I kulturpropositionen Förslag till en ny kulturpolitik fanns en tydlig
markering att tillgång till kultur skulle finnas i hela landet, och att detta
skulle avspeglas också resursmässigt. Därför är det med förvåning man i
årets kulturproposition kan läsa att Riksteatern endast fått 1,37 procents
höjning av anslaget medan fasta Stockholms-institutioner som Operan
fått 3,46 procents höjning. 1,37 procent kan knappast förväntas motsvara
löne- och inflationsökning. Det är uppenbart att regeringen koncentrerar
ett utökat teaterstöd till Stockholmsregionen under år 2000.
En viktig aspekt vid fördelning av budgetmedel är hur tidigare medel
förvaltats. Under 1998 ökade Riksteatern sina publiksiffror med 56 %, från
260 000 till 400 000. Detta måste betecknas som en historisk framgång.
Även antalet produktioner och samarbeten med andra teatrar har ökat.
Riksteatern är därmed Sveriges största teater.
Riksteatern är också en växande folkrörelse. När andra föreningar tappar
medlemmar har Riksteatern, blott ett drygt år efter beslutet om enskilt
medlemskap, 17 000 medlemmar. En väsentlig förklaring till denna snabba
medlemstillströmning är Riksteaterns offensiva initiativ för den levande
scenkonsten i hela landet genom bland annat förmånskortet Scenpass
Sverige.
Den extra resursförstärkning på 1,5 miljoner som Riksteatern begärt för att
kunna fullfölja arbetet med Scenpass Sverige måste betecknas som rimligt.
Detta är viktiga pengar inte bara för Riksteatern utan för det fortsatta teater-
och kulturintresset i Sverige. Inom anslaget för kulturinstitutioner bör 1,5
miljoner kronor omfördelas till Riksteatern.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omfördelning av kulturmedel till Riksteatern.