Som ett pärlband i havsbandet ligger Pater Nosterskären och som en
pärla vackrare än de andra glittrar fyren Pater Noster på den lilla ön
Hamneskär. Namnet sägs skären fått från likheten med pärlorna i ett
radband, även om många äldre sjömän från västkusten har ännu direktare
associationer till bönen Fader vår.
Den vackraste av Heidenstamfyrarna
Då fyren tändes på senhösten 1868 var det för att rädda människoliv. Den
gamla Heidenstamfyren gjorde att seglare kunde undvika att komma in
bland skären där deras skepp riskerade att förlisa. Idag har all yrkestrafik
och många fritidsseglare DGPS och andra system för att bestämma sin
position och fyren ersattes på 70-talet av fyren Hätteberget.
Men Pater Noster är idag inte en uttjänt fyr utan en klart lysande symbol
för skärgårdens kultur- och miljöarv. Den lyser som en symbol för industri-
samhällets intåg med krav på säkra och goda kommunikationer när Sverige
industrialiserades.
1977 var det dags att ersätta fyren Pater Noster med Hätteberget, så
lyckades man talande nog först inte släcka ner Pater Noster. Flera gånger
sedan dess har Pater Noster varit hotad men har lyckats överleva. Frivilliga
krafter, Tjörns kommun, länsstyrelsen, Bohuslandstinget och många fler har
tidigare kommit till fyrens räddning.
Ett nationellt kultur- och miljöarv
Både fyrplatsen på Hamneskär och hela Pater Noster-arkipilagen är ett
nationellt kultur- och miljöarv, som måste sparas för framtiden. Det bör
vara ett riksintresse att denna unika miljö, som är en del av Sveriges
tidiga industrihistoria, måste bevaras och skyddas för framtiden genom
att hos Riksantikvarieämbetet anhålla om kulturmärkning.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kulturmärkning av fyren Pater Noster.