En bön för Pater Noster
Som ett pärlband i havsbandet ligger Pater Nosterskären och som en pärla vackrare än de andra glittrar fyren Pater Noster på den lilla ön Hamneskär. Namnet sägs skären fått från likheten med pärlorna i ett radband, även om många äldre sjömän från västkusten har ännu direktare associationer till bönen Fader vår.
Den vackraste av Heidenstamfyrarna
Då fyren tändes på senhösten 1868 var det för att rädda människoliv. Den gamla Heidenstamfyren gjorde att seglare kunde undvika att komma in bland skären där deras skepp riskerade att förlisa. Idag har all yrkestrafik och många fritidsseglare DGPS och andra system för att bestämma sin position och fyren ersattes på 70-talet av fyren Hätteberget.
Men Pater Noster är idag inte en uttjänt fyr utan en klart lysande symbol för skärgårdens kultur- och miljöarv. Den lyser som en symbol för industri- samhällets intåg med krav på säkra och goda kommunikationer när Sverige industrialiserades.
1977 var det dags att ersätta fyren Pater Noster med Hätteberget, så lyckades man talande nog först inte släcka ner Pater Noster. Flera gånger sedan dess har Pater Noster varit hotad men har lyckats överleva. Frivilliga krafter, Tjörns kommun, länsstyrelsen, Bohuslandstinget och många fler har tidigare kommit till fyrens räddning.
Ett nationellt kultur- och miljöarv
Både fyrplatsen på Hamneskär och hela Pater Noster-arkipilagen är ett nationellt kultur- och miljöarv, som måste sparas för framtiden. Det bör vara ett riksintresse att denna unika miljö, som är en del av Sveriges tidiga industrihistoria, måste bevaras och skyddas för framtiden genom att hos Riksantikvarieämbetet anhålla om kulturmärkning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturmärkning av fyren Pater Noster.
Stockholm den 4 oktober 1999
Rosita Runegrund (kd)
Fanny Rizell (kd)