Bilden av kvinnan i media är många gånger stereotyp; kvinnan som underordnad, som vilsen, kvinnan som madonnan, oskyldig, passiv eller kvinnan som sexobjekt, oren och normbrytande. Veckotidningar som konsumeras av många tonårsflickor följer ett mönster med budskapet: du duger inte som du är, du måste göras om, t.ex. med hjälp av smink och dieter för att uppnå idealet av en trådsmal modell. Antalet plastikoperationer ökar hela tiden. Bilden av mannen är också den många gånger stereotyp; mannen som ledare, beslutsfattare, mannen som macho, potent och stark - alla kvinnors dröm eller mjukisen med velourbyxor som är känslig men ingen sexatlet. Ungdomar matas dagligen med dessa svart-vita budskap vilket säger sig självt skapar svårigheter att bilda sig en uppfattning om vad det innebär att vara kvinna och att vara man - att bli vuxen.
Veckorevyn närmar sig Lektyr
Det finns forskning som visar på att tidningen Veckorevyn alltmer närmar sig tidningen Lektyrs bilder och budskap. Med den sortens utveckling måste vi fråga oss vilken betydelse detta får för unga kvinnors uppfattning av sig själva. Unga kvinnor matas med budskapet om att vara kvinna är att alltid vara tillgänglig, sexuellt tillgänglig. Nu kommer också rapporter om att mannen objektiviseras på samma sätt i de nya herrmagasinen. Att vara man är att vara stark, viril och muskulös. Vår identitet sammankopplas alltmer med vår sexualitet och sexuella förmåga Alla ska ständigt vara sexuellt redo och tillgängliga. Miljöpartiet vill att en utredning görs om hur media påverkar ungdomars bild av könsroller, kvinnligt som manligt. Detta bör ges regeringen till känna.
Inte bara genom tidningarna matas ungdomar utan även med visuella budskap, till exempel reklam, som visas både på bio och på TV. Vi vill bryta denna könsrollskonserverande trend genom att stödja projekt inom media, veckotidningar, radio och television som syftar till att sprida kunskap och debatt kring unga kvinnor och män, om att det finns många varianter på att vara kvinna och man och alla är tillåtna - detta för att ge ungdomarna styrka och självförtroende att våga vara sig själva, att våga säga nej till att vara en kopia när man kan vara original.
Platform for Action
Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing i september 1995 antogs ett handlingsprogram, Platform for Action. En av punkterna som antogs tog upp kvinnor och media. Där betonades medias och de globala kommunikationssystemens genomslag vad gäller opinionsbildning och möjligheter att belysa kvinnors villkor. De stereotypa beskrivningarna av kvinnor och män i media uppmärksammades särskilt, liksom behovet av att spegla kvinnors och mäns olika roller i samhället.
Vikten av fler kvinnor i beslutsfattande positioner inom media betonades också. Slutsatsen som världens länder enades kring under detta medieavsnitt blev att, med hänvisning till pressfriheten, uppmuntra media att vidta självsanerande åtgärder. Vi vill nu att regeringen återkommer till riksdagen med besked om hur den arbetat med de självsanerande åtgärderna. Detta bör ges regeringen till känna.
I EU har kommissionen tagit fram en grönbok som kallas Leva och arbeta i informationssamhället: Människan i centrum. Här kan noteras att Sverige är ett av de länder som kommit längst när det gäller att avreglera telemarknaden och att Sverige tillhör den grupp av länder som mer aktivt deltar i EU:s arbete med informationssamhället. Vi vill nu att regeringen begär att återkomma med besked om hur bilden av kvinnan i informationssamhället belyses i EU:s grönbok om Människan i centrum. Detta bör ges regeringen till känna.
Könsförnedrande reklam
Reklamens roll för att befästa gamla förlegade könsrollen kan inte nog uppmärksammas. Regeringen borde agera kraftfullt i EU så att gemensamt förbud mot diskriminerande reklam kan erhållas. Könsdiskriminerande reklam är ett stort samhällsproblem. Lagstiftning måste nu bli verklighet även här i landet. Detta bör ges regeringen till känna. Norge har redan infört lagstiftning, liksom Island. Åtgärder diskuteras även i andra länder. Den könsdiskriminerande reklamen motverkar arbetet för ökad jämställdhet som riksdagen beslutat om. I mediesammanhang spelar bilden en stor roll. Att konsekvent matas med en bild som framställer kvinnor och män som objekt påverkar självklart. Kränkande sexuella anspelningar används ofta i reklamen för att sälja.
Mänsklig värdighet
I FN:s konvention om avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor, 1977, uttalas att diskriminering av kvinnor är oförenlig med kravet på mänsklig värdighet. Det sägs också att alla lämpliga åtgärder skall vidtagas för att avskaffa existerande lagar, seder och bruk som diskriminerar kvinnor. Det är inte förenligt med dagens syn på jämställdhet att kvinnor eller män i marknadsföring beskrivs på ett sätt som strider mot kravet på mänsklig värdighet.
Självsanering i media
När vi idag talar om media är det svårt att precisera vad vi egentligen menar. Tidningar kan läsas via Internet, och digital teknik öppnar nya dörrar för rörliga bilder att förmedlas. Vi undrar nu på vilket sätt regeringen uppmuntrar till självsanering i alla dessa mediesammanhang vad avser just bilden av kvinnan men också av mannen.
Det har gått nästan exakt fyra år sedan handlingsplanen, Platform for Action, antogs. Vilka positiva förändringar har uppnåtts under denna tidsperiod? Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur medierna påverkar ungdomars bild av könsroller, kvinnligt som manligt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regeringens arbete med att uppmuntra medierna till självsanerande åtgärder vad avser bilden av kvinnan och mannen i medierna,2
3. att riksdagen hos regeringen begär besked om hur bilden av kvinnan i informationssamhället belyses i EU:s grönbok Leva och arbeta i informationssamhället: Människan i centrum, 2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot könsdiskriminerande reklam, 1
5. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av vad som uppnåtts av det som angivits i handlingsprogrammet. 2
Stockholm den 4 oktober 1999
Ewa Larsson (mp)
Barbro Feltzing (mp)
Kia Andreasson (mp)
1 Yrkande 4 hänvisat till LU. 2 Yrkandena 2, 3 och 5 hänvisade till UU.