis är lägre om bokmomsen är låg ges olika svar.
Vänsterpartiet är ute efter att få garantier för att sänkt eller borttagen
bokmoms kommer konsumenten till del genom att ge lägre bokpriser i ett
längre perspektiv. Tills vidare konstaterar vi att Statens kulturråd utreder
frågan om bokmomsen och inom kort kommer med en rapport
Ingen ifrågasätter sannolikt att det finns ett tydligt samband på en varas
pris och efterfrågan på denna vara. Det har historiskt tagits en rad olika
initiativ både i Sverige och internationellt för att erbjuda billiga böcker och
därmed nå nya läsgrupper. Dessa initiativ har historiskt genomförts på olika
sätt, t.ex. portofrihet, häftesutgivning av romaner, 25-öresböcker, FIB:s
bokutgivning m.m.
De som är skeptiska till sänkt bokmoms påpekar att den ger staten intäkter
på ca 800 miljoner kronor per år, varav en del går tillbaka i olika stödformer.
Om bokmomsen sänks så fruktar man att dessa stödformer riskeras. En
annan risk kan vara att förlagen utnyttjar den sänkta momsen till att höja
bokpriserna och sålunda mer eller mindre stoppar pengarna i egen ficka.
8 En sänkning som kommer bokköparna till godo
Vänsterpartiet vill se en sänkt bokmoms men då måste det till en
konstruktion, som långsiktigt ger lägre bokpriser som kommer
konsumenten till godo. En sänkt bokmoms löser inte ensam alla problem,
tvärt om krävs det ett stort antal åtgärder för att få till stånd ett ökat
läsande. Genom en klar och genomtänkt strategi kan vi genom politiska
beslut stödja läsfrämjande åtgärder, med målet att alla - barn och vuxna,
kvinnor och män, invandrade och svenskfödda - skall kunna läsa. Det
gäller att göra boken tillgänglig och överkomlig för fler. Bokpriset spelar
givetvis en stor roll. Det är knappast någon tillfällighet att många köper
pocketböcker, inte heller att många passar på att köpa sina böcker på
bokreor. Men det krävs många fler åtgärder. Vänsterpartiet tar därför i
den här motionen upp en rad exempel på åtgärder som vi vill se
förverkligade för att målet läsning för alla skall nås.
8.1 Utredningsförslag
Vänsterpartiet anser att en rad åtgärder i läsfrämjande syfte behöver
utredas. Det gäller exempelvis attt säkra, stärka och utveckla
folkbibliotekens verksamhet. Vi efterfrågar en kvalitetssäkring och en
skärpning av bibliotekslagen. Dessutom vill vi inrätta ett nationellt
uppdrag inom området bibliotek för att ett folkbibliotek med
framgångsrik verksamhet skall ges ekonomisk möjlighet att sprida sina
erfarenheter och idéer till andra verksamheter i landet. När det gäller
arbetsplatsbibliotek bör folkbiblioteken uppmuntras till utökat samarbete.
En kampanj riktad från folkbiblioteken till företag och arbetsplatser
skulle exempelvis kunna bekostas med statliga medel. Kulturporto för
tidskrifter och böcker (se även särskild motion om kulturtidskrifter).
Satsningar på forskning om läsinlärning och utvecklande av pedagogiska
metoder som tillgodoser behoven hos alla elever, läsfrämjande åtgärder
riktade till s.k. lässvaga grupper. Fortsatt satsning på lättläst litteratur,
stöd till litteratur på nationella minoritetsspråk och språk som talas och
läses av invandrade och andra med utländsk bakgrund. Tal- och
punktskriftsböcker och tidskrifter m.m. Överväga sänkt bokmoms.
Bokmomssänkningen bör genomföras på ett sätt som ger lägre bokpriser.
Vid förhandlingar med Förläggareföreningen bör Kulturrådet begära att
bokpriserna efter momssänkningen och motsvarande prissänkning fryses
på denna nivå minst ett år framåt. Därefter bör siktet vara inställt på att
de följer konsumentprisindex. En uppgörelse enligt detta skulle visa
parternas vilja att faktiskt medverka till sänkta bokpriser med
konsumenternas bästa för ögonen. Vänsterpartiet vill dessutom att
regeringen utreder följande frågor:
- Hur komma till rätta med bokhandelsdöden och avsaknaden av
fackbokhandlare i många kommuner?
- Hur hantera den kraftiga dominansen av ett mindre antal stora förlag och
distributionskanaler?
- Hur åstadkomma balans mellan olika stödformer och åtgärder?- 10F- P
9 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen inom ramen för den
parlamentariska utredningen Handlingsprogram för svenska språket,
eller i annan ordning, utreder och återkommer med förslag i
läsfrämjande syfte.