Public service är en radio och television i allmänhetens tjänst.
Allmänhetens radio och TV har en viktig roll att spela i en demokrati.
Uppdraget går ut på att i nära relation till lyssnare och tittare vara till för
alla, skapa delaktighet, ge kunskap och underhållning, producera
program av hög kvalitet och samtidigt vara effektiv och få ut mycket för
licensmedlen.
Public service skall vara ett instrument för folkbildningen. Det skall finnas
program som kan intressera alla grupper i samhället, program som når alla i
hela landet och i vissa fall även utlandsboende, program som speglar
samhälls- och kulturlivet i hela landet, som utvecklar det mångkulturella
samhället och som korrigerar marknadskrafterna. Public service-tanken är än
viktigare i dag, när så många kommersiella kanaler på radio- och TV-
området tillkommit. Det är bara en radio och TV i allmänhetens tjänst som
kan garantera oberoende och frihet från olika ekonomiska intressen och
samtidigt motsvarar höga kvalitetskrav. Därför bör Sveriges Radio (SR),
Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR) även i framtiden
finansieras med licensmedel.
1.1 Ny tillståndsperiod
Den 31 december år 2001 löper det gamla avtalet för en radio och TV i
allmänhetens tjänst ut. Regeringen har tillsatt en särskild utredare som
skall lägga fram ett brett underlag inför beredningen av förslaget till de
villkor som skall gälla fr.o.m. 2002-01-01. Inom ramen för det arbetet
bör man ta fram förslag till antal frekvenser och hur dessa skall utnyttjas.
Den nya digitala tekniken ger möjlighet till ytterligare frekvensutrymme.
Vänsterpartiet anser att frekvensutrymmet i allmänhetens radio och TV
skall utökas, vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.
1.2 Folkbildningskanal
En särskild folkbildningskanal i UR:s regi bör etableras när de nya
tekniska förutsättningarna finns. Den skulle kunna utgöra en moderkanal
också för public access-verksamheten, d.v.s. svara för utsändningen av
föreningslivets och skolans produktioner samt minoritetsprogram av
olika slag. Detta bör ges regeringen till känna.
1.3 Debattkanal
En ny kanal, ett forum för samhällsinformation bör inrättas. Denna kanal
skulle sända debatter från olika politiska sammanhang. Riksdagsdebatter
och debatter från Europaparlamentet borde sändas i oklippt version.
Kanalen kunde även användas för public access-verksamhet, d.v.s. svara
för utsändningar av de lokala parlamenten på kommun-, delkommun-
och landstingsnivå. Denna kanal borde kunna inrymmas både inom SR
och SVT.
1.4 Sportkanal
Direktsändningar, planerade eller oplanerade, har alltid ett pris. De
innebär att ordinarie program flyttas eller lyfts bort helt och hållet.
Avslutas ett direktsänt sportevenemang innan evenemanget är avslutat
reagerar publiken starkt mot att frekvensutrymmet är för litet.
Den digitala tekniken inom public service kan möta publikens olika krav
på ett större och mer flexibelt utbud, bättre ljud med cd-kvalitet och tilläggs-
tjänster. Tekniken har heller inte några begränsningar vad gäller mobil
överföring. Man bör överväga att införa en TV-baserad och en radiobaserad
public service-kanal för sport inför nästa avtalsperiod. Vilket ges regeringen
till känna.
1.5 Nyhetskanal utanför Stockholmsregionen
Dagens Eko är den nyhetsredaktion som når flest lyssnare/tittare, 54 %
ett genomsnittligt dygn. Därefter följer Rapport med 29,3 %, Aktuellt
28,8 % och TV 4 Nyheterna med 28,1 %.
Ser man till en enskild nyhetssändning har SVT:s Rapport den störst
publiken. När det gäller förtroende för nyhetssändningar i olika medier ser
fördelningen ut så att Rapport i SVT får 91 %, Aktuellt i SVT 90,7 %, SVT:s
regionala nyheter 85,7 %, SR:s Ekonyheter 82,4 %, TV 4 Nyheter 81,9 %,
SR:s lokala nyheter 73,3 %, TV 4:s lokala nyheter 70,5 %, SVT:s text-TV
57,4 % och TV 4:s text-TV 44,4 %. Man kan således konstatera att
nyhetsförmedlingen i public service-kanalerna åtnjuter ett stort förtroende
som nyhetsförmedlare.
Vänsterpartiet anser dock att den starka Stockholmsdominansen måste
brytas, SVT:s Rapport och Aktuellt samt TV 4 Nyheter är baserade i
Stockholm. Vi tror att det stundom behövs ett perspektivbyte och en
fördjupning och breddning av nyhetsförmedlingen på riksnivå.
