Kulturpolitiken måste ses från ett helhetsperspektiv - en verklighet som
garanterar alla människor tillgänglighet och delaktighet i kulturlivet. Att
kommunicera med omgivningen, att förstå och bli förstådd är grunden
för en människas utveckling. Att alla som bor i landet ska ha del i
kulturlivet är därför något som statens kulturpolitik måste ta ett ansvar
för. Att människor, såväl män som kvinnor, barn som vuxna, kan vara
aktiva och engagerade är en nödvändighet för ett levande lokalt kulturliv.
De kulturpolitiska målen lägger grunden för allas delaktighet:
- värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att
använda den
- verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget skapande
- främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och
därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar
- ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och
obunden kraft i samhället
- bevara och bruka kulturarvet
- främja bildningssträvanden
- främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom
landet
2 Funktionshindrade
2.1 Lokaler
Kultur för alla innebär att publika lokaler är funktionsdugliga för alla. Att
telefonservice, TV-program, tidningar, kulturutbud, IT och
samhällsinformation är tillgänglig för alla, även personer med
funktionshinder.
2.2 Resor
Rätten till stöd och service (LSS) måste garanteras. Vi vill bygga ut
färdtjänsten och anpassa kollektivtrafiken till de funktionshindrades
förutsättningar. Om man inte kan ta sig till t.ex. teatern spelar det ingen
roll hur anpassad lokalen är. Bilstödet behöver förändras för att mer
anpassas till den sökandes behov. Det är orimligt att alla skall få samma
summa pengar även om vissa har behov av större bil. Är man exempelvis
elrullstolsburen måste givetvis bilens storlek anpassas till att rullstolen
får plats. Staten måste komma med lösningar för hur personer med
funktionshinder skall få jämlika villkor att delta i samhällets kulturliv.
Vänsterpartiet tar i en särskild motion om handikappolitiken upp
frågorna om färdtjänst och bilstöd.
2.3 Den nya tekniken
Den nya digitala tekniken kan användas för att ge alla som bor i landet
tillgång till information och kulturella upplevelser. Att trots
funktionshinder kunna ta emot och bearbeta information som förmedlas
via ett tillgängligt medium är av grundläggande betydelse för individen,
och ur ett samhällsperspektiv är det en demokratifråga. Därför måste det
satsas på att alla människor får tillgång till information av olika slag. Det
kan gälla kassettböcker, kulturtidsskrifter och tidningar, eller digitalt
sända tjänster i det digitala mark-TV-nätet som t.ex. TV-textremsa, eller
textremsan uppläst i en hörsnäcka eller visuell tolkning eller översättning
till annat språk. Detta bör ges regeringen till känna.
3 Det mångkulturella Sverige
Utanförskap är ett av dagens största problem. Om vi ska uppnå s.k.
integration innebär det ett givande och tagande mellan människor, och
ska vi nå dit måste det finnas möjligheter till delaktighet och
kommunikation.
Bland konstarterna finns mycket som kan nyttjas eller njutas även av den
som inte har tillgång till det skrivna eller talade svenska språket. De är
därmed ett medel för kommunikation mellan människor med olika kulturell
bakgrund. Bilden, musiken och dansen är kulturyttringar som kan närma
människor till varandra.
Det svenska musiklivet har länge varit bra på att ta till sig former och
uttryck från andra musikkulturer. Teater- och bildkonstområdet ligger lite
efter och museerna har bara just börjat samla på, beskriva och gestalta det
nya mångkulturella Sverige. Vänsterpartiet menar att det även är viktigt att
den invandrade kulturen visas på gallerier, teatrar, biografer och museer i
större utsträckning än vad som är fallet i dag och att det får genomslag på
alla kulturens områden att Sverige i dag inte bara är blågult utan också ett
mångkulturellt land. Detta ges regeringen till känna.
4 Amatörkulturen
De icke professionella kulturutövarna har blivit en allt viktigare del av
det offentliga kulturlivet. Det har alltid funnits människor som
upprätthållit det kulturhistoriska arvet, spelat folkmusik och annan
musik, sjungit i körer, spelat teater o.s.v. På senare år har denna
amatörkultur fått en ny styrka och kraft och blivit allt mer synlig i
samhället. Detta har givit oss en klarare insikt om en annan kultur än den
vi brukat uppleva på teatrar och i konsertlokaler, en kultur som ligger
närmare folks vardag och som det är lätt att känna igen sig i och göra sig
själv aktivt delaktig av. Den kulturen är viktig såväl för vår självbild och
vår självkänsla som för omvärldens syn på Sverige. Och den är med sin
bredd en oerhört viktig förutsättning för nyrekryteringen till de
professionellt utövade konstarterna. Även samarbetet mellan
professionella och icke professionella kulturutövare är berikande för
kulturen och för hela samhället och något som måste ha stöd i
kulturpolitiken.
