I en demokrati är det viktigt att opinions- och åsiktsbildningen är fri.
Detta förutsätter att de medier som sprider information kan göra detta på
ett kritiskt och allsidigt sätt, att alla åsikter kan komma till uttryck. En
alltför stor koncentration av ägandet inom mediesektorn kan ur detta
perspektiv vara till nackdel för det offentliga samtalet.
Det är också viktigt att balansera det effektsökeri och den snuttifiering som
jakten på publik och reklampengar ger inom området media, film och
dataunderhållning. Både det ökade utbudet av våldsskildringar och de
förenklade och förlegade könsroller som förs fram i framför allt reklamen är
negativa effekter av denna utveckling. Vad som saknas är alltså balans.
Balans inom ägande- och finansieringsformer och balans inom utbudet.
Film är den konstform som efter musiken når flest människor. DVD-
tekniken har gjort det praktiskt möjligt att se film på vanliga hemdatorer och
med de digitala sändningarna över marknätet kommer det tillgängliga
utbudet av film på TV att öka. I det sammanhanget ser vi det som viktigt att
möjligheterna för fria filmare att söka bidrag för sina produktioner ökar.
Den fria utvecklingsfond som Miljöpartiet motionerat om är fortfarande
under beredning. Vi ser fram emot ett förslag om inrättande av en fri
utvecklingsfond. Detta bör ges regeringen till känna.
Det nya filmavtalet gör det möjligt för fler att producera svensk film och
ökar distributionsvägarna. Dock finns det oro bland Oberoende Filmare att
novell- och dokumentärfilmen inte ska prioriteras tillräckligt. Det finns också
oro för att ingen av de nya konsulenterna ska ha barnpedagogisk kompetens
trots att det anges i propositionen. Miljöpartiet anser därför att, innan denna
mandatperiod är slut, filmavtalets utfall utvärderas. Endast utvärderingen kan
styrka om avtalets intentioner uppfylls. En annan fråga att följa upp är
skolornas möjligheter att beställa kort,- novell- och dokumentärfilm.
Eventuella hinder måste undanröjas. Detta bör ges regeringen till känna.
Ungdomar mellan 15 och 24 år är den åldersgrupp som oftast går på bio,
den gör dubbelt så många biobesök som andra åldersgrupper. Det är denna
grupp som därmed i störst utsträckning blir utsatt för det alltmer förråade och
sexualiserade kommersiella våldet som vräks ut på film. De regionala
filmcentra som nu byggs upp hjälper till att göra det möjligt för fler att
engagera sig i film och göra egen film. Utvecklingen kan ses som en
ovärderlig motkraft till en kommersiell utarmning. Miljöpartiet tror att
genom att införa en 18-årsgräns kanske svenska filmare skulle välja att göra
sina filmer mindre våldsamma för att inte förlora denna kommersiellt viktiga
grupp. Detta bör ges regeringen till känna.
Våldsskildringar finns inte bara i film och TV utan också i de TV- och
dataspel som fått ett gigantiskt kommersiellt genombrott de senaste åren.
Våldsskildringsrådets viktiga arbete med att bl a sprida kunskap om våldet
och verka för de olika audiovisuella och elektroniska mediebranschernas
självsanering behöver relevant underlag i sitt arbete. Det är viktigt att notera
att våldsutbudet totalt sett inom TV inte ökat. Public service har minskat sitt
våldsutbud och TV 1000 ökat sitt. Det alltmer sexualiserade våldet i media
måste uppmärksammas mer.
Det saknas i dag svensk forskning på hur det sexualiserade våldet i olika
medieformer påverkar små barn. Vad vi vet via Rädda Barnen är att barn
utövar sexualiserat våld på varandra i allt större utsträckning. Olika
teknikformer sprider bilder och texter som kan vara svåra att skydda barn
ifrån. Forskning och internationellt samarbete kan hjälpa oss att bättre förstå
och fatta kloka politiska beslut i Sverige och i EU för barnets bästa. Detta bör
ges regeringen till känna.
Barns och ungdomars världsbild präglas till stora delar av den bild media
ger av omvärlden och medias bild är fylld av våld. Det finns ett klart
samband mellan detta medievåld och brottslighet. Att minska våldsutbudet i
media är därför en av många nödvändiga åtgärder för att kunna bekämpa
våldsbrotten.
Ett sätt att bättre förbereda sig på vad som komma skall är att ange
åldersgränser även på TV-filmer, kanske ge lika tydliga regler som de
engelska. Englands kl 21-regel i BBC säger att inga våldsamma inslag ska
visas före den tiden. Vi har i Sverige inte lika klara regler som säger när
våldsinslag inte bör visas. Sådana borde införas. Detta bör ges regeringen till
känna.
Den frivilliga förhandsgranskning av videogram som sker i dag görs till
största delen av våldsporr. Flertalet av de granskade filmerna föreläggs
någon form av restriktion så som fastställande av åldersgräns eller klippning.