Stockholmsdominansen i framför allt de rikstäckande TV-kanalerna bör
därför brytas. Resurser för nyhetsförmedling bör flyttas till andra regioner.
Frågan om att flytta ut någon av de centrala nyhetskanalerna utanför
Stockholmsregionen bör ingå i förhandlingarna inför nästa avtalsperiod.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
1.6 Samverkan med kulturinstitutioner
Syftet med utomståendes medverkan i radio- och TV-program är att öka
bredden i programutbudet. Samtidigt som man på det viset skapar ett
rikare utbud för publiken, skapar man arbetstillfällen för externa
producenter, kulturarbetare och produktionsbolag.
Det är därför av yttersta vikt att både SR och SVT ges reella
förutsättningar att engagera utomstående i programarbetet.
1.7 Samverkan med andra länders public service-företag
Det ligger i kulturpolitikens ansvar att nordiska länders public service-
TV utvecklar sitt samarbete. I 12 § i public service-avtalet står det att
"program om och från de nordiska grannländerna skall sändas i syfte att
stärka den nordiska kulturgemenskapen".
Programbolagen har utvecklat en form av programsamarbete - Nordvision.
Utbudet syftar bl.a. till att ge de svenska tittarna ett brett urval av program
som förmedlar en inblick i de nordiska ländernas samhälle, kultur och
vardagsliv. Detta görs genom utbyte, inköp, samproduktion m.m.
Vänsterpartiet menar att målet måste vara att vi som bor i Sverige skall få
möjlighet att se all nordisk TV i sin helhet. Detta krav har åtskilliga gånger
ställts från parlamentariker i nordiskt sammanhang men har inte kunnat
tillmötesgås på grund av de upphovsrättsliga kostnader som sådana
sändningar för med sig.
Upphovsrätten är en stor inkomstkälla för kulturarbetare. Därför måste
lagstiftningen utformas så att den stimulerar sändning av olika program och
inte som i dag då den ställer upp hinder för sändning. Med anledning av detta
yrkar Vänsterpartiet att regeringen verkar för att de upphovsrättsliga frågorna
snarast får en lösning i syfte att de boende i Sverige skall kunna se hela det
nordiska TV-utbudet. Vilket ges regeringen till känna.
2 Kvalitetsutvecklingsanslag till Sveriges Radio
Det är bra och behövligt att SVT fått 75 miljoner kronor för
kvalitetsutveckling. Regeringen har dessutom tilldelat SR 10 miljoner
kronor för samma ändamål och det med särskild hänvisning till
ekonomisk kris på Radioteatern. Efter vad som framgått på senare tid
riskerar vi emellertid nu att nyhetsprogram och analyserande
samhällsprogram i P 1 hotas till förmån för billigare program som inte
grundar sig på någon research och där följaktligen de starkaste aktörerna
i samhället, de som har råd med de bästa lobbyisterna, har störst
möjligheter att nå ut. Om Radioteatern dessutom, trots det stora
tillskottet, blir tvungen att dra ner och till största delen sända repriser, så
är också detta ett hot mot SR:s möjligheter att leva upp till public
service-uppdraget. Radioteatern ger en unik möjlighet för alla i Sverige
att uppleva ny dramatik och stora klassiker. Radio har en unik förmåga
att bidra till medvetenhet och fantasi. Den kan bevara och utveckla det
svenska språket, vilket är av stor betydelse i dag när medieutbudet i stor
utsträckning präglas av bilder.
Även andra kanaler än P 1 måste givetvis värnas. Som ovan anförts är det
av stor vikt att SR ges förutsättningar att engagera utomstående i
programarbetet. SR har bl.a. ett uppdrag att spela nutida svensk musik, men
på grund av medelstilldelningen de senaste åren, har man haft svårt att leva
upp till det kravet. När Sveriges Radio inte har råd att spela nyskriven svensk
musik p.g.a. STIM-avgifterna, då är public service-idén hotad. Inför
fördelningen av kommande års anslag måste SR:s verksamhet säkras så att
allmänhetens radio i fortsättningen kan leva upp till de krav vi har rätt att
ställa. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
2.1 Den digitala sändningstekniken
Den nya digitala sändningstekniken för TV och radio kan vidga
yttrandefriheten och fördjupa demokratin. För att alla hushåll i lugn takt
skall kunna byta ut sin utrustning, bör det gamla analoga systemet drivas
parallellt med det nya digitala under en längre period, minst tio år. Vilket
ges regeringen till känna.