Stora delar av den ovan beskrivna folkkulturrörelsen är beroende av
samhällets stöd, men de summor det handlar om är oerhört små i förhållande
till den betydelse de har för kulturliv, folkhälsa, demokrati. Ändå har stödet
till de centrala amatörorganisationerna, vilket tillkom för 25 år sedan,
minskat.
De centrala amatörorganisationerna ger service och stöd till sina
medlemmar, skapar fortbildning, utvecklar studiematerial, fungerar som
remissinstans, levererar statistikunderlag, samarbetar med professionella
kulturutövare, håller i folkbildning på skolor och kulturskolor, upprätthåller
och utvecklar kontakter internationellt samt är pådrivare i kulturdebatten.
Den djupa kompetens som amatörorganisationerna samlat på sig fyller en
viktig funktion genom att ta tillvara kunskap och kompetens och sprida den
vidare, till medlemmar, skolor och bildningsorganisationer.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör ge Kulturrådet i uppdrag att
undersöka möjligheten att inom ramarna för budgeten för år 2000, alternativt
inför nästkommande verksamhetsår, åter stärka stödet till de centrala
amatörorganisationerna. Detta ges regeringen till känna. I en särskild motion
om ideella föreningars ekonomi tar Vänsterpartiet upp kravet på likställighet
skattemässigt mellan idrottsföreningar och ideella föreningar som arbetar
med exempelvis amatörkultur.
5 Att spegla de homosexuellas verklighet
De homosexuellas verklighet måste bli ett naturligt inslag i
kulturverksamheterna. Kulturens roll måste vara att spegla människors
vardag i olika tider och ur olika perspektiv. Vänsterpartiet finner det
anmärkningsvärt att det är så ovanligt med positiva skildringar av homo-
och bisexuell kärlek i böcker, teater, film, musik eller i bildkonsten. Inom
homosexuellas egna kulturaktiviteter finns också svårigheter att nå ut till
en bredare publik, bland annat beroende på att de traditionella vägarna
via etablerade eller fria grupper inte är öppna. Vänsterpartiet tar i en
särskild motion upp det angelägna i att de institutioner i samhället som
stödjer kulturaktiviteter även prioriterar kulturaktiviteter som skildrar
homo-/bisexuellas och transpersoners situation.
6 Klass och kön
Kulturen får inte bara vara tillgänglig för de människor som har det bra
ekonomiskt. Ofta hör vi att den verkliga kulturkonsumenten i dagens
kulturliv är den väletablerade medelålders kvinnan. Utan att för den skull
vilja ändra på dessa kvinnors kulturvanor vill vi bryta den dominansen
och göra konsten och kulturen mer tillgänglig för grupper som samhällets
kultursatsningar i dag inte når ut till. För att uppnå detta måste man vidta
en rad åtgärder, varav vi berört ett antal ovan.
6.1 Att nå ut via skolan
Skolan är den enda institution i samhället som faktiskt når ut till alla,
oavsett bakgrund. Särskilda insatser måste göras för flickor och pojkar i
skola och förskola. Detta tjänar dessutom flera syften. Elever som t.ex.
får spela musik och dansa får samtidigt lättare att lära även inom helt
andra, teoretiska områden. Museibesök o.s.v. tjänar till att levandegöra
inlärningen. Det gäller också att etablera goda kulturvanor för unga att ta
med sig in i vuxenlivet. En åtgärd vore att alla flickor och pojkar, men
även vuxna studerande, skulle få gratis tillträde till museer. Vi föreslår att
regeringen utreder förutsättningarna för detta.
6.2 Kulturpolitiken ska främja jämställdheten
Vi saknar i dag i stor utsträckning kunskap om huruvida samhällets
kultursatsningar främjar jämställdhet, d.v.s. hur stor andel av
satsningarna som når kvinnor respektive män. Detta anser Vänsterpartiet
att regeringen bör utreda. Vänsterpartiet föreslår dessutom att det införs
ett åttonde kulturpolitiskt mål för att säkra könsperspektivet i statens
kulturpolitik. Regeringen bör återkomma med förslag.
7 Hemställan
7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om funktionshindrades rätt till delaktighet i
kulturlivet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det mångkulturella Sverige,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge Kulturrådet i uppdrag att inför
nästkommande verksamhetsår pröva möjligheten att stärka stödet till
de centrala amatörorganisationerna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda möjligheten att införa kostnadsfritt
inträde på museer för förskolebarn, skolelever och andra studerande,
5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om i vilken
utsträckning samhällets kultursatsningar i dag främjar jämställdhet,
dvs. hur stor andel av satsningarna som når kvinnor respektive män,
6. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
ett åttonde kulturpolitiskt mål för att säkra könsperspektivet i statens
kulturpolitik.