Sydsamiska språket
Sydsamiskan är ett språk som används av samer i de sydliga delarna av Sápmi, från Västerbotten i norr till Idre i söder samt av sydsamer boende utanför det samiska området. Trots att dess ställning är hotad är sydsamiskan ett levande språk framför allt inom renskötseln. Vi kan i dag se ett uppåtgående intresse för bevarande och användande av språket. I sammanfattningen till SOU 1997:192 omnämns också sydsamiska språket som ett historiskt landsdels- eller minoritetsspråk som omfattas av definitionen i artikel 1 i Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk.
I nu liggande lagförslag finns emellertid inte sydsamiskan med som ett minoritetsspråk, inte heller finns några förslag om sydsamisk förvaltningskommun eller stöd för sydsamisk barn- och äldreomsorg.
Samerna är ett ursprungsfolk och det måste ses som en mänsklig rättighet att på bred bas stödja samernas spr åk fullt ut. ILO:s konvention nr 169, om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder, ger också stöd för denna uppfattning. I artikel 28 p1 anges att barn till berörda folk ska, där så är praktiskt möjligt, få lära sig läsa och skriva på sitt eget språk. Finns det praktiska hinder för detta ska berörda myndigheter samråda med dessa folk för att hitta vägar för att uppnå målet. I samma artikel p 3 sägs att "Åtgärder skall (vår kursivering) vidtas för att bevara och främja utvecklingen och användningen av de berörda folkens egna språk." För sydsamiskans överlevnad är det nödvändigt med särskilt stöd och att en kommun får uppdraget att vara sydsamisk förvaltningskommun. I det sammanhanget kan det nämnas att Krokoms kommun i Jämtlands län förklarat sig villig att åta sig ett sådant uppdrag. Genom historien, och särskilt under 1900-talet, har svenska staten medverkat till att splittra det samiska folket i olika kategorier genom lagstiftning och administration. Ett exempel är renbeteslagen 1928, som föreskrev att endast renskötande samer var "lappar" och alla andra svenskar. Lagen kom av Israel Rung (framträdande samisk ledare) att beskrivas som "rakkniven som skar genom de samiska leden". Att neka det sydsamiska språket status som minoritetsspråk vore att ytterligare förstärka denna uppdelning av det samiska folket.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sydsamiska språkets ställning som minoritetsspråk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upprätta en sydsamisk förvaltningskommun.
Stockholm den 17 september 1999
Camilla Sköld Jansson (v)
Lennart Gustavsson (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Willy Söderdahl (v)