Vänsterpartiet är positivt inställt till den digitala tekniken. Vi tror att
tekniken, rätt använd, kan öka demokratin, yttrandefriheten och
tillgängligheten för människor som i dag inte kan tillgodogöra sig kunskap
och information, t.ex. vissa språkgrupper, syn- eller hörselhandikappade. Vi
vill ha digitala sändningar både på radio- och TV-området. Vi ser det också
som en fördel att de markbaserade TV-sändarnäten, om de vinner
genomslag, blir en direkt konkurrent till kabeltvnätet. Enligt SR är den
fördelningsnyckel som regeringen räknat på när det gäller
digitalomställningen felaktig. SR:s kostnader är inte lägre än SVT:s - men de
får endast 35 % av det gemensamma anslaget, trots att kostnaden för de två
bolagens utbyggnad av digitala sändare är lika hög. Vänsterpartiet anser att
fördelningsnyckeln bör ses över och SR ges lika goda förutsättningar som
SVT att bygga ut sändarnätet för digital teknik. Vilket ges regeringen till
känna.
3 Public service i det nya medielandskapet
Televisionens genomslagskraft behöver än mer beaktas. En ny inriktning
för det internationella TV-samarbetet måste sökas där det tydligt framgår
att television och samarbete om TV-program och TV-kanaler handlar om
kulturellt samarbete. EU:s TV-direktiv får inte resultera i att vi i Sverige
gör avkall på vår tradition att värna om mediernas samhällsroll. Vi lever i
en globaliserad värld där informationsströmmar och mediebudskap
överskrider alla gränser och där kommersiella krafter styr det snabbt
växande utbudet av information och underhållning. Nya medieformer
och nya medievanor uppstår hela tiden på en transnationell
mediemarknad, som i många avseenden ser ut att vara omöjlig att styra
för det demokratiska systemet. Den explosiva utvecklingen erbjuder nya
möjligheter men också nya stora problem.
I dag ökar mediernas betydelse för de enskilda människornas information,
självbild och kommunikation. Medierna hjälper oss att förklara vår omvärld
och vilka vi är, men de spelar också en avgörande roll för utformningen av
samhället - ända ut på den mest lokala nivån. Det är därför viktigt att
sändningslandet kan stoppa ett TV-företags eller en TV-kanals
vidaredistribution av sändningar i svenska nät till den svenska publiken, om
dessa strider mot den svenska lagstiftningen. På så vis kan konsekvenserna
av en utbredd kommersiell TV-utveckling mötas offensivt. Det är inte själva
TV-programmen som skall ändras i första hand. Det är heller inte publiken
som skall tvingas veta att stänga av när det kommer ingående
våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär eller pornografiska bilder som
i enlighet med EU-direktiv förses med varning i form av bild- eller
ljudsignal. Det är spelreglerna på marknaden för olika TV-företag som måste
ändras. Forskningen vad gäller barns TV-vanor bör intensifieras. Det är
viktigt att mediets genomslagskraft noga kartläggs för att vi skall få veta om
och hur vi påverkas av programinslag med olika innehåll. Detta måste
genomföras för att vi skall få en grund för vidare åtgärder i förebyggande
syfte, såsom exempelvis ny lagstiftning. För att motverka de kommersiella
krafterna på mediemarknaden bör därför Allmänhetens Radio, UR och SVT
stärkas.
3.1 Klass- och könsklyftor
Kvinnors och mäns medievanor har i Sverige länge uppvisat en stabil
bild. Nu ser vi emellertid tydliga tendenser till nya sådana vanor.
Informationsklyftan ökar. Segregeringen innebär att de som redan har en
god omvärldsorientering skaffar sig ytterligare övertag i förhållande till
andra grupper. Maktkoncentrationen i medierna och i det övriga
ekonomiska livet undergräver delar av den politiska demokratin och
försämrar de reella möjligheterna till att fritt framföra åsikter för breda
folkgrupper. De underprivilegierades möjligheter att delta i det offentliga
samtalet minskar i samma takt som maktkoncentrationen tilltar inom
företagen och det alltmer internationaliserade arbetslivet. Försämrad
arbetsrätt och utvecklingen mot tvåtredjedelssamhället innebär också
sämre förutsättningar för större grupper att använda sig av sin
yttrandefrihet. Denna grundläggande medborgerliga rättighet tenderar
därmed till att alltmer bli en rättighet för professionella yrkesutövare
inom ord-, bild- och ljudområdet.
