Inför årets budgetproposition hade man vissa förväntningar på att staten
vid fördelningen av statsbidragen till de regionala kulturinstitutionerna
skulle ta hänsyn till Symfonikernas roll som Sveriges nationalorkester.
Såväl kulturministern som andra företrädare för den statliga
kulturpolitiken har på senare tid uttryckt stor tillfredsställelse med det
sätt på vilket Göteborgs Symfoniska Orkester (GSO) uppfyllt sin nya
roll.
Vid utnämningen 1997 sades att beslutet inte medförde några omedelbara
ekonomiska konsekvenser utan att bidragstilldelningen till orkestern fick
prövas på sedvanligt sätt inom ramen för det årliga budgetarbetet. Man hade
hoppats att tiden nu skulle vara mogen för ett positivt beslut. Så blev
emellertid inte fallet.
I årets budgetproposition har staten tydligare än som skett hittills markerat
att statens primära ansvar omfattar de statliga institutionerna och att de
kommunala/regionala huvudmännen får ta ansvar för sina institutioner.
Denna delvis nya inriktning tar sig mycket tydligt uttryck i att de statliga
nationalinstitutionerna inom opera och teater - Kungliga Teatern respektive
Dramaten - fått betydande nivåökningar respektive engångsanvisningar om
sammantaget cirka 11 miljoner kronor för år 2000.
För Symfonikernas del kvarstår emellertid problemet olöst. Bidragen till
dem och till andra regionala institutioner höjs med 1,12 procent. Samtidigt
kommer beskedet att den nye huvudmannen, Västra Götalandsregionen,
avser att räkna upp bidraget för år 2000 med cirka 1,7 procent. Kostnads-
ökningarna slår dock olyckligtvis lika hårt mot GSO som mot rikare kollegor
i Stockholm. Detta blir desto allvarligare som GSO upplevt flera år av
underkompensation som nu ackumulerats i sådan grad att väsentliga
inskränkningar i den konstnärliga verksamheten måste ske om ett betydande
underskott i driften skall kunna undvikas.
En ambitionssänkning inom den konstnärliga verksamheten framstår som
särskilt olycklig och omotiverad i den situation som råder i dag - de
internationella framgångarna avlöser varandra och orkesterns position som
Sveriges ledande musikinstitution blir alltmer etablerad. Som exempel kan
nämnas att orkestern för en månad sedan för första gången gästade världens
främsta orkesterfestival - festspelen i Luzern i Schweiz - med ett mycket
krävande program. Reaktionerna från publik, press och festivalledning var
överväldigande.
I Göteborgs konserthus är det allmänt omvittnat att programmen är
omväxlande och genomgående håller mycket hög kvalitet. GSO är den
orkester som under senare år gjort i särklass flest tonsättarbeställningar som
givit dagens tonsättare arbetsmöjligheter och publiken möjlighet att möta vår
tids tonkonst. Inte heller i detta avseende kommer man att kunna leva upp till
de senaste årens ambitioner om inte de ekonomiska förutsättningarna
stabiliseras.
Driftskostnaderna för GSO är naturligtvis fullt jämförbara med dem som
gäller för Stockholmsinstitutionerna. Detta innebär att om GSO inte under de
närmaste åren får en ramökning i storleksordningen fem miljoner kronor -
exempelvis fördelat så att hälften läggs ut 2000 och andra hälften 2001 -
kommer man att tvingas till smärtsamma inskränkningar. Det är olyckligt i
sig men kan också tänkas bli starten på en negativ spiraleffekt. Detta beror på
att musiklivet i allmänhet och musikerna i Göteborgs konserthus i synnerhet
kan förväntas dra slutsatsen att det inte är i konserthuset i Göteborg som den
mest dynamiska utvecklingen kommer att ske under de närmaste åren.
Risken för att detta skall bli resultatet ökar naturligtvis betydligt om det
uppfattas så att det är hos Stockholmsinstitutionerna satsningarna sker under
det att det i Göteborg stundar besparingar och inskränkningar. I så fall skulle
det innebära att den unika utveckling som Symfonikerna genomgått under
det senaste årtiondet bryts. Detta är så mycket mer olyckligt som denna
utveckling har betecknats som en av de mest anmärkningsvärda kvalitets-
höjningarna bland europeiska orkestrar sedan andra världskriget.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslaget till Sveriges nationalorkester - Göte-
borgs Symfoniska Orkester.