Norrlandsoperan i Umeå föddes 1974 som ett barn ur Ny kulturpolitik
(SOU 1972:66), som klargjorde att det var dags för genomgripande
förändringar inom kulturpolitiken. I utredningen formulerades sju delmål
för kulturpolitiken, däribland decentralisering, konstnärlig förnyelse,
bevarande och levandegörande av äldre kultur. Förutom att uppmana de
stora musikteaterscenerna i storstäderna att turnera mera, gällde det att
skapa nya musikteaterinstitutioner i markant underförsörjda regioner.
Två regioner framstod som lämpliga, landskapet Värmland och Norrland.
Norrlandsoperan har nu verkat i drygt 25 år. Under denna tid har man
skördat stora konstnärliga framgångar, som gjort ensemblen både nationellt
och internationellt uppmärksammad. Norrlandsoperan har, trots åter-
kommande och ibland ständiga problem med lokaler och ekonomi, med
framgång lyckats uppfylla en rad av kulturpolitikens mål. Man har gjort sig
känd som en innovativ teater både konstnärligt och praktiskt.
En mängd föreställningar har genom nytänkande kunnat nå en ny publik.
Man spelar regelbundet för barn- och ungdom, man undersöker teaterrummet
för att skapa intima och kommunikativa möten med publiken. En mobil
teater skapades i början av 80-talet som möjliggör föreställningar i orter som
ej har egna teaterlokaler. Uppsökandet av en ny publik har stått i främsta
rummet för teaterns verksamhet. Upptagningsområdet för denna publik
återfinns i hela Norrland. Detta är lika med ett avstånd på ca. 110 mil och en
folkmängd på drygt 1,2 milj. Regionens yta är 242 000 kvadratkilometer.
Det säger sig självt att möjligheten att täcka detta turnéområde är förenat
med stora kostnader. Förenat med extra kostnader är även det faktum att den
konstnärliga personal som Norrlandsoperan engagerar till största delen är
bosatt i storstäderna i södra Sverige. Detta medför höga kostnader för resor,
traktamenten, bostäder och hotell.
Norrlandsoperan har länge dragits med stora problem genom brist på bra
och ändamålsenliga lokaler. Dessa lokalproblem ser nu ut att få en lösning
genom en nybyggnation. Med denna lösning kommer publikkapaciteten att
mångdubblas. Man får möjlighet att behålla hela sin verksamhet under eget
tak. Förutsättningar för en effektivare produktionsplanering skapas, vilket
rent praktiskt gör det lättare att vara en turnerande teater i Västerbotten och
hela Norrland.
Trots detta kvarstår ett problem, som senast uppmärksammades i en artikel
i Expressen 990929. I artikeln uppgavs att varje operaproduktion på
Norrlandsoperan kostar skattebetalarna 765 000 kronor per föreställning, och
att operabiljetten kostar skattebetalarna 1 858 kronor.
Dessa höga kostnader kommer till stor del av att Norrlandsoperan just är
ett operahus i Norrland, med de fördyringar som ovan beskrivits. Ägarna
Umeå kommun och Västerbottens läns landsting ger tillsammans med
bidragsgivaren, staten, teatern möjlighet att verka i dess hemstad Umeå och
hemlän Västerbotten. De övriga Norrlandslänen stöder ej verksamheten så att
uppdraget att turnera i hela Norrland uppfylls inte. Som ett verktyg att
övervinna problemen och stärka turnéverksamheten i regionen skapades
NMD, Norrlands Musik o Dansteater, Norrdans i Härnösand, barn-
operascenen NMD i Östersund samt Piteå Kyrko- och kammaropera i
samverkan, i syfte att samordna turneverksamheten i Norrlandslänen. Om
NMD ska ha möjlighet att fungera effektivt krävs en rimlig finansiering. Vi
kristdemokrater anslår mer medel till de regionala musikteatrarna än vad
regeringen gör. Möjligheten att uppfylla kraven på att nå publiken i de
norrländska länen, förutsätter att staten uppmärksammar och erkänner de
speciella förhållanden som teatern arbetar under.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de speciella förhållanden som Norrlandsoperan
arbetar under.