All film som inte granskas vet vi inget om annat än att den inte har någon
fastställd åldersgräns och kan innehålla vilka vidriga scener som helst.
Miljöpartiet anser att den film som hyrs ut ska vara granskad och försedd
med åldersgräns. Detta bör ges regeringen till känna.
Ett av de nationella kulturpolitiska målen är att kulturen ska motverka
kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet. Reklam-
finansierade TV- och radiokanaler tvingas hela tiden nå en så stor publik som
möjligt vilket gynnar det spektakulära och förenklade på bekostnad av
kvalitet och sammanhang. Programutbudet riskerar att urvattnas på ett sätt
som skadar mångfalden. Reklamens föråldrade och förenklade könsroller
cementerar dessutom gamla kulturmönster vilket ytterligare spär på den
baklash som jämställdhetsarbetet råkat ut för inom vissa områden de senaste
åren. Regeringen bör ta initiativ till en reklamens självsanering inom
området. Detta bör ges regeringen till känna.
Den enda icke-kommersiella teveproduktionen, Öppna Kanalen, erhåller
inte något statligt stöd. Drygt 1 miljon människor har i dag tillgång till
Öppna Kanalen och kan bl a se direktsända debatter från EU-parlamentet. I
dag är det i första hand de större kommunerna som ger bidrag vilket innebär
regionala skillnader som inte är acceptabla då det är viktigt att alla
människor, oavsett var de bor, får tillgång till fria medier. Miljöpartiet
emotser en långsiktig lösning av statlig delfinansiering av Öppna Kanalen.
Detta bör ges regeringen till känna.
Public service roll i en alltmer fragmenterad värld ökar i betydelse. När det
kommersiella utbudet av förenklade småbitar av verkligheten vräks över oss
behöver vi ett alternativ som ger oss bakgrunder, fördjupningar och analyser.
Den nyhetsförmedling som public service står för ska därför kännetecknas av
både djup och bredd. Den internationella bevakningen behöver fördjupas och
nyanseras, inte förenklas och utarmas. Den typ av skvallerpress som
utvecklas internationellt får inte smitta av sig i vår public service
nyhetsbevakning. Snabba upprepande enkla budskap fungerar mer som
snabbglömd fastfood än näring att växa av. Detta bör ges regeringen till
känna.
Kvalitetspengar har givits till Sveriges Television för särskilt kvalificerad
programproduktion som dokumentärer, dramatik och program för barn och
ungdom. Efter kraftfulla påtryckningar kommer nu även Sveriges Radio att
erhålla kvalitetspengar. Utbildningsradion erhåller inga kvalitetspengar. En
praxis med fördelningsnyckel bör gälla även här. Det vill säga om SVT får
75 miljoner bör SR få 35 procent av SVT-beloppet och UR 5 procent. Alla
tre programbolagen har behov av kvalitetssäkringar. I detta sammanhang vill
Miljöpartiet särskilt framhålla public service roll som folkbildare. Detta bör
ges regeringen till känna.
Det spelas mycket lite av folk- och världsmusik på radion. Miljöpartiet
hoppas att P2 och P3 successivt kommer till insikt om att det finns lyssnare
som saknar detta utbud i public service.
Granskningsnämndens uppdrag har blivit mer omfattande och krävande
bl a genom uppföljning av de så kallade public service-boksluten. Gräns-
dragningsfrågor tar allt längre tid och det finns en tendens att arbets-
uppgifterna ökar.
Granskningsnämnden finansieras i dag både över statsbudgeten och via
rundradiokontot. Det bör undersökas om finansieringen kan renodlas och ske
endast genom statsanslag. Detta bör ges regeringen till känna.
Media har en stor roll i en demokrati, inte bara för nyhetsförmedling, utan
också för att möjliggöra det offentliga samtal som ett demokratiskt
beslutsfattande bygger på. Om medborgarna inte har tillgång till objektiv
information omöjliggörs detta samtal, och mångfald på medieområdet är
därför av största vikt för att det demokratiska systemet ska fungera.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en fri utvecklingsfond,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det nya filmavtalet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en 18-årsgräns,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avsaknad av svensk forskning på hur barn
påverkas av att se på sexualiserat våld,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tydligare tidsregler i public service,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att videogramgranskning skall vara obligatorisk, 1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ta initiativ till en reklamens självsanering, 2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att undersöka möjligheterna att bidra till statlig
delfinansiering av Öppna Kanalen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om public service roll,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av kvalitetspengar enligt
fördelningsnyckel mellan SVT, SR och UR,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att renodla finansieringen av Gransknings-
nämnden. 1
Stockholm den 3 oktober 1999
Ewa Larsson (mp)
1 Yrkandena 3, 6 och 11 hänvisade till KU.
2 Yrkande 7 hänvisat till LU.