Svenska talspråket är fortlöpande under förändring och nya ord accepteras och tas in i Svenska Akademiens ordlista. Detta är en naturlig utveckling av ett levande språk.
När det gäller ordens stavning har ingen förändring eller förnyelse skett sedan början av 1900-talet. Från 1906 års riksdag finns det ett protokoll som berättar om hur professor Hjärne tar upp frågan om förändringar i "staf- ningen". Det följde en debatt efter professor Hjärnes interpellation, där talare framhöll att - fördärvet med en stavningsreform förefaller vara helt klar. Det går inte att stava vad utan hv eller öva utan fv. Den s.k. Bergska stav- ningsreformen genomfördes dock 1906, och var tänkt som ett första steg mot ett enklare och mera ljudenligt sätt att stava svenska språket. (Fridtjuv Berg, ecklesiastikminister i Staaffs ministär 1905-1906.)
Kan vi tänka oss att stava ljud med jud eller hjälp med jälp? Det ser kanske konstigt ut, men är förmodligen en ganska snabbt avklarad vanesak.
J-ljudet, som har ett eget tecken, stavas ändå förutom J även med G, GJ, LJ, HJ och DJ.
Andra belysande exempel är sje- och tje-ljuden.
Sje-ljudets stavning med SJ, SK, STJ, SKJ, SCH, CH, J och GE och tje- ljudets stavning med TJ, K och KJ är också förbryllande.
Jag anser att J-ljudet kan stavas med enbart J, och att sje-ljudet, som idag inte har ett eget tecken, kan stavas t.ex. med enbart SJ, och att tje-ljudet, som inte heller har ett eget tecken, bör kunna stavas med TJ (eller kanske med helt nya tecken).
Stavningsfrågan har varit föremål för många motioner i riksdagen.
År 1943 gjorde dåvarande folkskolans lärarorganisationer framställning om en stavningsreform. Denna framställan stöddes även av dåvarande Skolöverstyrelsen. Som alla vet har ändå inget hänt i denna viktiga fråga.
Förutom ovannämnda exempel finns det givetvis många andra regler som bör förenklas och ingå i reformarbetet, som med dessa krav blir vittom- fattande.
Många grundskoleelever har stora svårigheter att lära sig stava, och mycket tid skulle i stället kunna användas till andra uppgifter inom svensk- undervisningen.
Även för invandrare, som i vuxen ålder skall lära sig att uttrycka sig i skrift, måste svenska språkets stavningsregler synas vara obegripliga, upp- byggda med motsägelser, regler och regler med undantag.
Att "äga språket" är en demokratifråga, en jämlikhetsfråga och en kultur- fråga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en stavningsreform.
Stockholm den 28 september 1999
Göran Norlander (s)
Kerstin Kristiansson (s)
Hans Stenberg (s)