Genom den medie- och informationstekniska utvecklingen permanentas
klassamhället. Samtidigt kan vi skönja nya klassklyftor där skiktningen går
mellan dem som förmår hantera det nya informationssamhället och de som
drunknar i det gigantiska utbudet. Några kommer att utveckla förmågan att
sortera och välja bort. De kommer aktivt att söka väsentlig information,
utländska TV-kanalers program och koppla upp sig till databaser och
specialnätverk. Andra kommer att sköljas med av den breda flodvågen av
lättillgängliga, utslätade och sinsemellan likartade program. Det nya
informationssamhället riskerar också att skiktas efter generationstillhörighet.
Äldre människor kommer i allmänhet inte att skaffa sig datorer. Ytterligare
en segregerande faktor är könstillhörigheten. Dagens teknik är fortfarande
manligt inriktad. Inom ramen för handlingsprogram för svenska språket bör
även dessa frågor uppmärksammas, vilket ges regeringen till känna.
4 Lokala radio- och TV-sändningar inom public
service
4.1 TV
Vänsterpartiet vill inte ge upp ambitionen att utveckla den icke-
kommersiella lokal-TV:n. Vi anser att de resonemang som en gång
fördes om den lokala televisionen som ett viktigt komplement till de
utländska satellitkanalerna fortfarande gäller. I en tid av ökat utbyte av
program mellan olika nationer och kulturkretsar behövs lokal-TV för att
stärka den lokala kulturella identiteten. Lokal-TV skall produceras lokalt
och möjligheterna finns fortfarande att den kan bli en allemanstelevision
öppen för breda medborgargrupper - ungdomar, föreningsmänniskor,
kulturgrupper etc. Det ligger ett värde i att människor lär sig hantera
medierna aktivt och skaffar sig erfarenhet av TV-produktion.
Studieförbunden och skolorna är naturliga samarbetspartner för lokal-
TV. Den lokala förankringen, öppenheten som ger alla chansen att delta
samt viljan att verka för största möjliga yttrandefrihet och
informationsfrihet bör behållas som princip för tillstånd. Reklam bör inte
få förekomma, däremot sponsring inom givna ramar. Kraven på ansvarig
utgivare och referensbandning av sändningarna är också viktiga
bestämmelser. Vänsterpartiet anser att UR bör få utökat digitalt
frekvensutrymme för att bygga upp allemans-tv-sändningar. Vi anser
också att det bör utredas om ett särskilt kvalitetsstöd kan utgå för att
garantera verksamheten. Detta ges regeringen till känna.
4.2 Radio
Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att finna en ny form för lokala
radiosändningar vilken tillgodoser föreningslivets behov men även
allmänhetens tillgång till radiomediet. Föreningarna skall ha en bred bas
av intressenter som representerar olika meningsriktningar på orten. De
skall vara öppna sammanslutningar som kan förväntas verka för
yttrandefrihet och informationsfrihet. I varje kommun bör det finnas en
lokalradio. Reklam bör inte få förekomma i sändningarna. Lokala
radiosändningar utgör enligt vår syn en del av kulturlivet. Vänsterpartiet
föreslår att SR får utökat frekvensutrymme i digitalradion för att bygga
upp en lokal allemansradio. Vidare bör utredas om ett särskilt kulturstöd
kan utgå för att bygga upp verksamheten och utveckla den på fler håll i
landet, vilket ges regeringen till känna.
5 Hemställan
5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att frekvensutrymmet i SVT och SR bör utökas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en folkbildningskanal bör inrymmas i såväl
SVT som SR,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införandet av en sportkanal bör övervägas
inom såväl SVT som SR,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
frågan om utflyttning av någon av de centrala nyhetskanalerna utanför
Stockholmsregionen bör ingå i förhandlingarna inför nästa
avtalsperiod,
5. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
hur de upphovsrättsliga frågorna snarast kan få en lösning i syfte att de
boende i Sverige skall kunna se hela det nordiska TV-utbudet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den inför fördelningen av anslagen inför
kommande verksamhetsperiod bör tillse att SR ges möjlighet att säkra
kvaliteten i sin programverksamhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det analoga systemet under minst tio år bör
drivas vidare parallellt med det nya digitala,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den tillämpade fördelningsnyckeln och att SR
bör ges lika goda förutsättningar som SVT att bygga ut sändarnätet för
digital teknik,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om köns- och klasstillhörighet som segregerande
faktorer i medieutbudet och att dessa bör beaktas inom ramen för
handlingsprogram för svenska språket,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda frågan om särskilt kvalitetsstöd till UR
för att bygga upp och garantera sändningar av allemans-TV,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda frågan om ett särskilt kulturstöd till SR
för att bygga upp och utveckla lokala radiosändningar.