Motion till riksdagen
1999/2000:Kr213
av Johnsson, Jeppe (m)

Hörselskadade och TV m.m.


I Sverige finns en grupp som fortfarande, i den upplysta tid vi lever i,
undanhålls mycket av det som vi tar för så självklart att vi
överhuvudtaget inte tänker på det. Det gäller Sveriges omkring 10.000
döva och ca 800.000 gravt hörselskadade. Dessa människor är mer eller
mindre avstängda från icke textade TV-program och videofilmer som
saknar svensk text. Det rör sig om flertalet svenska program.
Barn med hörselskada
Ett barn som är dövt eller hörselskadat går miste om den information och
de upplevelser som för andra barn är naturligt i form av barnprogram på
TV. Samma gäller barnfilmer på video. Detta innebär  att dessa barn inte
kan ta del av t.ex. Astrid Lindgrens berättelser på TV eller video.
TV sänder visserligen barnprogram på teckenspråk, men dessa inskränker
sig till ca 15 minuter per vecka. Utländska barnfilmer dubbas i allmänhet till
svenska. I reklamen för en populär videofilm kan man ofta höra: "...och alla
talar svenska!" Denna upplysning upplevs positivt av de flesta föräldrar, men
kan göra mycket ont i den förälder som har ett barn som är dövt eller
hörselskadat.
Ny teknik
En av leverantörerna  av videofilmer, Buena Vista,  gör försök med att
lägga in aktiv textning med så kallad dold text. Med en liten låda kopplad
mellan videon och TV:n kan de som så önskar se denna text. Lådan
kostar för närvarande ca 2.500 kronor. Denna metod borde kunna
tillämpas på allt som saluförs i Sverige då den inte på minsta sätt
inkräktar på hörandes rätt att slippa text eftersom ingenting syns när
tillsatsen inte är inkopplad.
Ett annat medium i uppåtgående är dvd (Digital Versatile Disc.).  På dessa
skivor finns plats för enorma mängder information. Dvd-skivan erbjuder
möjlighet att välja mellan en hel mängd språk, både avseende talet och
textningen. Enstaka dubbade dvd-filmer med svensk text finns. Det finns
däremot ingen dvd-film med s.k. aktiv textning på svenska. (Aktiv textning
innebär att det förutom dialogen också textas exempelvis att det ringer på
dörren eller att en bil tutar.)
Tidigare motioner
Tidigare har motioner behandlats av riksdagen som krävt ökad textning
av TV-program. Senast i  kulturutskottets betänkande 1998/99:KrU3 där
man skriver: "Av  SVT:s public service-uppföljningsrapport för år 1997
framgår att företaget ökade sin programtextning kraftigt från år 1996 till
år 1997, nämligen med drygt 300 timmar till 2 463 timmar."  Den ökning
som kallas "kraftig" i utskottstexten innebär att textningen ökat från runt
26,2 till 28,7 procent, alltså med ca 2,5 procent.
USA
I USA har man antagit lagen the Tele Communications Act of 1996. Den
innebär i korthet följande:
För program som gick i etern före den 1 januari 1998 gäller att efter tio år
skall 75 procent vara textat (alltså repriser).
För nya program (efter den 1 januari 1998) gäller en åttaårsperiod efter
vilken 100 procent skall vara textade (25 procent den 1 januari år 2000,
50 procent den 1 januari år 2002, 75 procent den 1 januari år  2004 och
100 procent den 1 januari år 2006).
Denna text skickas ut som så kallad  closed captioning (dold text), vilket
kräver en särskild tillsats för att avkodas och visas i TV-rutan. I lagen The
Television Decoder Circuitry Act of 1990 är det bestämt att samtliga TV-
apparater som tillverkas eller importeras för försäljning i USA, och är större
än 13 tums bildyta, måste vara försedda med denna avkodningsmöjlighet.
Lagen i USA gäller TV-program men ännu inte video eller dvd. Men enligt
uppgift kan flertalet videofilmer redan ses textade utan några andra tillsatser
än just TV:n.
Sverige - ett föregångsland?
Tekniken finns för att möjliggöra att svenska TV-program förses med så
kallad dold text. Samma gäller videofilmer. I de fall där reklamen
förkunnar "... och alla talar svenska", finns ju dessutom den svenska
översättningen och det borde inte vara svårt att förse videofilmen eller
dvd-plattan med svensk text.
Sverige är, i många avseenden, ett föregångsland då det gäller tillgänglig-
het i samhället för människor med olika handikapp. Vi har t.ex. lagstiftat om
fysisk tillgänglighet för handikappade genom krav på hissar i olika
byggnader. Då det gäller den stora gruppen döva och gravt hörselskadade
finns fortfarande mycket att göra för att förbättra denna grupps delaktighet i
samhället. Möjlighet att ta del av svenska TV-program och videoinspelningar
är ett tydligt exempel på att mycket återstår att göra.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den tar initiativ till att
antalet TV-program med s.k. dold textning ökar i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den tar initiativ till att
videofilmer och dvd-skivor förses med s.k. dold textning i enlighet
med vad i motionen anförts.

Stockholm den 28 september 1999
Jeppe Johnsson (m)
Elizabeth Nyström (m)