Bilden av kvinnan i media är många gånger stereotyp; kvinnan som
underordnad, som vilsen, kvinnan som madonnan, oskyldig, passiv eller
kvinnan som sexobjekt, oren och normbrytande. Veckotidningar som
konsumeras av många tonårsflickor följer ett mönster med budskapet: du
duger inte som du är, du måste göras om, t.ex. med hjälp av smink och
dieter för att uppnå idealet av en trådsmal modell. Antalet
plastikoperationer ökar hela tiden. Bilden av mannen är också den många
gånger stereotyp; mannen som ledare, beslutsfattare, mannen som
macho, potent och stark - alla kvinnors dröm eller mjukisen med
velourbyxor som är känslig men ingen sexatlet. Ungdomar matas
dagligen med dessa svart-vita budskap vilket säger sig självt skapar
svårigheter att bilda sig en uppfattning om vad det innebär att vara
kvinna och att vara man - att bli vuxen.
Veckorevyn närmar sig Lektyr
Det finns forskning som visar på att tidningen Veckorevyn alltmer
närmar sig tidningen Lektyrs bilder och budskap. Med den sortens
utveckling måste vi fråga oss vilken betydelse detta får för unga kvinnors
uppfattning av sig själva. Unga kvinnor matas med budskapet om att vara
kvinna är att alltid vara tillgänglig, sexuellt tillgänglig. Nu kommer också
rapporter om att mannen objektiviseras på samma sätt i de nya
herrmagasinen. Att vara man är att vara stark, viril och muskulös. Vår
identitet sammankopplas alltmer med vår sexualitet och sexuella förmåga
Alla ska ständigt vara sexuellt redo och tillgängliga. Miljöpartiet vill att
en utredning görs om hur media påverkar ungdomars bild av könsroller,
kvinnligt som manligt. Detta bör ges regeringen till känna.
Inte bara genom tidningarna matas ungdomar utan även med visuella
budskap, till exempel reklam, som visas både på bio och på TV. Vi vill bryta
denna könsrollskonserverande trend genom att stödja projekt inom media,
veckotidningar, radio och television som syftar till att sprida kunskap och
debatt kring unga kvinnor och män, om att det finns många varianter på att
vara kvinna och man och alla är tillåtna - detta för att ge ungdomarna styrka
och självförtroende att våga vara sig själva, att våga säga nej till att vara en
kopia när man kan vara original.
Platform for Action
Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing i september 1995 antogs ett
handlingsprogram, Platform for Action. En av punkterna som antogs tog
upp kvinnor och media. Där betonades medias och de globala
kommunikationssystemens genomslag vad gäller opinionsbildning och
möjligheter att belysa kvinnors villkor. De stereotypa beskrivningarna av
kvinnor och män i media uppmärksammades särskilt, liksom behovet av
att spegla kvinnors och mäns olika roller i samhället.
Vikten av fler kvinnor i beslutsfattande positioner inom media betonades
också. Slutsatsen som världens länder enades kring under detta medieavsnitt
blev att, med hänvisning till pressfriheten, uppmuntra media att vidta
självsanerande åtgärder. Vi vill nu att regeringen återkommer till riksdagen
med besked om hur den arbetat med de självsanerande åtgärderna. Detta bör
ges regeringen till känna.
I EU har kommissionen tagit fram en grönbok som kallas Leva och arbeta
i informationssamhället: Människan i centrum. Här kan noteras att Sverige är
ett av de länder som kommit längst när det gäller att avreglera telemarknaden
och att Sverige tillhör den grupp av länder som mer aktivt deltar i EU:s
arbete med informationssamhället. Vi vill nu att regeringen begär att
återkomma med besked om hur bilden av kvinnan i informationssamhället
belyses i EU:s grönbok om Människan i centrum. Detta bör ges regeringen
till känna.
Könsförnedrande reklam
Reklamens roll för att befästa gamla förlegade könsrollen kan inte nog
uppmärksammas. Regeringen borde agera kraftfullt i EU så att
gemensamt förbud mot diskriminerande reklam kan erhållas.
Könsdiskriminerande reklam är ett stort samhällsproblem. Lagstiftning
måste nu bli verklighet även här i landet. Detta bör ges regeringen till
känna. Norge har redan infört lagstiftning, liksom Island. Åtgärder
diskuteras även i andra länder. Den könsdiskriminerande reklamen
motverkar arbetet för ökad jämställdhet som riksdagen beslutat om. I
mediesammanhang spelar bilden en stor roll. Att konsekvent matas med
en bild som framställer kvinnor och män som objekt påverkar självklart.
Kränkande sexuella anspelningar används ofta i reklamen för att sälja.
Mänsklig värdighet
I FN:s konvention om avskaffande av allt slags diskriminering av
kvinnor, 1977, uttalas att diskriminering av kvinnor är oförenlig med
kravet på mänsklig värdighet. Det sägs också att alla lämpliga åtgärder
skall vidtagas för att avskaffa existerande lagar, seder och bruk som
diskriminerar kvinnor. Det är inte förenligt med dagens syn på
jämställdhet att kvinnor eller män i marknadsföring beskrivs på ett sätt
som strider mot kravet på mänsklig värdighet.
Självsanering i media
När vi idag talar om media är det svårt att precisera vad vi egentligen
menar. Tidningar kan läsas via Internet, och digital teknik öppnar nya
dörrar för rörliga bilder att förmedlas. Vi undrar nu på vilket sätt
regeringen uppmuntrar till självsanering i alla dessa mediesammanhang
vad avser just bilden av kvinnan men också av mannen.
Det har gått nästan exakt fyra år sedan handlingsplanen, Platform for
Action, antogs. Vilka positiva förändringar har uppnåtts under denna
tidsperiod? Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur
medierna påverkar ungdomars bild av könsroller, kvinnligt som
manligt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regeringens arbete med att uppmuntra medierna
till självsanerande åtgärder vad avser bilden av kvinnan och mannen i
medierna,2
3. att riksdagen hos regeringen begär besked om hur bilden av
kvinnan i informationssamhället belyses i EU:s grönbok Leva och
arbeta i informationssamhället: Människan i centrum, 2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbud mot könsdiskriminerande reklam, 1
5. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av vad som
uppnåtts av det som angivits i handlingsprogrammet. 2
Stockholm den 4 oktober 1999
Ewa Larsson (mp)
Barbro Feltzing (mp)
Kia Andreasson (mp)
1 Yrkande 4 hänvisat till LU.
2 Yrkandena 2, 3 och 5 hänvisade till UU.